Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 oktober 1950 - Böcker - On the approximate solution of the lifting surface problem with the aid of discrete vortices - Efficiency of aeroplane propellers at high speed flight - Reibungstemperaturfelder in turbulenten Grenzschichten, av Jan R Schnittger - Further tests with models of fast cargo vessels, av C Borgenstam - Bilco, det praktiska bilkontot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
964
TEKNISK TIDSKRIFT
litet sidföi hållande måste man därför betrakta vingen som
en bärande virvelyta i stället för en bärande virvellinje,
vilket medför betydande matematiska svårigheter vid
beräkningen av belastningsfördelningen. Wieghardt och
Weissinger har emellertid visat, att den bärande ytans
kontinuerliga virvelfördelning med god approximation kan
ersättas med ett fåtal koncentrerade virvlar.
I föreliggande rapport har en undersökning utförts av,
hur dessa virvlar skall placeras på vingen för att bästa
resultat skall erhållas och två metoder för beräkning av
belastningsfördelning och tryckcentrumlägen har
utarbetats. Båda metoderna har tillämpats på en vinge med 40°
pilform och sidförhållandet 4,5, och god överensstämmelse
har erhållits såväl mellan resultaten av de båda metoderna
som mellan beräkningsresultat och experimentella resultat.
(Självreferat.)
Effieiency of aeroplane propellers at high speed flight,
av O Holme. KTH Aero TN 9. KTH Inst. Flygtekn.,
Stockholm 1950. 22 s., 18 fig., 3 tab.
Rapporten omfattar beräkningar av de
propellerverkningsgrader som är möjliga att uppnå vid flyghastigheter
motsvarande machtalen 0,7—0,9 med propellrar vars
resulterande spetshastighet är mindre än ljudhastigheten.
Beräkningarna har utförts enligt bladelementteori för två
typer enkelroterande och två typer motroterande
propellrar. Resultaten har givits i form av diagram över
propellerverkningsgraden som funktion av flyghastighetens
mach-tal och propellerns dragkraftskoefficient. Vid horisontell
flygning är den senare bestämd av flygplanets
motståndskoefficient och förhållandet mellan propellrarnas diskarea
och vingytan. Resultaten visar, att inom det undersökta
hastighetsområdet ger de motroterande propellrarna
betydligt högre verkningsgrad än de enkelroterande.
(Självreferat.)
Reibungstemperaturfelder in turbulenten
Grenzschich-ten, av Karl Elser. Mitt. nr 8 Inst. Thermodyn. u.
Ver-brenn.-Motorenbau ETH. Leeman, Zürich 1949. 88 s., 28 fig.
9 sfr.
Vid strömningar med högre hastigheter är den av den
inre friktionen alstrade temperaturfördelningen invid en
platta eller rörvägg av stort intresse. Särskilt randvärdet,
eller egentemperaturen, soin en värmeisolerad yta i
strömningen antar, är av stor betydelse, t.ex. temperaturen vid
ytan hos ett flygplan vid högre flyghastigheter eller hos
en okyld turbinskovel. Kännedomen om det rätta
egen-temperaturvärdet är värdefull även vid ytor med
värmetransport, emedan de dimensionslösa
värmeöverföringslagarna gäller oförändrade vid höga hastigheter, om
temperaturdifferensen räknas mellan väggtemperatur och
egen-teinperatur.
För laminära gränskikt, där egentemperaturen är
oberoende av Reynolds tal och endast beror av Prandtls och
Machs tal, är problemet ingående behandlat. Förf. har i
denna doktorsavhandling kompletterat föregående
undersökningar av turbulenta gränsskikt, för vilka
egentemperaturen är en funktion av Reynolds, Prandtls och Machs
tal. Arbetet är uppdelat i en teoretisk och en
experimentell del.
På grundval av de modernaste hastighetsprofilangivelserna
i turbulent gränsskikt och efter en ny analytisk ansats,
som delar upp hastighetsfältet i "gränsskikt" och
"turbulent kärna", intregreras temperaturfältets
differentialekvation för rörströmning. Den gjorda ansatsen för
hastighetsprofilen, där begreppet laminärt skikt helt övergivits,
tillfredsställer högre krav på kontinuitet i berörda
parametrar än tidigare, såsom Kårmåns trezonsprofil. För det
laminära gränsskiktet vid turbulent strömning i rör har
för övrigt Miller (Träns. ASME maj 1949) kritiskt granskat
de hittills gjorda analytiska ansatserna och bl.a. påpekat
samma brister som Elser i denna avhandling.
