Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 23 september 1950 - Framtidens hus, av Eric Westerberg - Begreppssystemet — ett förslag till klassificering av teknisk och vetenskaplig litteratur, av Ejnar Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
836
TEKNISK TIDSKRIFT
Guggenheim Memorial Museum, fig. 21, som torde
bli uppfört när konjunkturerna blir mera
fördelaktiga. Kring en rund hall med uppåt något
ökande radie löper spiralformigt med sakta
stigning en obruten ramp, sammangjuten med
ytterväggen och utan några inre stöd. En glaskupol
kröner hallen, och ett smalt band av glas i
ytterväggen följer rampen på dess väg uppåt. Glaset
skall bli genomlysande snarare än genomskinligt.
Nu arkitekten: "När man trängt in i denna
interiörs anda, så finner man den vara den bästa
möjliga atmosfär i vilken man kan visa vackra
tavlor eller lyssna till musik. Det är denna
atmosfär som enligt min mening saknas allra
mest i våra konstgallerier, museer, konsertsalar
och teatrar." Vad återstår för en anmälare att
tillägga?
Tyvärr saknas emellertid några interiörer, men
en aning om arkitektens förmåga på detta
område kanske man kan få av ett par bilder från en
butik för finare husgeråd i San Francisco. Vi ser
här en nästan fönsterlös gatufasad, fig. 22, som
endast genom entrépartiet låter trafikanten ana
innandömets härligheter. Och där återfinner vi
spiralrampen, fig. 23, som dock getts en
brantare stigning och endast tjänar som behaglig och
dekorativ trafikled mellan de två våningarna. I
taket ser vi glaskupolen ersatt av ett stort
belysningsaggregat av plastic.
De byggnader som har visats är kanske
godtyckligt och ensidigt valda och beskrivna. Tiden
jäser av riktningar och rörelser, och vem vet
vilka krafter som skall stå upp och föra
pionjärernas verk vidare? Alla behov blir inte alltid
tillfredsställda, och de mest geniala påhitt fyller
inte alltid ett behov. Framtiden är alltid oviss.
Sökandet efter en "form", kampen för en högre
levnadsstandard, drömmen om ett rikare
samhällsliv, längtan till naturen och tusen andra
strävanden sätter alla sin prägel på våra hus
och hela vår miljö — allteftersom vi uppfattar
dem och förmår uttrycka dem. Låt oss bara sluta
med en liten vignett av Storm Petersen och
hoppas att den anda som talar därur skall
överleva alla schismer och andra ismer. Då kommer
nog också Arkitekturen att klara sig.
Fig. 24. "Gaa nu op, min Ven,
jeg skulde ha’ været hjemme for
længe siden" ($torm P.).
Begreppssystemet
— ett förslag till klassificering av
teknisk och vetenskaplig litteratur
Civilingenjör Ejnar Wåhlin, Stockholm
025.46
För närvarande användes som bekant Universella
Deci-malklassifikationssystemet, i Sverige betecknat UDK eller
DK, för klassificering av tidskriftsartiklar, bl. i denna
tidskrift. UDK-systemet bygger, liksom de flesta andra system
för litteraturklassificering, på den traditionella indelningen
i vetenskaper och praktiska discipliner, varvid tekniken
rubriceras som "tillämpad naturvetenskap". Kritiken mot
UDK är som bekant på många håll mycket hård, men
systemet accepteras dock ofta därför att det är det enda
system med internationell spridning och med detaljerad
utbyggnad i de tekniska områdena, som står till buds.
UDK-systemet är dock ej som många tror fixt och
oföränderligt. Tvärtom pågår ständigt ändringar; även mycket
genomgripande ändringar är på tal, vilket ju måste
medföra antingen omklassificering av äldre dokument, eller
att man börjar på ny kula med vissa tidsintervall.
För att exemplifiera svårigheterna vid klassificering
enligt UDK ges här ett exempel: "Industrins bullerproblem",
Tekn. T. 1949 s. 149 har klassificerats
DK 331.043.4
DK 531.837
331.043.4 betyder "Inflytande på arbete av buller" under
rubriken "Nationalekonomi". 534.837 betyder
"bekämpande av maskinbuller" under rubriken "Akustikens
användning". Härutöver skulle man ev. även kunnat ta med
534.7, som betyder "fysiologisk och medicinsk akustik",
628.517.2, som betyder "Skydd mot buller" under rubriken
"Yrkeshygien" och 699.844 (skydd mot ljud i byggnader)
samt kanske också 725.4 (industribyggnader).
Problemet i fråga kan således i UDK sökas under
rubrikerna nationalekonomi, akustik, teknisk hygien och
byggnader. Det kan ofta vara mycket svårt alt avgöra om en
uppsats bör hänföras till naturvetenskap eller teknik eller
något annat dylikt område och här kommer man in på
kärnan av problemet. Ett system, som bygger på
traditionella benämningar på olika vetenskaper eller andra
discipliner, måste alltid medföra svårigheter vid
klassificeringen. I ovanstående exempel är det ljudproblem, som
behandlas. I ett system, där begreppet ljud ingår som en
samlande enhet för såväl vetenskapliga som tekniska syn
punkter på ljudfrågor, blir klassificeringen självklar, i
varje fall vad det första steget beträffar.
Ett klassifikationssystem, som grundar sig direkt på
begreppen, har jag uppgjort riktlinjer till. Man får härvid
en betydligt säkrare grund för klassificeringen än vid
system av typ UDK. Man kommer också automatiskt till
en indelning av kunskapsmaterialet, som bättre ansluter
sig till det naturliga kunskapssammanhanget. Konstgjorda
gränser såsom "teknik" försvinner; akustik och ljudteknik
sammanföres under begreppet "ljud".
Tyvärr saknas i Sverige forum för diskussion av dessa
frågor, varför här endast en mycket kort presentation kan
ges. De ensiffriga grupperna anges här, och som jämförelse
även för UDK-systemet. Decimalprincipen enligt UDK för
att bilda rubriknumren har tillämpats.
Under Matematik-fysikgruppen har som undergrupper
införts dels matematik, dels vissa av sina fysikaliska
dimensioner karakteriserade begrepp såsom rum (längd, yta,
volym, vinkel), tid (samt rum-tid dvs. rörelse), kraft, massa
samt vidare de ur teknisk synpunkt viktigaste
energiformerna, mekanisk energi, värme, ljus, elektricitet osv. Till
dessa begrepp hänföres alltså både den vetenskapliga
grunden och de praktiska tillämpningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
