- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
820

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 16 september 1950 - Böcker - Handbok i bilelektrisk service och motortrimning, av Einar Bohr - Hjulinställningens teori och allmänna principer, av Einar Bohr - Die Fahrmechanik des Kraftfahrzeuges, av Einar Bohr - Punches and dies, av Veijo Kokkonen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

820

TEKNISK TIDSKRIFT

system eller också tvåbprstsystem med speciella
regleringsanordningar. Vidare: varför icke använda orden tidig och
sen tändförställning i stället för hög och låg. I samband
med benämningarna "övre och nedre dödpunkt" är
hög-och lågtändning missvisande, då ju "lägre tändning"
egentligen skulle bli den tidigare, dvs. ligga lägre i förhållande
till ÖDP, vilket ju är motsatsen mot vad, som avses:
hög-tändning = tidig tändtidpunkt. Slutligen hade någon enkel
regel för att korrigera avläsningarna av batterielektrolytens
specifika vikt med hänsyn till temperatur varit
önskvärd.

Broschyren är i hög grad läsbar och värdefull och
rekommenderas. Einar Bohr

Hjulinställningens teori och allmänna principer,

utgiven av Amerikanska Gummi AB, Stockholm 1949, 40 s.,
113 fig. 5,75 kr.

Broschyren behandlar utom själva hjulinställningen för
bilar även en del andra närliggande och justeringsbara
bildetaljer, som krängningshämmare, ramar
(deformeringskontroll), individuell hjulupphängning m.m.

Framhjulsinställningen för bilar är ett komplicerat
problem, beroende av bl.a. fjädringsanordningar,
medelhastig-heter, viktfördelning, styrinrättningskonstruktion m.m.
och texten i broschyren kan väl i en del fall tyckas
ge allt för definitiva åsikter i icke uppklarade
problem. Intressant är framhållandet, att "toe-in"-vinkeln icke
alls är beroende av cambervinkelns storlek. Något bevis
för denna tämligen nya uppfattning ges dock icke. I detta
sammanhang kan kanske nämnas, att man under senare
år funnit, att ett med elastisk ring försett rullande hjul för
att ha motståndskraft i sidled (spårhållande kraft) måste
bilda en viss minsta vinkel med rullningsplanet (Goldbeck),
större vinkel, ju mera elastisk ringen är. För styrhjulen
erhålles denna "Schwimmwinkel" genom "toe-in". De
gyro-skopiska orsakerna till "jazzning" av bilhjul borde kanske
ha berörts i kapitlet om statisk och dynamisk
hjulbalan-sering. På textens klarhet och terminologin kan en del
anmärkningar göras.

Broschyren är för övrigt väl utförd och har många
utmärkta bilder och kan därför rekommenderas. Einar Bohr

Die Fahrmechanik des Kraftfahrzeuges, av Gustav
Goldbeck. Frankh’sche Verlagshandlung, Stuttgart. 1949
52 s„ 42 fig. 7,50 DM.

Detta lilla häfte kan sägas utgöra ett koncentrat av äldre
och nyare tysk forskning på ett område, som i det stora
hela kan sägas vara mycket fattigt på teknisk litteratur,
åtminstone i bokform och av översiktstyp.
Litteraturförteckningen omfattar därför i övervägande grad
tidskriftsuppsatser, huvudsakligen från Automobiltechnische
Zeitschrift och från en rad häften "Deutsche
Kraftfahrtfor-schung" (VDI-Verlag, Berlin), som utgavs på uppdrag av
förra Reichsverkehrministerium. Här i landet är bland
författarna troligen de mest kända Bussien, Kamin,
Winter-gerst, Marquard, von Thüngen, Buschmann, Sawatsky ni.fi.

Visserligen är häftet tryckt på dåligt papper, tryckstilen
är hopträngd och liten och många av diagrammen och
bilderna ganska otydliga, men innehållet är av hög
kvalitet, översiktligt och klart framställt och trots
koncentrationen anmärkningsvärt uttömmande i de viktigaste
avsnitten. Förf. meddelar i förordet, att han avsiktligt
överhoppat svängningsförhållanden genom fjädrar och
gummiringar samt att han betraktar fordonen som "starre
Kör-pern". Emellertid finns det en del svängningsfenomen inom
fordonstekniken, som man saknar i arbetet, t.ex.
verkningar av väghinder, obalanserade hjul o.d., som nog även
kan inräknas i "stela kroppars" dynamik.

