Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 30 september 1950 - Träffsannolikhet vid luftstrid, av Börje Anderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 september 1950
861
Träffsannolikliet vid luftstrid
Flygingenjör Börje Anderberg, Stockholm
Det är ur många synpunkter önskvärt att
kunna förutsäga den sannolika utgången av en
strid i luften mellan flygplan av olika typer och
med olika slags beväpning. Förutsägelserna skall
i huvudsak utgöra underlag för valet av dels den
taktik, som ur verkanssynpunkt är lämpligast,
och dels de vapen som bör användas. Dessutom
är de till hjälp vid bedömningen av det antal
flygplan som behövs för att nedkämpa ett givet
mål och vid uppskattningen av de sannolika
förlusterna.
Redan från början bör det förutskickas, att det
på grund av många inverkande faktorer icke är
möjligt att förutsäga utgången av en enstaka
luftstrid. Däremot kan man på grundval av
statistiska lagbundenheter med godtagbar
noggrannhet förutsäga den genomsnittliga utgången
av ett stort antal under samma förhållanden
utkämpade strider.
En förutsättning härför är, att de vid de
statistiska beräkningarna använda faktorerna har
fastställts experimentellt, vilket sker genom att
man utvärderar filmer som tagits under
fredsövningar och sedermera förbättrar de vid
räkningarna använda storheterna efter utvärdering
av motsvarande filmer upptagna under strid.
Dessa filmer ger besked om, hur de olika förarna
har riktat i förhållande till målet och hur väl de
lyckats bibehålla riktpunkten under stridens olika
skeden. Genom en statistisk utvärdering av dessa
filmer får man fram värden på de spridningar
som kan förväntas under eldgivningen. Vidare
kan man bestämma skjutavstånd och den
projicerade målytan under olika faser av luftstriden.
Hur träffsannolikheten beräknas
Sannolikhetsläran används vanligen när det
gäller träff sannolikhet på följande sätt. Genom
en stor mängd försök har man fastställt att vid
skjutning med alla slags eldvapen träffarnas
lägen på en tavla är fördelade på ett sätt som
överensstämmer med en fördelning enligt Gauss.
Denna fördelningsekvation brukar när det gäller
träffsannolikhetsberäkningar skrivas i formen
hx -/l 2*2
Vx=~~=e x
(1)
där h är "precisionsmåttet" och rjx den relativa
frekvensen av en avvikelse av storleken x.
531.567 : 623.746
Skjutningen tänkes utförd mot en tavla i vars
mittpunkt riktpunkten befinner sig. Om vapnet
är rätt inskjutet sammanfaller riktpunkten med
medelträffpunkten. I medelträffpunkten lägges
ett koordinatsystem enligt fig. 1, så att
koordi-nataxlarna sammanfaller med träffbildens
sym-metriaxlar. Ur de olika träffarnas lägen i x- och
z/-led bestämmes de kvadratiska medelfelen i
resp. x- och i/-led
jUx
JSx2 J2y2
(2)
där n är antalet skott.
Ur dessa storheter erhålles de sannolika
avvikelserna w och deras dubbla värde "50 %
spridningarna" Bm resp. HSambandet mellan
dessa storheter är
1
V/2
0,4769
IV
(3)
Sannolikheten att träffa en bestämd, liten yta
med sidorna dx resp. dy, vars mittpunkt har
koordinaterna (æ, y), bildas av sannolikheten
hx -/l 2*2
—= •e x dx
\ju
att träffa den i y-led oändligt utsträckta remsan
med bredden dx, multiplicerad med
sannolikheten
hy -h 2y2
}/n
dy
att träffa den i x-led oändligt utsträckta remsan
med bredden dy.
Denna produkt är
ji y
Om den lilla ytan ges ändlig utsträckning, så att
Fig. 1.
Koordinatsystem för beräkning
av träff sannolikhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
