Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 23 september 1950 - Diagram för beräkning av armerade, rektangulära betongbalkar, av Gustaf Borenius - Betongarbetena i Hungry Horse-dammen, av G Lbg - Snabbyggda vägar, av sah - Pelarkraftverket Marburg, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
842
TEKNISK TIDSKRIFT
Diagrammet är uppgjort under förutsättning att
tryck-armeringens avstånd från balkens överkant utgör 1/10 av
balkens verksamma höjd samt att förhållandet n mellan
elasticitetsmodulen^ i järn och betong fixerats till 15 i
enlighet med 1934 års betongbestämmelser. Enligt
amerikansk praxis tillämpas ofta ett högre värde n’ för
tryck-armeringen. Diagrammet kan emellertid användas även för
detta fall, om man ändrar tryckarmermgen i proportionen
n’ : n. Tillämpar man exempelvis n’ = 30 för
tryckarme-ringen men bibehåller n = 15 för dragarmeringen, innebär
detta att man vid spänningsundersökning räknar med
dubbelt så stort som det verkligen förefintliga eller att man
vid dimensionering gör u’ hälften så stort som
diagrammet utvisar.
Betongarbetena i Hungry Horse-daminen (Teka. T.
1949 s. 662) påbörjades 7 september 1949 och fortsatte,
tills det blev alltför kallt väder. Under denna tid göts blott
40 000 av den totala betongkvantiteten 2 200 000 m3. Under
1950 hoppas entreprenören kunna gjuta mer än 760 000 m3
på 71/»—8 månader.
Betongen tillverkas enligt följande. I grusgropen lastas
gruset i bilar, vilka transportera det 7 km till en första
grovkrossning. Med ett transportband föres det sedan till
grusstationen, där det grovsorteras, tvättas och, om
nödvändigt, krossas. Från lagerhögarna föres sedan gruset
till betongstationen, där det färdigsorteras. Cement och
puzzolan transporteras med lastbilar 10 km från en
järnvägsstation till betongstationen, där det portioneras ut
till någon av de fvra 3 m3 blandarna. Betongen tappas i
specialkonstruerade rälsvagnar och föres därmed till 6 m3
byttor, hängande i någon av de fyra kabelkranarna över
arbetsplatsen.
I grusgropen, som omfattar 44 ha, sker lastningen med
grävmaskin med en 7,6 m3 dragskopa och 50 m bom i
sexton 17 m3 bottentömmande vagnar, vilka dras av 150 hk
traktorer. Man har här valt traktortransporter i stället
för bandtransportörer emedan de senare är ömtåligare och
Fig. 1. Hungry Horse-dammen. Betongstationen med två
7,3 m’ betongtransportvagnar.
vid sönderkörning vållar totalstopp. (Vid Shastadammen, i
gynnsammare klimat, användes transportband.) Gruslagrets
kapacitet är 650 000 t och sandlagrets 25 000 t.
Blandarstationen är utrustad för fullständig, automatisk
vägning av materialierna. Betongtransportvagnarna, som
kan ta en sats från vardera av de fyra blandarna
tillsammans, är sidtippande. Det uppges, att detta system
sparar 25 % av arbetstiden gentemot metoden att tömma
blandarna direkt i kabelkranarnas behållare. Med en
blandningstid av 21/B min kan betongstationen producera
245 m3/h betong. För fyllning och tömning av blandarna
åtgår 30 s per sats. En resa tur och retur med en
kabelkran till gjutplatsen tar 4 min.
Arbetsplatsen överspännes med fyra radialkabelkranar,
av vilka tre har 61 m höga, fasta torn och 16 m höga,
rörliga torn på 245 m lång cirkulär bana på motsatta
stranden. Den fjärde kabelkranen har ett 26 m högt, fast
torn och ett 30 m högt, rörligt torn på en 186 m lång bana
belägen på samma sida, som de tre förstnämnda har det
fasta tornet. Gemensamt kan de sålunda täcka hela
arbetsplatsen. Spännvidden är ca 730 m.
Då det är frost, skall betongmaterialen värmas och
betongen hållas vid 10°C under minst 72 h och skyddas
mot frysning under minst 14 dagar. Denna bestämmelse
gör, att entreprenören icke gjuter under den kallaste
årstiden.
Betongblandningen blir 112 kg cement, 54 kg puzzolan,
503 kg sand, 422 kg grus och sten (fyra storlekar), 80 1
vatten och 260 cm3 tillsatser per m3 betong. I utsatta ytor
gjutes ett 1,5 m tjockt lager med 153 kg cement och 73 kg
puzzolan per m3 (Engng News Rec. 22 dec. 1949). G Lbg
Snabbyggda vägar. För snabbyggnad av vägar har
amerikanska försvaret utvecklat en metod, som gör det
möjligt att på tre timmar få en undergrund av t.ex. sand att
hålla för en 7 t lastbil.
Med hjälp av vanliga vägbyggnadsmaskiner inblandas
i vägbanan en blandning av anilinfurfurol och harts.
Dessa åstadkommer, att blandningen hårdnar till
cementkonsistens, med en hastighet som kan regleras genom
inblandning av katalysatorer. Enligt en annan metod, som
ger en mera elastisk och stötbeständig slitbana, användes
kalciumakrylat, behandlat med natriumtiosulfat och
am-moniumpersulfat.
Blandningen utlägges i 1,2 m långa och 60 cm breda
band med en hastighet av omkring 4 m/s. Till varje band
åtgår ca 5 kg kemikalier till ett pris av omkring 1,75
kr/kg. Åtgången motsvarar 800 t för en 180 m lång och
45 m bred landningsbana.
För byggnad av landsbygdsvägar med 3—8 m bredd har
en amerikansk firma konstruerat en vägläggningsmaskin,
som utlägger en kontinuerlig, 3—4 m bred betongbana med
en hastighet av 3 m/min, utan att använda formar eller
speciellt betongmaterial. Maskinen betjänas av en man och
kostnaden säges uppgå till hälften av med vanliga
metoder. Hur bandet, vilket alltså klämmes ut som tandkräm
ur en tub, behåller sin form, hålles hemligt (Bus. Wk
25 mars 1950, Fortune apr. 1950, Engng News Rec. 11 maj
1950). sah
Pelarkraftverket Marburg är beläget i floden Drau
(Drava) i gränstrakterna mellen Österrike och Jugoslavien.
Fallhöjden är 14,40 m, utbyggnadsmängden 410 m3/s,
effekten 50 MW och energiproduktionen 300MkWh. Av
estetiska skäl är de tre maskinaggregaten inrymda i
damm-pelarna (fig. 1). För att få plats med spiralerna är dessa
utformade särskilt höga och smala (fig. 2). De fyra
flod-utskoven är 18,75 m breda och avstängas av 14,3 m höga
planluckor (fig. 3). På grund av driftsättet med ofta
omväxlande tappningar genom turbinerna eller utskoven blev
det nödvändigt att göra omfattande modellförsök för att
erhålla erforderlig energidämpning (A grzywlienskt i
Schweizer. Bauztg 20 maj 1950). G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
