Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 oktober 1950 - Moderna högtrycksångpannor, av Kurt Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lft- oktober 1950 949
Fig. 5. Pdsvetsning av nipplar på ångsamlare efter
förvärmning.
Fig. 6. Sidvägg hos tvångsgenomströmningspannan enligt
fig. 4.
Härigenom uppstår en avlastning av domen
särskilt vid belastningsstötar, då till följd av
trycksänkning ånga bildas i nedersta delen av
pannan.
Viktigt är, att tvärsnitten hos rören på
vatten-och ångsidan är lämpligt avpassade, ty i annat
fall kan ångavskiljningsdomens verkan bli
problematisk. Vattenståndet i denna dom får även
vid högsta belastning bli endast obetydligt, så
att man vid beräkningen av ångrummet kan
sätta detta till 80 % av domvolymen.
Mellandomen ger dessutom fördelar i
konstruktivt avseende. Fordran att alla högt belastade
stigrör skall mynna över vattenytan är nämligen
inte alltid lätt att uppfylla med endast en dom.
Av tvångsgenomströmnings pannor ser vi i fig. 4
den modernaste anläggningen i Tyskland,
nämligen den i kraftverket West i Berlin. Pannorna
där är Benson-pannor med ett drag och med en
effekt av 160—180 t/h, 125 at, 500°C med
kol-pulverinblåsningskvarnar. De två första
pannorna togs efter återuppbyggnaden i drift den 1
december 1949. Pannorna hade till stor del flugits
till Berlin, vilket väl torde vara enastående i
ångteknikens historia.
Bland fördelarna hos
tvångsgenomströmnings-typen skall utom elasticiteten särskilt
användningen av rör med liten diameter beröras. Dessa
rör möjliggör en långt driven anpassning efter
de lokala förhållandena, användning av normala
stålsorter och erbjuder en extra säkerhet vid
eventuella skador. Hela pannan är svetsad. I
samlarna svetsar man under förvärmning till
ca 200—250° in nipplar, vid vilka sedan rören
fastsvetsas, fig. 5. På detta sätt gör man i
verkstaden värmeytpaket, vilka på
uppställningsplatsen kan svetsas ihop till de värmeytor, som
omger eldstaden (fig. 6).
Eldstadsväggarnas kylning med tätt intill
varandra liggande rör är avgörande för att drifttiden
mellan två yttre rengöringar skall bli lång. I
pannor med självcirkulation användes mest rör med
83 mm diameter eller vid högre tryck 70 mm.
Ofta har man, för att göra konstruktionen
enklare och billigare, valt en så stor delning för
eldstadens kylrör, att en kylväggs samtliga rör kan
anslutas till en enda samlare. I dylika fall torde
man visserligen ännu kunna nå ett tillräckligt
skydd för murningen, och kylväggens
värmeupp-tagningsförmåga behöver heller icke obetingat bli
bättre genom att man lägger rören tätt, men
pannans "restid" kan vid för stort förhållande
mellan delning och rördiameter bli relativt kort, så
att känsligheten för belastningsvariationer blir
större.
För 83 mm rör är ett förhållande mellan
delning och diameter på ca 1,2 att eftersträva. Blott
för mindre rördiametrar kan man välja ett högre
värde. För 57 eller 51 mm rör, som numera
används även för självcirkulationspannor, kan
sålunda förhållandet ökas till 1,3—1,4, då det
gäller pannor med icke alltför lågt tryck och med
Fig. 7. Pannmurning enligt lättmetoden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
