Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 oktober 1950 - Moderna högtrycksångpannor, av Kurt Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
946
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Strålnings/Hinna med en dorn, 85 tjh, 150 at ö, 510°C
(Dürr-Werke).
kondensatförlust. Ofta orsakar även en
återledning av kondensatet oproportionerliga höga
kostnader. Det vanligen stora behovet av
tillskottsvatten, som ibland kan uppgå till 100 %,
fordrar en omfattande och omsorgsfullt
övervakad vattenrening. Vattenrening är nödvändig
även i sådana fall, där kondensatet, som en
följd av ångans användning för olika
uppvärmningsändamål, är förorenat, så att det först
efter grundlig rening blir användbart som
matarvatten för en högtrycksanläggning. Till följd
härav har man i industrikraftverk i större
utsträckning varit benägen att föredra
specialkonstruktioner, som utlovar fördelar i detta
avseende.
Av de i tabell 1 upptagna 448
högtryckspannorna har 139 en maximal kontinuerlig effekt
av 100 t/h eller mer. Av dessa har 2/s
självcirkulation och V. tvångsgenomströmning.
Förhållandet är alltså här ungefär detsamma som
med pannkonstruktioner överhuvudtaget,
nämligen att man inte kan beteckna någon viss
konstruktion som typisk storpanna.
Den maximala kontinuerliga effekten är i
genomsnitt för samtliga pannor i de offentliga
elverken 123 t/h, i industrikraftverken däremot
endast 74 t/h. Genom att de offentliga verken
alla är förbundna med varandra över ett
vidsträckt stamnät, föreligger goda möjligheter till
strömutjämning, om någon panna eller maskin
oförutsett måste tas ur drift. Varje verk kan i
viss utsträckning stöda sig på nätreserven,
varigenom den egna reservhållningen underlättas.
Detta gör, att de största pannenheterna i
allmänhet finns i de offentliga elverken.
Industrikraftverk föredrar i allmänhet ett större
antal mindre enheter, då ju ett avbrott i
ång-för sörj ningen, som skulle störa fabrikationen,
under alla förhållanden måste undvikas. Med
tanke på de olika behoven under sommar och
vinter installerar man ofta t.o.m. pannor med
olika stor effekt. Detta förklarar att i
industrikraftverken medelvärdet 74 t/h per panna
uppgår till endast något mer än hälften av
motsvarande medelvärde i elverken.
Det är för övrigt samma synpunkter som gör
att elverken uppskattar det genom
rörlednings-föringen kännetecknade systemet med
enhets-aggregat ("Block-Kraftwerke") där man för
varje maskin har en eller högst två pannor.
Denna driftform är i Amerika redan en alldaglig
företeelse och börjar även i Tyskland att mer
och mer slå igenom vid projektering av
nybyggnader. Den hittills vanligaste typen
("Sammel-schienen-Kraftwerke") däremot grundar sig på
ett antal tvärförbindelser på bränsle-,
vatten-och ångsidan. Kraftverkets konstruktion
kompliceras härigenom visserligen något, men å
andra sidan kan en störning mycket lättare
överbryggas och en större säkerhet uppnås för
ångförsörjningen för uppvärmning och
fabrikation.
Det faktum, att i många kraftverk, i synnerhet
även i industriverk, bela driften ofta är beroende
av några få, inte sällan t.o.m. av en enda
högtryckspanna, karakteriserar bäst dessa pannors
höga driftsäkerhet, som är resultatet av en
alltigenom sorgfällig konstruktion av alla delar och
en ständig utveckling av dessa på basis av
planmässig utnyttjning av driftresultaten. Den höga
driftsäkerheten är väl den bästa karakteristiken
av den nyaste utvecklingen inom ångtekniken
överhuvudtaget.
Ångpannor
Fig. 1 visar en högtrycks-strålningspanna med
självcirkulation, som i talrika anläggningar har
Tabell 1. Landångpannor för 80 at eller mer, i drift och
under byggnad 1 maj 1945 i Tyskland (gränser antagna
som 1938)
Antal Maximal Offentliga
Industripannor kontinuerlig elverk kraftverk
effekt
t/h % t/h t/h
Pannor med
naturlig vatten-
cirkulation . . . 261 24 748 64,1 9 474 15 274
tvångsgenom-
strömning .. . 110 9 848 25,4 3 736 6 112
tvångscirkula-
tion ......... 18 1 073 2,8 500 573
Schmidt-pannor 52 2 579 6,7 — 2 579
Löffler-pannor 7 375 1,0 — 375
448 38 623 100,0 13 710 24 913
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
