Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 16 september 1950 - Två moderna svenska verkstäder. Televerkstaden i Sundsvall, av Arne Angerby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 september 1950
803
Televerkstaden i Sundsvall
Verkstadsöveringenjör Arne Angerby, Nynäshamn
Endast två länder har telefonföretag, som vid
sidan om sin huvuduppgift — telefondriften —
också i industriell skala tillverkar
telefonmateriel i egen regi. Det ena landet är USA, där
världens största telefonföretag, det privatägda
American Telephone & Telegraph Co., täcker
huvuddelen av sitt behov av teleteknisk materiel
från ett eget tillverkningsföretag, Western
Electric Co. Det andra landet är Sverige, där det
statsägda Telegrafverket redan i över 50 år haft
en verkstadsrörelse för nyproduktion av
telefonmateriel. Denna rörelse omhänderhas av
Telegrafstyrelsens verkstadsbyrå. Före
Sundsvallsverkstadens tillkomst har verket haft fyra
verkstäder på olika platser i landet, nämligen i
Nynäshamn, Vänersborg, Göteborg och
Stockholm, de båda sistnämnda av mindre omfattning.
Efter det andra världskrigets slut förutsåg
Telegrafstyrelsen ett mycket stort behov av
telefonmateriel i Sverige. Abonnenttillströmningen,
som steg redan under kriget, fortsatte att öka
och programmen att genomföra
automatiseringen av de lokala telefonnäten och påbörja
riks-automatiseringen måste realiseras. För att vinna
tillräcklig produktionskapacitet härför föreslog
Telegrafstyrelsen att en ny televerkstad, förlagd,
till Sundsvall, skulle uppföras, vilket förslag
hösten 1946 antogs av riksdagen.
Av Sundsvalls stad förvärvades samma höst en
tomt på ca 34 000 nr, belägen i stadens
omedelbara närhet (kvarteret Köpstaden) och gränsande
till järnvägslinjen mot Härnösand. Enligt
förutsättningarna skulle verkstaden dimensioneras
för 600 man i första utbyggnadsetappen. Vidare
skulle planeringen utföras så, att en framtida
utökning till 1 000 man lätt skulle låta sig göra.
Tillverkningsobjekten skulle i första hand bli
telefonstationsutrustningar, telefonapparater etc.
K. Byggnadsstyrelsen har handhaft verkstadens
uppförande och arkitekter har varit Ahrbom
Zimdahl Arkitektkontor. Verkstaden invigdes
officiellt i september 1949.
Planeringsprinciper
Om en verkstad skall bli vad den bör vara, en
produktionsenhet som ger goda driftresultat,
dvs. hög produktion förenad med låga
produktionskostnader, bör två krav av väsentlig
betydelse tillgodoses:
goda arbetsförhållanden för personalen. Hit hör
god belysning av lokaler och arbetsplatser vid
såväl dagsljus som vid artificiellt ljus, rätt
färgval (färgkonditionering), luftkonditionering,
bullerdämpning, högklassiga sanitära
anläggningar och personalrum, väl genomtänkta och
om möjligt även estetiskt utformade
inredningsdetaljer samt sist men inte minst god arkitektur,
i vilket begrepp även bör inbegripas verkstadens
inramning i landskapet, parkanläggningar,
tillfartsvägar o.d.;
fullgod planlösning, "up to date" teknik.
Transportfrågor, produkternas handhavande,
maskinernas uppställning och bearbetningsfrågor hör
till denna grupp. Största möjliga överskådlighet
bör eftersträvas. Ett väl genomtänkt
gångsystem underlättar i hög grad bl.a.
ordningshållningen.
Val av hustyp
Innan hustypen för själva verkstadsbyggnaden
slutgiltigt bestämdes, uppritades skisser på
såväl flervånings- som enplansutförande, varefter
granskning och jämförelse gjordes av de olika
alternativen.
Fördelarna av den valda enplanstypen med
såg-tak, fig. 1, är i korthet goda
belysningsförhållanden i alla utrymmen, möjlighet till följdriktig
placering av verkstadens avdelningar i
förhållande till tillverkningen, lätthet att företa
ombyggnad och omflyttning av verkstadsavdelningarna
samt förenklad förrådshållning och billigare
transporter. Ovannämnda fördelar befanns
mycket väl uppväga de nackdelar i form av högre
anläggnings- och driftkostnader, som vidlåder
enplanstypen i jämförelse med flervåningstvpen.
Fig. 1. Televerkstaden i
Sundsvall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