Resultatet av beräkningarna ges i diagramform med di-
mensionslösa storheter, vilka också användes i alla
grundekvationer. Beräkningarna överensstämmer
tillfredsställande med utförda experiment, vilka även omfattar en
undersökning av tryckfalls- och väggfriktionskoefficienterna vid
kompressibel rör-strömning som funktion av Reynolds ocli
Machs tal. Det visar sig att väggfriktionskoefficienten föga
beror på Machs tal, medan, som väntat,
tryckfallskoeffi-cienten stiger starkt med detta.
För friktionstemperaturfältet vid plan platta har analoga
räkningar gjorts först endimensionellt, sedan
tvådimensionellt för vissa gränsvillkor. Det visar sig, att den
tvådimensionella lösningen vid högre Reynolds’ tal icke ger
någon förbättring av resultatet och vid lägre värden fås
efter svåra räkningar en mycket liten korrektion av
egentemperaturen. Resultat ges i diagramform och stämmer
bra med andra forskares mätresultat.
Intressant är en analys av det dimensionslösa förhållandet
mellan energi och impulsutbyte i turbulent strömning, kallat
et, vars inverterade värde har samma form och innebörd som
Prandtls tal i laminär strömning och därför av förf. sättes
Prturb = \ Han utgår från hypotesen, att den turbulenta
hastighetsvariationen följer analogt med Maxwells
statistiska fördelningssats för molekylär rörelse. Vidare tas
hänsyn till, att medan impulsmedelvärdet svarar mot första
potensen, svarar energimedelvärdet mot andra potensen
hos den turbulenta hastighetsvariationen. Trots förenklade
förutsättningar finner man för utbytesförhållandet ett
värde cx. — • n i= 1,0854, vilket icke mycket skiljer
sig från det värde, som såväl förf. som andra forskares
experiment anger. Det sannolikaste experimentella
medelvärdet är ai=l,10. Den hitintills vanligen gällande
uppfattningen, att hastighets- och temperaturfälten är
likformiga vid Priam= 1 får således korrigeras, så att det i
stället är vid Priam = Prturb = ^ som denna likformighet
råder och vid vilken särskilt enkla lösningar till
temperaturfältets differentialekvation erhålles.
Genom sin översikt över tidigare försöksresultat, även
omfattande en jämförelse med laminärströmning, är boken
särskilt värdefull och kan på det bästa rekommenderas.
Jan R Schnittger
Further tests with niodels of fast cargo vessels,
av H F Nordström. Medd. 14 Stat. Skeppsprovn.-Anst.
Gumperts, Göteborg 1948. 18 s., 11 fig., 7 tab. 2 kr.
Snabbgående lastfartyg har tidigare systematiskt provats
vid Statens Skeppsprovningsanstalt (Tekn. T. 1949 s. 551).
Föreliggande publikation redogör för en utvidgning av
dessa prov, soin närmast tar sikte på
deplacementstyngd-punktens optimala läge i långskeppsled. Försöksobjekten
har utgjorts av fyra modeller av lastfartyg med 9 031 m8
deplacement och med tyngdpunktsläget 0—3 % av längden
akter om midskepp, men i övrigt identiska. Proven har
utförts som självdriftsförsök, enär tyngdpunktsläget
inverkar på medströmmen och därmed även på
propeller-verkningsgraden. Resultaten visar, att optimala
tyngdpunktsläget förskjutes akteröver med ökande fart. För de
högsta provade farterna, över 19 knop, bör läget t.o.m.
vara akterligare än 3 % akter om midskepp.
Medströms-koefficienten har beräknats ur försöksvärdena och för
jämförelses skull har medströmsbestämningar gjorts även
med bladhjul och pitotrör, varigenom
medströmfördel-ningen har kunnat bestämmas. Ett kontrollprov har gjorts
med en turbulensbildande "trip wire", applicerad på en
av modellerna. Ingen avvikelse har emellertid konstaterats,
varför den slutsatsen kan dras, att de erhållna resultaten
icke har blivit missvisande på grund av laminär
strömning. C Borgenstam
Bilco, det praktiska bilkontot, är en dagbok för
bilutgifter och bilens skötsel, avsedd att medföras i bilen. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
