Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 23 september 1950 - Luftkylning av betongmaterialen, av G Lbg - Lufttransport av byggnadsmaterial, av G Lbg - Regler för gatureparationer, av sah - Aluminiumspik, av sah - Flygaska — ett avfall som blir nyttig produkt, av Magnus Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
844
TEKNISK TIDSKRIFT
Luftkylning av betongmaterialen har använts till
betongarbetena, 330 000 m3, vid Harlan County Dam i
Re-publican River, Nebraska. Det var föreskrivet, att
betongen vid gjutningen icke skulle vara varmare än 18,3°C.
Kylning med is skulle ha fördröjt betongframställningen.
Luftkylningen inverkar icke på blandningens fuktighet; ca
65 % av massan är kyld till lägre temperatur än
gjut-ningstemperaturen; betongmassans temperatur stiger
långsamt; kylningsgraden kan lätt varieras. För kylningen har
använts i handeln förekommande standardaggregat. Vid
kall väderlek ersättes kylbatterierna med
uppvärmningsanordningar. Lämpligaste konstruktioner för kylning och
uppvärmning utexperimenterades genom modellförsök (J R
Highwater i Engng News-Rec. 17 nov. 1949). G Lbg
Lufttransport av byggnadsmaterial och utrustning,
sammanlagt ca 170 t, har verkställts till ett dammbygge i
Capilano River, Vancouver. Arbetsplatsen är belägen i en
så svårframkomlig terräng, att vägbyggnad icke kunde
ifrågasättas. Dammen, som är belägen i en 9 m djup och
12 m bred klyfta, avser att utöka ett befintlig sjömagasin
900 m över havet för vattenledningsvatten till staden
Capilano. Den konstruerades med tanke på
materialbesparing och att det blir långt mellan inspektionerna samt att
istrycket skulle bli måttligt. Från rensningar i avloppet
erhölls med 50 % svällning tillräcklig mängd sten för en
stenfyllningsdamm med 3 m krönbredd, släntlutning 1 : 2
nedströms och 1 : l1/* uppströms. Tätningen utfördes av
betong på uppströmssidan bl.a. emedan den icke
erfordrade formar och var lättare åtkomlig för reparationer än en
betongkärna i mitten. Berggrunden renspolades med
tryckvatten, varefter stenfyllningen utlades för hand, sedan
den framförts med hjälp av en kabelkran; stenstorlek var
2 kg till 2 à 3 t. Man var noga med att avlägsna jord och
små stenfragment. Båda slänterna erhöll 45 cm beklädnad
med stenskärv. Uppströmsslänten och översidan bekläddes
med minst 15 cm betong och rutarmerades med 1le" järn
på 16,5 cm centrumavstånd. Betoneringen tog 4,5 dagar.
Lufttransporterna från den 12 km avlägsna ändpunkten
av en jeepväg verkställdes med en helikopter, vilken kunde
ta högst 180 kg, som måste placeras omsorgsfullt för
balansens ^kull. I allmänhet togs blott 90 kg. Tunga
maskiner måste därför transporteras i mindre delar.
Underredet för en blandare måste avlämnas exakt i en därför
avsedd grop. Till landningsplats iordningställdes ett plan
med dimensionerna endast 3 X 3,6 m, omgivet av branta
sluttningar. Ogynnsamt väder hindrade tidvis
transporterna. Trots mycket turbulent luft och rik nederbörd
inträf-fade inga allvarliga olyckor under de erforderliga 300
flygtimmarna med de ca 2 000 uppstigningarna. Med
helikoptern fraktades bl.a. 100 t grus, 22 t cement, 2,7 t
armeringsstål, 10 t virke m.m. Under juli—oktober 1949
transporterades 140 t på 300 h för en kostnad av 16 770 $
(Engng News-Rec. 13 apr. 1950). G Lbg
Regler för gatureparationer. De kommunala företagen
i Los Angeles har tillsammans med representanter för
trafikanterna undersökt möjligheterna att utföra
gatuarbeten så, att de minst möjligt skall hindra gatutrafiken,
utan att därmed arbetseffektiviteten alltför mycket
ned-sättes. Resultatet har blivit en handbok, vilken innehåller
bl.a. följande regler:
Använd sidväggar av plank för att få ner bredden på den
utgrävda jordhögen till en smal sträng längs graven. Om
graven ligger helt nära trottoaren, använd företrädesvis
denna för den utgrävda jorden, med en lämplig
övertäckning av rännstenen för att icke hindra vattenavrinningen.
Vid alla gatukorsningar skall den utgrävda jorden
transporteras bort, även om den skall tillbaka dit senare.
