- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
900

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 oktober 1950 - Anordning för reproducerbar standardexponering på film, av Erik Odeblad - Ultrarapidkamera, av SHl - Böcker - Svensk industriell företagarverksamhet, bd 1 & 2, av R L - Konjunkturläget hösten 1948, av E Höök

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

900

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 1. Kopplingsschema för .standardexponering på film.

Anordning tör reproducerbar standardexponering på

film. Sedan en tid har jag vid Sabbatsbergs Sjukhus
hormon-laboratorium varit sysselsatt med försök att kvantitativt
mäta radioaktiva isotoper i biologiska vävnadsstrukturer
genom täthetsmätningar på autoradiografier, vilka
åstad-kommes genom att tunna snitt av den biologiska
vävnaden under viss tid pressas mot lämplig film (’’Gaevert
no-screen X-ray film" använd) och härvid lokalt bestrålar
denna. Då den framkallade filmens y-värde av skilda
anledningar varierar, framkom behov av att kunna
anbringa reproducerbara ljusexponeringar på filmen för
bestämning av y-värde m.fl. data. Efter
konstruktionsförsök enligt flera alternativ tillverkades följande enkla
apparat, fig. 1.

Från ett anodbatteri (10—150 V) uppladdas en
pappers-kondensator på 6X8 j«F. Strömbrytaren A är då sluten,
B bruten. Då B slutes, passerar den i kondensatorn
uppladdade energin genom en liten glödlampa L, som utsänder
en ljusblixt av ett tiotal millisekunders varaktighet. Såväl
ström- som ljusförloppets form är mycket konstant, vilket
undersökningar med oscillograf givit vid handen.

Vissa hjälpanordningar är inkopplade i kretsarna. Enär
kondensatorn, om A och B är brutna, sakta urladdas
genom en läckström på några mikroampere, hålles under
pågående arbete A sluten och ett motstånd av 35 000 ohm
är inkopplat som schemat visar. Sedan kondensatorn
uppladdats håller den därvid sin polspänning konstant. Då
B är sluten förhindrar motståndet att en för glödning
tillräcklig ström passerar genom lampan från batteriet,
medan kondensatorströmmen släppes fram.
Självinduktionen på ca 200 //Il är avsedd att hindra en hög
begynnelseström vid B:s slutning, varigenom gnist- och
ljusbågsbildning undvikes, vilket inverkar på ljusblixtens
konstans.

Genom variation av batterispänning, kapacitet och
lamp-typ erhålles önskad inställning av standardexponeringen.
På samma film åstadkommes olika exponeringar genom
stegkil. Erik Odeblad

Ultrarapidkameia. 1 USA har man konstruerat en
kamera, som kan ta 100 miljoner bilder per sekund, vilket
är ungefär tio gånger mer än som tidigare har varit
möjligt. Den används för registrering av chock- och
deto-nationsvågor vid studium av sprängämnen.

Dessa vågor fortplantas med en hastighet på 8 000 m/s,
och en oerhört snabb tagning behövs därför för att kunna
följa dem. Detta har uppnåtts genom användning av elt
gitter och en roterande spegel. Det förra är en
fokal-planslutare bestående av ett stort antal smala, parallella,
optiskt klara springor, skurna på jämna avstånd i en opak
plåt. Springans bredd bestämmer exponeringstiden, och
förhållandet mellan del opaka mellanrummets och
springans bredd bestämmer antalet av varandra oberoende
exponeringar. Upplösningsförmågan i linjer per centimeter
är i själva verket antalet springor per centimeter.

En roterande spegel sveper en bild i full storlek av
gittret över en 10 X 12,5 cm film, varvid bildens totala
rörelse under exponering av hela filmen blott är en
mellanrumsbredd. För att registrera en detonation projicieras

först en bild av fenomenet på gittret, varefter den
sammansatta bilden förs över filmen av spegeln. Den erhållna
fotografin förefaller mycket underlig vid direkt påseende
men blir tydbar, om den betraktas genom gittret.

