Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 23 september 1950 - Böcker - Soil sampler with metal foils, av Lars Göthberg - Svensk byggkatalog, av W S - Graphic Sweden - Skövde Gasbetong AB - TNC: 17. Svenska Akademiens ordlista, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 september 1950
847
botten. Med exempel visas, vilket stort antal operationer
som fordras, för att man skall kunna ernå godtagbart
resultat. Vikten av att inte hoppa över något skikt
framhålles och exemplifieras med t.ex. betydelsen av även
mycket tunna lerslag för stabiliteten av bankar och
sandskikt för tätheten vid t.ex. dämning. Granskningen av de
gängse metoderna ger vid handen, att huvudfelet är, att
endast korta prover kan tas upp.
Den nya apparat, som sedan beskrives, består av ett rör,
i vars spets finnes inbyggt ett antal små rullar med tunna
metallfolier. De fria ändarna av dessa folier fästes i en
låsanordning ovan marken, och när röret drives nedåt
rullas de tunna remsorna av och bildar ett skikt mellan
rörväggen och provet. Genom denna finurliga anordning
blir provet orört ända ner till rörets botten. Sedan man
uppnått önskat djup, lyftes alltsammans upp, och kärnan
i röret följer med av den då i kraft trädande
vidhäftningen. Utvecklingen av konstruktionen genomgås och
slutprodukten, "modell V", beskrives i detalj.
Förf. redogör för olika neddrivningsmetoder, såsom
pressning, vridning och vattenspolning. En sak, som förefaller
mig något tveksam, är beskrivningen på s. 70 av
förfarandet då sten påträffas. Det föreslås, att man kan sänka ner
en sprängladdning och splittra stenen. Men kan man
därefter anse provet i omgivningen oomrört?
I slutet av skriften skildras ett flertal provningar, som
utförts sedan 1946, varvid framgår att borrkärnor på mer
än 20 m längd tagits upp med gott resultat. Härvid har
huvudsakligen apparaten av modell V kommit till
användning. Eftersom denna, med en provdiameter på 68 mm,
blir ganska tung att hantera, planeras en mindre typ för
kärnor med 40 mm diameter, vilken med lägre kostnader
skall kunna användas vid mindre krävande
undersökningar. Skriften slutar med en kort summering.
Bildmaterialet är av god kvalitet och visar bl.a. de olika
apparaternas konstruktion och några fotografier från
praktisk verksamhet.
Verket bör ha intresse för alla, som sysslar med
grundläggningsfrågor och vet hur knepigt det kan vara att
bedöma sammansättningen av under markytan dolda lager.
Lars Göthberg
Svensk byggkatalog, utgiven av AB Svensk Byggtjänst,
Stockholm 1950. 591 s., ill. 20 kr.
Denna samlingskatalog över byggnadsmaterial på den
svenska marknaden är den första som har utgivits av
Byggtjänst. Byggnadsmaterialen är sammanförda till
varugrupper, ordnade efter det registreringssystem, som har
utarbetats av Samarbetskommittén för Byggnadsfrågor.
Katalogen har även ett alfabetiskt varuregister, vilket
säkert är välbetänkt, så länge som det nya systemet inte har
hunnit bli inarbetat som en minnessak.
De uppgifter om produkterna, som ingår i katalogen, har
lämnats av producenterna och gäller i huvudsak tekniska
egenskaper, dimensioner och användningsområde.
Utformningen av manuskripten har granskats av redaktionen,
men sakuppgifterna är firmorna själva ansvariga för.
Tekniska data har i stor utsträckning verifierats med uppgifter
från provningar med angivande av provningsanstalt,
provningsår och intygsnummer. I samband med varugrupperna
har utarbetats sammanställningar över bestämmelser och
anvisningar, begreppsbestämningar, svensk standard m.m.
Efter den egentliga varudelen återges Byggnadsstyrelsens
"Anvisningar till Byggnadsstadgan".
Katalogen är avsedd att utkomma vart annat år. W S
Graphic Sweden är en elegant utförd ringbok, som i
fyndiga flerfärgsdiagram med korta engelska texter ger
en översikt av Sveriges industri, handel,
befolkningsförhållanden och sociala struktur. Den är utgiven av Svenska
Institutet och AB Svenska Shell, huvudsakligen för
upplysning bland utländska besökare. Boken har redigerats
av Bertil Nydahl; diagrammen och teckningarna har gjorts
av Folke Karlsson och det statistiska materialet har
hopsamlats av Erik Höök. Priset är 16 kr.
