Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 oktober 1950 - En kemisk »drömfabrik», av SHl - Engelsk fabrik för organiska pigment, av SHl - Kolloidkvarn, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lft- oktober 1950
911
skall till en början användas som ersättning för
vattengas vid framställning av vätgas; C3-kolvätena skall
överföras till isopropylalkohol och sedan till aceton, som
åtgår i stora mängder och som nu köps utifrån; C4-kolvätena
kommer delvis att säljas som flaskgas eller blandade med
bensin, som nu tillverkas i Billingham. Fraktionen av
tung olja blir relativt liten och kommer att brännas.
En del av Wiltons etylen skall gå till polyetylenfabriken
och en del skall sändas i tank till andra ICI-fabriker;
resten skall användas för tillverkning av etylenoxid över
klorhydrin. En del av oxiden skall sedan hydrolyseras till
glykol, som har stor användning som antifrysmedel, resten
av etylenoxiden skall användas för framställning av
Lissa-pol N genom kondensation med alkylfenoler ur
stenkolstjära.
Det är icke meningen, att forskning skall utföras vid
Wilton Works, då sådan bedrivs av de olika
tillverkningsavdelningarnas egna laboratorier, men man väntar, att
flera specialtillverkningar baserade på dessas resultat skall
tas upp i Wilton. Särskilt aktuellt är utnyttjandet av
vissa krackningsprodukter, såsom Q- och C4-fraktionerna
och aromater i bensinen. Vidare står utveckling av
etylen-oxidderivat och utarbetande av en
propylenoxid-propylen-glykol-process på programmet. Man överväger även
utveckling av andra processer, som kan utnyttja
kombinationen klor—krackningsprodukter, samt tillverkning av
Terylene, en lovande textilfiber erhållen av tereftalsyra.
Det stora företaget väntas att åtminstone i ett hänseende
öka måttet på Englands industriella aktivitet. Liksom
produktionen av svavelsyra förr brukade tas som mått på
denna, anses nämligen nu förbrukningen av klor och alkali
visa, om industrin går framåt eller tillbaka. Englands
kemiska industri tycks gå mot ett uppsving, man väntar
växande efterfrågan på kemiska produkter erhållna ur
salt och kol både inom landet och för export, och man
hoppas, att Wilton Works skall komma att möta denna
på ett tillfredsställande sätt (Chem. Engng News 17 apr.
1950). SHl
Engelsk fabrik för organiska pigment. Före första
världskriget tillverkades knappast några organiska pigment
i England, denna industri var nästan helt och hållet ett
tyskt monopol. Under mellankrigstiden gjordes snabba
framsteg trots stark tysk konkurrens, och 1939 utgjorde
importen av organiska pigment blott 10 % av
förbrukningen inom landet. Exporten var dock obetydlig. Under
andra världskriget utvecklades industrin trots stora
svårigheter, så att engelsmännen vid krigsslutet kunde framställa
nästan alla de pigment, som tidigare tillverkades i
Tyskland. Denna utveckling har gjort att gamla fabriker blivit
för trånga och en av de ledande firmorna på området,
James Anderson & Co i Glasgow, började därför 1947
bygga en helt ny fabrik, som blev färdig 1949.
En pigmentfabriks läge måste uppfylla ett antal stränga
fordringar. Först och främst måste det finnas god tillgång
på lämpligt vatten, i allmänhet kan man nämligen icke
arbeta med koncentrerade lösningar. Vidare behövs gas
och elektricitet, och fabriken måste ligga så, att dess
avloppsvatten icke vållar svårigheter. Vid Hawkhead, Paisley,
fann man en lämplig plats, och där har en fabrik i två
huvudenheter uppförts. Den ena av dessa är nu i gång,
och man hoppas, att snart få i gång den andra.
Organiska pigment kan delas i två klasser, nämligen
pigmentfärgämnen och färglacker. De förra är från början
olösliga, de senare är mer eller mindre lösliga och måste
utfällas. Denna process kan ske på två olika sätt, dels
genom att fälla på en bärare, dels genom utfällning i form
av rent metallsalt, t.ex. med barium, kalcium eller
magnesium. Som bärare används ofta "blanc fixe"
(bariumsulfat), aluminiumoxidhydrat, tungspat eller kaolin. De två
första kan fällas samtidigt med färgämnet.
Grundoperationerna vid framställning av de färgämnen, som nu
tillverkas vid Hawkhead, är diazotering, beredning ("make-
up") och koppling. Till olika färgämnen används olika
råmaterial, och olika reaktionsbetingelser måste uppfyllas.
För att ge någon föreställning om fabrikens arbetssätt är
det därför enklast att beskriva ett godtyckligt valt exempel.
De kemiska reaktionerna utförs i allmänhet i träkärl.
Jamander Yellow G fås genom koppling av
diazonium-saltet av m-nitro-p-toluidin med acetoacetanilid. Rätta
mängder av dessa föreningar utvägs och
m-nitro-p-tolui-dinen försätts med saltsyra i ett diazoteringskärl, så att
hydrokloriden bildas. Därefter utspäds med vatten och
kyls till 0°C genom tillsats av is. Diazoniumsaltet bildas
sedan genom behandling med natriumnitrit. När reaktionen
gått till slut, pumpas lösningen genom ett filter till
beredningskärlet, där volym och temperatur justeras för
kopplingen.
Denna sker genom tillsats av beräknad mängd
aceto-anilid och andra råmaterial. Under reaktionen tas täta
prov för kontroll av reagensöverskottet och pH, som
måste hållas vid lämpligt värde. När reaktionen är slut,
isoleras pigmentet genom filtrering och tvättning. Slutligen
torkas det i ugn utbrett i tunt skikt på flata skålar av
emaljerat stål. Torkningen är en kritisk operation, då små
avvikelser från de föreskrivna betingelserna har mycket
dålig inverkan på pigmentets egenskaper. Ugnarnas
temperatur regleras därför av termostater. Den normala
torktemperaturen ligger vid 40—80°C och är olika för olika
pigment. Innan detta kan användas, måste det malas till
mycket liten kornstorlek. För att undvika dämning står
varje kvarn i ett särskilt slutet bås försett med
utsugningsanordning, och en sådan finns också för malningsrummet
som helhet (Ind. Chemist juli 1950). SHl
Kolloidkvarn. Vid utforskning av förhållandena vid
nötning behövs ofta mycket finkorniga suspensioner i
smörjolja. Man har emellertid mött betydande svårigheter vid
dispersion av pulver, vilkas största partiklar är mindre
än ca 2 ./x, och särskilt av lampsvart, vars kornstorlek
ligger under 1 /t. Ehuru dipersionsmedel tillsammans med
laboratorieomrörare visat sig användbara för grövre
pulver, kunde goda dispersioner av finare ej erhållas på detta
sätt trots långvarig omröring.
Därför har en kolloidkvarn för laboratorieändamål
konstruerats (fig. 1). Den består av en i självriktande kullager
roterande axel A, som nedtill har en rotor B. Mellan
dennas ringformade yta C och statorringens D bildas en smal
springa, som kan varieras från 0,05—0,15 mm med hjälp
av en differentialskruv E, F. Rotorn B har några sneda
hål, genom vilka centrifugalkraften pressar vätska upp i
hålrummet mellan rotor och stator och därefter genom
springan mellan C och D, där den utsätts för stark
skjuv-ning. En huv G hindrar virvelbildning i vätskan, som där-
Fig. 1. Kolloidkvarn för laboratorieändamål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