Första delen behandlar hjulet (i många fall kan ju med
fördel en homogen isotropisk skiva i rent mekaniska
sammanhang få representera en bil), färdmotstånd, dynamiska
viktförskjutningar vid accelerationer, kurvmekanik etc.
Andra avsnittet behandlar koncentrerat och principiellt

olika motorer och kraftöverföringar, lämpliga för
väg-gående fordon. Skengående fordon ingår icke i arbetet.
Tredje och fjärde avsnitten behandlar mera speciellt ett
stort antal till ämnet hörande delproblem och har många
synnerligen intressanta tabeller och diagram, effekt- och
hastighetsdiagram, allmänna färdtillståndsdiagram,
startförlopp, förbikörning, bromslängder, medel- och
max-hastigheter — allt ur strängt mekaniska synpunkter.
Självfallet har dessa förf:s framställningar den största
betydelse även för tekniker, som intresserar sig för
trafiksäkerhetsproblem. Formler (i regel härledda) finns i stort
antal t.ex. för tyngdpunktsberäkningar, kurvgeometri, för
beräkning av roterande delars tröghetsmoment m.m.

Förf. räknar genomgående med "i tyngdpunkten
angripande tröghetskrafter", som om dylika var verkliga
fysikaliska krafter, ehuru de i själva verket är rent
teoretiska hjälpkrafter, som icke existerar i verkligheten. Man
använder ju dylika imaginära krafter rent räknemässigt
för överföring av en del dynamiska problem till
motsvarande jämnviktsuppgifter. Behandlas dessa obefintliga
"tröghetsmotstånd", "tröghetskrafter", d’Alemberts
hjälpkrafter e.d. som verkligt existerande fysikaliska krafter,
ett betraktelsesätt som förf. har gemensamt med många
andra kända författare på detta område, kommer man
ibland till felaktiga slutsatser. Detta gäller exempelvis den
allmänt kända metoden vid beräkning av viktförskjutningen
från bakaxeln till framaxeln vid inbromsning med den
utgångspunkten, att "tröghetsmotståndet" i tyngdpunkten
medför något slags kippmoment med en genom
framhjulens vägkontakter tänkt linje som kippaxel. Endast om
vagnens tyngdpunktsläge ändras i förhållande till de
uppbärande axlarnas sinsemellan oförändrade läge, kan
viktfördelningen på axlarna tänkas bli ändrad genom
tröghetsverkan vid inbromsning. Vid förekomst av lös last och
elastisk förbindning mellan överdel och hjulaxlar (icke
"starre Körper") kan någon liten viktsförskjutning
uppkomma, som dock icke är av nämnvärd betydelse,
jämförd med den faktiska viktförskjutning, som äger rum på
grund av det vagnmassan vridande reaktionsmomentet till
det på hjulen utövade bromsmomentet, som man tydligen
alldeles förbisett i detta sammanhang. (Vid acceleration
är dock motsvarande förhållande stundom nämnt i
litteraturen.) Dessa mekaniska problem synes icke vara
särdeles utredda och har nog även rent teoretiskt intresse.

Ovanstående är icke alls avsett att vara en kritik mot
förf:s enligt min mening utmärkta och synnerligen
intressanta översikt, som på det högsta rekommenderas.

Einar Bohr

Punches and dies, 4:e uppl., av Fbank A Stanley.
McGraw-Hill, New York 1950. 583 s., 730 fig. 4,75

Det finns knappast något område, där
verktygskonstruktörens uppslagsrikedom kommer till så mångfaldig
användning som vid konstruktion av pressverktyg- Bland de
otaliga variationsmöjligheterna vid pressningens
genomförande är det inte lätt för en aldrig så erfaren fackman
att peka på den absolut lämpligaste bearbetningsmetoden.
De idéer, som förf. givit i denna bok, dels såsom sin egen
uppfattning och dels såsom utlåtanden av andra
fackmän, bör ingalunda betraktas som kategoriska. Man kan
snarare säga att de utgör en subjektiv syn på en del
problem inom den föga utforskade pressningsteknikens
område.

Huvuduppdelningen av pressverktygen har gjorts i klipp-,
drag-, bock- och präglingsverktyg. Bland de renodlade
klippverktygen läser man om verktyg för både små och
stora serier, sektionerade verktyg och verktyg med
hård-metallinsats. Bland de olika tabellerna kan nämnas
klippkraften för olika material, diameterökningen på dyna vid
omslipning och arbetsmån på arbetsstycket för efterföljande
skäggning. Man saknar i detta sammanhang en mera
ingående redogörelse för ekonomisk utnyttjning av
bearbetningsmaterialet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0834.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free