Det har länge varit nödvändigt att bestämma, hur
sprängämnen skall användas i formade laddningar och
stridsspetsar, särskilt för robotvapen. Den utrustning, som
vanligen används för detta ändamål, är otillfredsställande.
Uppfinnaren av kameran anser, att en explosion har ett
väl bestämt förlopp från detonation till chock. Detta
räcker blott några mikrosekunder, under vilka förändringar
sker med mycket stor hastighet. Hans kamera har
konstruerats för att studera dessa fenomen och väntas bli till
betydande hjälp vid framtida vapenkonstruktion. Den kan
emellertid även få civil användning vid studium av
förlopp i en explosionsmotor (Prod. Engng juli 1950). SHl

Böcker

Svensk industriell företagarverksamhet, bd 1 och 2,
av Erik Dahmén. Industrins Utredningsinstitut, Stockholm
1950. 428 -f 295 s., 3 fig., 26 diagr. 28 kr.
Detta omfattande och intressanta arbete skildrar svensk
industriell utveckling under mellankrigsåren 1919—1939.
Förf. har studerat ett stort antal industrier, huvudsakligen
verkstadsindustrierna men även snickeri-, pappers-,
konserv-, konfektions- och trikåindustrierna, järn- och
stålverken, tegelbruken, skogsindustrierna, bomulls- och
ylleindustrierna m.fl. Efter en redogörelse för
utgångspunkterna för arbetet behandlas mellankrigstidens industriella
produktionsomvandling, företagsbildning,
företagsutveckling och företagsdöd. Industrins tekniska och
organisatoriska utveckling analyseras med uppdelning av
industrierna på avancerade, stagnerande och vikande industrier,
varefter förf. undersöker hur företagsbildningen,
företagsutvecklingen och företagsdöden har tett sig inom nämnda
industrityper.

Det är utomordentligt intressanta men invecklade frågor,
som här behandlas och synpunkterna som framläggs är
av stort intresse och belyser utvecklingen under denna för
industrin så händelserika period. B L

Konjunkturläget hösten 1948. Medd. A 16
Konjunkt.-Inst., Stockholm 1948. 78 s. 1 kr.

Konjunkturläget hösten 1949. Medd. A 17
Konjunkt.-Inst., Stockholm 1949. 210 s. 3,50 kr.

översikt över det ekonomiska läget 194(»—1949.
Medd. B 9 Konjunkt.-Inst., Stockholm 1949. 131 s. 1,50 kr.

Ekonomiska utredningar våren 1949. Medd. B 10
Konjunkt.-Inst., Stockholm 1949. 164 s. 2,25 kr.
översikt över det ekonomiska läget 1950.
(National-budget för år 1950.) Medd. Bli Konjunkt.-Inst.,
Stockholm 1950. 75 s. 1,25 kr.

Av de översikter över det ekonomiska läget, som
Konjunkturinstitutet har publicerat de senaste åren, har ett
par varit försedda med underrubriken "nationalbudget för
år . . .". Denna titelangivelse markerar inte blott att dessa
publikationer till sitt innehåll avviker från Institutets
vanliga konjunkturöversikter, utan är även ägnad att ånge
att inte Institutet utan Nationalbudgetdelegationen inom
K.M:ts kansli i första hand är ansvarigt för översiktens
utarbetande. Att nationalbudgeten ändå införts i serien av
Konjunkturinstitutets publikationer motiveras med, att den
har tillkommit i nära samarbete med Institutet och av att
den i huvudsak bygger på siffermaterial som av detta
ställts till förfogande. Ett utkast till nationalbudget
gjordes i Sverige första gången 1948, vilket de två följande
åren följdes av mer utförliga och ingående beräkningar.
Nationalbudgeten är sålunda här i Sverige liksom i andra
länder en ganska ny företeelse och kan sägas bygga på
den nationalbokföring, som under och efter kriget
utvecklats i olika länder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0914.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free