Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 oktober 1950 - Tekniska hjälpmedel i modern meteorologi, av Lauri A Vuorela - Tyngdkraftsundersökningar med ubåt, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
878
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 11. Vertikalsnitt genom
atmosfären, byggt på sonderingsresultat från
ett antal aerologiska stationer.
de höjder är ca 3 000, 5 000 och 9 000 m över
havet. Först konstrueras kartan för 1 000 mh
ytans höjd över havet med tryckvärden, gällande
för havsnivån. Därefter kan man med tillhjälp
av temperatur- och fuktighetsvärden i fria
atmosfären, som erhållits från radiosonderingar,
beräkna tjockleken på de efter varandra följande
skikten 1 000—700 mb, 700—500 mb och 500—
300 mb. När dessa skikttjocklekar successivt
tillägges 1 000 mb kartan, erhålles en serie
konturkartor för var och en av de nämnda tryckytorna.
Dylika höjdkartor ritas vid de meteorologiska
instituten vanligen två gånger dagligen, vid
större centraler till och med oftare, och de visar
temperatur- och tryckförändringarna i höjden,
karaktären av tryckytornas höjdändringar samt
strömningsförhållandena i den fria atmosfären
(fig. 10). Höjdkartor kan utnyttjas även direkt
för prognoser av vindfördelningen, ovädrens
rörelser m.m.
Utom höjdkartor konstrueras på grund av
aerologiska observationer även vertikalsnitt (fig. 11).
På abskissan är avsatt stationernas
horisontalavstånd, av vilka deras läge och inbördes avstånd
framgår. Som ordinata har man höjden i lämplig
skala. Vid konstruktionen av dylika snitt
in-sättes ovanför varje station de observerade
temperaturerna i olika höjder för bestämmande av
isotermfördelning. I stället för vanlig temperatur
användes ofta potentiella temperaturer, en för
olika luftmassor speciell konservativ storhet, som
således är ett gott hjälpmedel för att bestämma
luftmassornas art. Vanligen anges även
tropo-pausens förlopp. Även vindkomponenterna kan
tas med. Dylika kartor för högre nivåer ger
tillsammans med kartor över tillståndet vid
marken en tredimensionell bild av atmosfärens
struktur. De ger även besked om luftmassornas,
cyklonernas, anticyklonernas och frontytornas
rörelser och är därmed nödvändiga hjälpmedel
i modern väderlekstjänst.
I Sverige samlas och bearbetas dagligen
materialet från ca 100 aerologiska stationer från
Europa, USA och Atlanten. Man får hoppas, att
utvecklingen inom denna gren av meteorologin,
där utan tvivel stora framsteg gjorts på senare
tid, skall fortsätta och bidra till pålitligare och
fullkomligare prognostj änst.
Tyngdkraftsundersökningar med ubåt. Geodesins
grundproblem, nämligen bestämningen av jordens form, är
långt ifrån löst. Det har visserligen bevisats av Stokes, att
geoidens form kan bestämmas om tyngdkraftens storlek
är känd på olika punkter av jorden. Denna
beräkningsmetod kan emellertid inte användas på grund av bristen
på data över tyngdkraftens storlek, särskilt över oceanerna.
Även över land varierar tyngdkraften avsevärt på grund
av ojämnheter i jordmassans täthet.
Ett klassiskt exempel är städerna Limmasol och
Kalok-horio på Cypern, vilka enligt triangelmätningar ligger
57 km från varandra. Genom astronomiska observationer
får man emellertid ett avstånd, som är 1,8 km längre.
Sådana fel beror i regel på, att havsytan i närheten av
stora landmassor lutar uppåt mot kusten, vilket ger en
felaktig horisontallinje för den astronomiska höjdmätningen.
Tyngdkraftsundersökningar bekräftar också, att det finns
en onormal koncentration av massa med hög täthet
mellan de båda städerna. Icke ens detta räcker emellertid för
att förklara hela skillnaden, utan resten måste anses bero
på avsevärda skillnader i massa hos havsbottnen norr och
söder om ön.
Nu finns det ingen möjlighet att göra noggranna
mätningar av tyngdkraftens storlek under haven annat än
från ubåt. I maj 1950 startade en engelsk expedition för
att med en sådan utföra ett hundratal
gravitationsmätningar inom Medelhavsområdet. Då resultatet av dessa
föreligger och kan jämföras med tidigare franska och
italienska mätningar hoppas man få en tämligen fullständig
bild av gravitationsfältet i Medelhavsområdet.
Bortsett från resultatens geodetiska betydelse kommer de
sannolikt att ge förklaringen även till en del geologiska
fenomen. Sålunda hoppas man kunna påvisa dels huruvida
de stora rörelser i jordskorpan, vilka har bildat bl.a.
Alperna och bergen i Mindre Asien, har avstannat, dels
om Malta är av vulkaniskt ursprung, vidare sambandet
mellan Kreta och Cypern samt Taurusbergen i Turkiet, och
slutligen huruvida området kring Nildeltat är i isostatisk
jämvikt.
I Kanada pågår tyngdkraftsmätningar i avsikt att
påvisa ett samband mellan tyngdkraftens variationer och
latituden. Det har nämligen visat sig, att medelanomalin
i tyngdkraften är i Kanada litet mer än hälften av det
värde, som gäller för Fötenta Staterna. De hittillsvarande
försöken tyder dock icke på något direkt samband mellan
tyngdkraftens variation och latituden, utan mera på en
variation, som är beroende på en annan faktor, vilken i
sin tur har en viss fördelning i förhållande till latituden
(Engineer 10 mars 1950, Nature 30 maj 1950). säll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
