Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 oktober 1950 - Moderna högtrycksångpannor, av Kurt Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
948
TEKNISK TIDSKRIFT
lämpning i praktiken. Om man emellertid
jämkar samman de teoretiskt eftersträvansvärda
värdena på tvärsnittsbelastningen med de
praktiskt genomförbara, kommer man till att det
vore riktigt att höja tvärsnittsbelastningen
jämfört med nuvarande värden. För en 170
t/h panna borde belastningen vara ca 3,8 • 10"
kcal/m2h och för mycket stora pannor med ca
400 t/h och mer ca 5 • 10° kcal/nrh. I pannan
i fig. 2 uppgår tvärsnittsbelastningen i höjd med
brännarna till 2,4-10" kcal/nrh, i den översta
tredjedelen däremot till 4,2 • 10" kcal/nr/h.
In-snörningen av eldstaden upptill visar sig alltså
vara ett verksamt medel att ge
tvärsnittsbelastningen ett för värmeöverföringen mycket
gynnsamt värde.
En i många avseenden intressant utföringsform
av en högtrycksstrålningspanna visas i fig. 3.
Eldstaden är icke sluten med granuleringstuber
på gasuttagssidan, alltså upptill eller på ena
sidan, utan den är upptill öppen. I översta delen
av eldstaden är upphängda kylväggar
("Schot-tenwände") med ett inbördes avstånd av 800—
1 800 mm i eldstadens övre del. Dessa
kylele-ment infördes av Kohlenscheidungs-Gesellschaft,
Stuttgart, för överhettare som fribärande
konstruktionsdelar i direkt förbindelse med
eldstaden. Senare har dylika element även använts
för väggar anslutna till pannans
vattencirkulation, särskilt i smältkammarpannor. De
möjliggör en mycket effektiv avkylning av
förbränningsgaserna före dessas tillträde till konvek-
Fi(j. 3. Strålningspanna med hörneldning med våta kol,
160 tlh, 132 atö, 500°C (Kohlenscheidungs-Gesellschaft).
tionsvärmeytan, utan att de själva försmutsas;
härigenom kan pannan köras längre tid utan
avbrott.
Den i form av sådana kylväggar utförda
överhettaren svarar mot den ekonomiska principen,
att ju dyrare en värmeyta är, i desto högre
temperaturzon skall den sättas in. Emedan
värmeöverföringen i huvudsak sker genom
strålning, har denna värmeyta en fallande
temperaturkarakteristik. I kombination med en
konvek-tionsöverhettare, vilken som bekant ger en med
belastningen stigande ångtemperatur,
åstadkommer strålningsöverhettaren en för driften
fördelaktig utjämning av överhettningstemperaturen
vid olika belastningar.
Ifrågavarande panna uppvisar alla kännetecken
på en konstruktion, som är mycket okänslig för
plötsliga belastningsvariationer. Först och främst
är kylrören i eldstaden på ca två tredjedels höjd
förenade i en ångsamlare, till vilken
återström-ningsrör är anslutna. På tre värmda stigrör
kommer i allmänhet två återströmningsrör och ett
överströmningsrör. Genom denna uppdelning av
rören samlas så mycket vatten i mellansamlaren,
att en stor del av det cirkulerande pannvattnet
genom återströmningsrören åter tillföres den
nedre vattenlådan.
Framför den egentliga panndomen ligger en
ångavskiljningsdom inkopplad. Denna är med
800—900 m3/h ånga per m3 volym relativt starkt
belastad. Trots detta inträder redan i denna en
långtgående avskiljning av ånga från
cirkulationsvattnet. Genom förbindelserören på
vattensidan strömmar cirkulationsvattnet och genom
rören på långsidan strömmar ånga, som redan
nu har en mycket lägre vattenhalt, mot domen.
Fig. i.
Benson-tvångsgenom-strömnings-panna, 160/180
tlh, 125 atö,
500°C
(Dürr-Werke och
Ver-einigte Kessel-werke).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
