Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 23 september 1950 - Framtidens hus, av Eric Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
832
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 17. Owings
"drömprojekt" till ett kontorshus
ovanpå en busstation i Chicago.
en rymlig terrass, använd för uteservering på
sommaren och skridskoåkning på vintern. Högst
upp ligger en liten restaurant för gourmeter,
varifrån utsikten lär vara förnämlig. Intressant
är att se i vilken utsträckning man låtit moderna
konstnärer bidra till utsmyckningen, stora
väggytor har dekorerats av Steinberg och Mirö,
medan en "mobile" — en rörlig skulptur — av
Calder hänger i ett halltak i oavbruten rörelse
genom luftdraget. Samarbetet mellan arkitekter
och fria konstnärer är en fråga som på senare
tid visats ett alltmer ökat intresse, man erinrar
sig exempelvis Världssportutställningen i
Stockholm 1949, där arkitekten Bengt Gate låtit en hel
rad unga konstnärer komma till tals i extremt
moderna kompositioner.
Affärshus
Experimentet med Terrace Plaza slog så väl ut,
att samma arkitektfirma fick i uppdrag av the
Building Managers Association att göra ett
för-lag till "det idealiska kontorshuset". Arkitekt
Owings framlade då vad han själv ansåg vara ett
renodlat "drömprojekt", men som emellertid så
småningom bestämdes till utförande i så gott som
oförändrat skick, fig. 17. Det gällde att bygga en
ändstation för bussar nära centrum av Chicago,
och drömprojektet visade sig lämpligt som
överbyggnad till en sådan station. Hela tomtytan
utnyttjas av en byggnad i två våningar under och
tre över marken, rymmande busstationen,
butiker, restaurant, garage m.m. Denna byggnad
täckes av en terrass med parkanläggning samt,
till ungefär en åttondel av sin yta, av ett
ultramodernt kontorshus med två servicevåningar
underst och tjugo kontorsvåningar överst. Man
lär i denna överbyggnad ha slagit bottenrekord
när det gäller skyskrapors vikt, bl.a. genom att
nästan helt glasa in fasaderna och brandskydda
det bärande stålskelettet med vermiculite (Tekn.T.
1950 s. 382). Sålunda torde ytterväggarna utgöra
mindre än 5 % och pelarnas brandskydd mindre
än 1 % av hela skyskrapans vikt. Fönstren kan
inte öppnas, stora "vindrutetorkare" tvättar de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
