- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
877

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 oktober 1950 - Tekniska hjälpmedel i modern meteorologi, av Lauri A Vuorela

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 oktober 1950

877

"Sferics"-forskning

Ännu en tillämpning av elektrofysiken inom
meteorologin må nämnas även om den inte
direkt tillhör den aerologiska
observationsverk-samheten, utan snarare utgör ett hjälpmedel för
åskvarningstjänsten och för synoptisk analys
över hav. Det gäller sådana elektromagnetiska
impulser, vilka uppstår som resultat av
elektromagnetiska störningar i samband med vissa
meteorologiska fenomen och som fortplantar sig
analogt med radiovågor. Härför användes
benämningen "sferics" och fr.o.m. 1943 började
engelsmännen utnyttja metoden i stor skala för
sina väderleksprognoser. Principen är i korthet
följande. Varje observationsstation förfogar över
två vertikala ramantenner, ställda vinkelrätt mot
varandra. Den ena ligger i riktning N—S, den
andra i riktning W—O (fig. 9). Antennerna är
avstämda för en frekvens, på vilken
radiosignaler inte kan höras (8—12 kp/s) och båda
är försedda med var sin förstärkare. Styrkan av
ankommande signaler kan mätas med hjälp av
katoskop. Den ankommande elektromagnetiska
vågen inducerar på båda antennerna en
spänning, som beror av cosinus för vinkeln mellan
antennplanet och vågornas fortplantningsplan.
De svaga spänningarna förstärkes i samma
proportion och överföres till katodstrålerörets
de-flektionsplattor, varvid man på skärmen från
N—S antennen erhåller en vertikal och från
W—O antennen en horisontal ljuseffekt.
Resul-tanten av de bägge deflektorerna förekommer på
skärmen i form av en ljusstrimma, vilken, om
den består och skärmen är försedd med skala,
direkt anger störningens bäring från stationen.
Om figuren på skärmen däremot ej är beständig

Fii/. 9. Blockschema för "sferics"-mottagare.

kan den fotograferas. Om man t.ex. disponerar
över flera stationer längs kusten, vilka står i
förbindelse med varandra antingen per telefon eller
per radio så, att det kan avgöras om man pejlar
en och samma störning, visar pejlingarnas
skärningspunkt störningens läge. Apparaturens
effektiva räckvidd varierar mellan 1 500 och
2 000 km. Med tillhjälp av
"sferics"-observatio-ner kan t.ex. läget av en kallfront lokaliseras
inom ett område, där direkta observationer
saknas. Av ett amerikanskt arbete där 98 fall
undersökts framgår, att 95 % av fallen
"sferics"-rap-porterna var "användbara", medan de i ca 40 %
av fallen visade sig "mycket användbara".

Observationsmaterialets användning

De aerologiska observationernas största
betydelse ligger i deras användbarhet för
konstruktion av höjdkartor. Dessa kartor motsvarar
de kända synoptiska kartorna, som anger
lufttrycksfördelningen i havsytans nivå. I stället för
att ånge trycket på en viss höjd inritas på
kartorna höjdkurvor, som anger höjden till ett visst
tryck. Sådana kartor konstrueras vanligen för
trycket 700, 500 och 300 mb, varvid motsvaran-

Fig. 10. Exempel på höjdkarta för
500 niB nivån.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0891.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free