Då man får boken i sin hand, kan man knappast låta bli
att gå igenom den från pärm till pärm, och då nöjet är
slut kan man konstatera, att man har fått en mängd
nyttiga upplysningar som annars ligger rätt otillgängliga
i den officiella statistiken. Vore inte även en svensk
upplaga motiverad?
Skövde Gasbetong AB, Skövde, upplyser i sitt
kundtjänstblad 1/50 om hur man skall använda gasbetong
i kombination med fasadtegel.
TNC
17. Svenska Akademiens ordlista
Under augusti i år utkom den länge väntade nionde
upplagan av "Svenska Akademiens ordlista över svenska
språket". Om man jämför den med den åttonde upplagan,
som utkom år 1923, finner man att ordförrådet ungefär
fördubblats genom tillägg av nya ord och framför allt
genom ett rikare urval av sammansättningar.
Ordförklaringar och uppgifter om uttal förekommer också
frikostigare än förut, vilket är glädjande.
Denna ordlista är ju att betrakta som högsta norm för
svenska ords stavning, uttal, böjning osv. I TNC-spalterna
har under årens lopp sådana frågor ofta ventilerats, och
det kan för spalternas läsare därför ha sitt intresse att
här få vissa nyheter i ordlistan påvisade, särskilt om de
på något sätt kommer i motsatsförhållande till TNC:s
rekommendationer.
I fråga om stavningen kan först helt allmänt nämnas att
sidoformerna med -dt i sådana ord som god, godt,
uteslutits; stavningstypen gott, rött, snett kvarstår ensam.
Stavningen koks rekommenderas framför kox, och man
kan få skriva aksent, vaksin jämte accent, vaccin. Man
kan, till mångas glädje, också få skriva reflektion och
annektion i anslutning till reflektera och annektera, jämte
reflexion och annexion. Man kan få skriva sjal jämte
schal och likaså bl.a. asjett, kautsjuk. Stavningen kliché
går före klisché; i förra upplagan var det tvärtom.
Formen vellpapp har införts vid sidan av wellpapp "för att
förekomma felaktigt engelskt uttal av det dubbla w". Man
lägger också märke till vajer som sidoform till wire, något
som säkerligen föranleder ett hm från mången av
ordlistans läsare.
TNC 3 s. 34 behandlar böjningen av främmande
substantiv slutande på vokal. Ordlistan anger följande
avvikande böjningar: diafragma, diafragmat e. diafragman,
pl. diafragmer e. diafragmor; prisma, prismat e. prisman,
pl. prismer e. prismor; silo, silon, pl. silor e. silos. I fråga
om främmande substantiv slutande på betonad vokal
tilllåter ordlistan i bestämd form singular såväl den korta
ändelsen -n eller -t som den längre -en eller -et. TNC
uttalar sig i nämnda publikation för den kortare formen,
men det har visat sig att neutrer på betonat -i hellre får
ändelsen -et, t.ex. partiet, batteriet; "partit" och "batterit"
låter som namn på bergarter eller material e.d.
TNC 3 s. 36 avhandlar böjningen av främmande
substantiv på obetonat -um och -us. Ordlistan ger följande
därifrån avvikande uppgifter: medium, mediet, medier;
premium, premiet, premier; maximum, best. maximum, pl.
maxima, även maximet, pl. maximum; minimum böjes
analogt; neutrum, neutret, neutrer e. neutra; spektrum,
best. spektrum e. spektret e. spektrumet, pl. spektrer e.
spektra; fluidum, fluidet, fluider e. fluida.
TNC 6 s. 8 och 9 uppräknar några lånord med försvenskad
stavning. Ordlistan säger här: million, billion, milliard,
trillion eller miljon, bil jon, miljard, triljon; cleara,
clearing, även klira, kliring; croquis, även kroki; lineär, även
linjär; succé e. succés.
TNC 7 s. 26 visar några stavnings- och böjningsfall. Här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>