Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 oktober 1950 - Moderna högtrycksångpannor, av Kurt Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lft- oktober 1950
953
Fig. 12. Uppmätt salthalt i
kondensat resp. ånga i
utförda ångpanneanläggningar.
Fig. 13. Salters löslighet i mättad vattenånga (enl. Spillner
och Fuchs).
till följd av att svårlösligt magnesiumhydrat
utsköljes, till skumningsbefordrande
efterreaktio-ner. Det är av denna orsak som alkaliteten har
en så stor skumningsväckande verkan, vilken
blir större ju större resthårdheten är hos
matar-vattnet.
Soda verkar starkt utfällande, dvs. de utfallande
partiklarna passerar snabbt genom det farliga
kolloid-dispersa området. Vid högre tryck blir
emellertid sodan nästan fullständigt spaltad i
natronlut och kolsyra. Natronluten höjer dock
viskositeten i närvaro av utfallande
kolloid-dispersa partiklar i mycket högre grad än soda.
Detta är även en orsak till att pannor med högre
tryck är mera benägna för skumning än
lågtryckspannor. Natriumsulfat och koksalt, vilka
förekommer i allt matarvatten, gör däremot att
de i pannvattnet ingående kolloiderna koagulerar
mycket snabbt. Dessa salter befordrar alltså icke
skumning. Härav kan man dra den slutsatsen, att
avhärdningen av spädvattnet i princip bör ske
utanför pannan och drivas så långt som det är
möjligt för att efterreaktioner i domen skall
kunna undvikas.
Under långa tider stod striden het, om förutom
kolloidbeståndsdelarna och alkaliteten även den
totala salthalten, utgjorde en orsak till skumning
i pannor. På bas av försöksresultat och ingående
driftstudier kan följande sammanfattning göras.
All ånga och allt ur ångan utvunnet kondensat
tar med sig bestämda minimimängder salt ur
pannvattnet. Denna salthalt är inom de gränser
som gäller för panndrift oberoende av pannans
belastning, ångrummets höjd,
indunstningsför-hållandet och saltets art, för såvitt neutrala salter
kommer ifråga, alltså varken salter med sur
reaktion (natriumsulfit) eller ämnen med
alkalisk reaktion (NaOH, Na2C03 eller
trinatriumfosfat). Denna minimala salthalt är av storleks-
ordningen några få mg/1 kondensat. Salthalten
är entydigt beroende av panntrycket resp.
pannvattnets temperatur och stiger med ångtrycket
som fig. 12 visar. Det är endast en skenbar
motsägelse att salthalten uppmätt i mg/1 sjunker
med stigande tryck. Om man beaktar tätheten
hos ångan kommer man vid tilltagande tryck till
stigande salthalt uttryckt i mg/m8 ånga.
Hur de enskilda salterna förhåller sig visar fig.
13, som är ett resultat av undersökningar
utförda av Spillner & Fuchs. Över 160 at förmår
den mättade ångan lösa en betydande del NaCl
och NaOH. Däremot är halten av Na2S04 och
kiselsyra låg. Vattenånga under högt tryck måste
anses vara ett icke joniserat lösningsmedel för
salter. Därvid är lösligheten av salter i ånga icke
på långt när så stor som i dissocierat vatten.
Trots detta har enstaka salter en stor betydelse.
Under ca 80 at går salternas löslighet i ånga
starkt tillbaka. Därtill kommer den mekaniskt i
ångan medryckta salthalten, vars mängd i hög
grad är beroende av pannkonstruktionen.
Av största vikt är, att ett för torkningen av
ångan tillräckligt ångrum står till förfogande.
Den ångrumsbelastning, som man i praktiken
kan hålla, framgår av fig. 14. Emedan de
neutrala salterna inom vida gränser icke har något
inflytande på skumbildningen och jäsningen i
pannan, saknar den ibland fordrade stegvisa
av-passningen av ångrumsbelastningen efter
pannvattnets halt av neutrala salter berättigande.
För den tillåtliga alkalihalten hos pannvattnet
gäller alkalitetstalet 40 p, som anger hur stor del
av de i vattnet ingående alkaliska reagenserna
vid givet tryck och given temperatur i pannan
verkar som natronlut. Som riktvärden kan vid
olika tryck tjäna följande värden:
at ö Alkalitetstal
— 20 400 ± 50 %
20— 40 200 ± 50 %
40—100 50 ± 50 %
100— 30 ± 50 %
Att matarvattnet omsorgsfullt befrias från alkali-
irytn
Fig. Ii. Ångrumsbelastning som funktion av drifttrycket
enligt de Lorenzi. Sammanställningen gjord på basis av
utförda anläggningar; a horisontalrörpannor; b
vertikalrör-strålningspannor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