Placera kompressorer, lastbilar osv. så, att de så litet som
möjligt hindrar trafiken, vilket i regel innebär att de skall
placeras i utgrävningens längdriktning. Kör alltid bort
utrustning som inte är i bruk. Täck över mindre gropar med
durkplåt av stål, så att trafiken kan köra över dem. Gör
utgrävningen så smal som möjligt, både för att hindra
trafiken så litet som möjligt och för att spara pengar.
Ägna litet eftertanke åt placeringen av bockar och
varningsskyltar, så att man får ett optimum av varningseffekt
och trafikutrymme.
Det må anmärkas, att orsaken till att dessa regler har
blivit utarbetade är, att gatuarbetena i Los Angeles liksom
i de flesta amerikanska städer i regel utförs av privata
entreprenörer. Det nu frivilligt inledda samarbetet har
tillkommit huvudsakligen för att hindra att
trafikantintressena annars framtvingar en lagstiftning, vilken skulle vara
till nytta varken för entreprenörerna eller trafikanterna,
eftersom arbetet i alla fall måste utföras (Bus. Wk 20 maj
1950). sah
Aluminiumspik. Då det blev ont om järnspik i USA
under kriget användes i rätt stor utsträckning spikar av
aluminium, vilka emellertid försvann då den vanliga
spiken efter krigsslutet åter gjorde sitt inträde.
Försvinnandet var emellertid endast tillfälligt, ty aluminiumspiken
visade sig ha en hel del fördelar framför järnspiken. Detta
har medfört, att försäljningen av aluminiumspik på det
senaste året i det närmaste har fördubblats.
Största fördelen hos aluminiumspik är att den icke rostar
eller gör fläckar. Den kan därigenom konkurrera med
kopparspik, eftersom den är avsevärt billigare. Jämfört med
järnspik är aluminiumspik mycket dyrare, men eftersom
spikhuvudet icke behöver schellackeras kan man ändå få
en rätt stor besparing vid vissa inomhusarbeten, t.ex.
fastsättning av träfiber- eller gipsplattor, panelning samt
beläggning av tak med träspån eller aluminiumplåt. En
originell utföringsform av aluminiumspik används för att
sätta fast korrugerad eternit. Spiken är därvid utformad
med spiralgänga för bättre fasthållning samt försedd med
en bricka av neopren, som utgör tätning mellan
spikhuvudet och hålet i eternitplattan.
Ytterligare en fördel med aluminiumspik är den låga
vikten (en tredjedel av järnspikens). Vidare medför den
etsningsprocess, som användes för att ge aluminiumspiken
en grövre yta, att spiken steriliseras, vilket kanske de
snickare uppskattar, som brukar hålla spiken i munnen.
Försök har visat, att aluminiumspikens
korrosionsbeständighet är synnerligen god vid fastsättning av asbestplattor.
Icke heller gipsplattor medför någon korrosiv effekt,
medan däremot färsk betong ger ett lätt ytangrepp, som
emellertid upphör då betongen hårdnar. I fria atmosfären
är de aluminiumlegeringar, som har provats, betydligt
överlägsna järn och jämförliga med koppar. Den ljusgrå
färg, som aluminiumspiken antar efter en tid, anses också
vara en fördel (Archit. Forum apr. 1950). sah
Flygaska — ett avfall som blir nyttig produkt.
Flygaska erhålles vid förbränning av pulvriserat kol i
ånganläggningar. Det beräknas, att enbart i USA finns årligen
2,3 Mt tillgängliga som avfall. Ett nyttiggörande av detta
avfall kommer påtagligen att få avsevärd ekonomisk
betydelse, speciellt för ångkraftverken. Amerikanarna har
därför ägnat detta problem stort intresse och tills vidare
funnit följande användningsområden: ersättning för vissa
delar av cementet i massiva betongkonstruktioner, filler till
asfaltbetong, isolerande cement i eldstäder, magringsmedel
i tegel tillsammans med slagg, bindemedel (tillsammans
med andra mineral) vid markstabilisering samt som
inblandning i gjuterisand. Användbarheten av flygaska för
dessa olika ändamål beror givetvis på askans kemiska
sammansättning, glödförlust och kornstorlek.
Som exempel kan nämnas, att vid uppförandet av Hungry
Horse Dam i Montana, den fjärde dammen i storlek i
världen (Tekn. T. 1949 s. 662; 1950 s. 842), användes
140 000 t flygaska i betongen, vilket inbesparar 1,5 M$, trots
att askan måste fraktas 2 400 km från Chicago (Bitum.
Coal Res. 1949 h. 9). Magnus Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
