Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 oktober 1950 - TNC: 19 Alfabetiska register, forts., av J W - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lft- oktober 1950
967
förändringar i formen så att termer som sakligt hör
samman också kommer att stå tillsammans, så långt möjligt,
när de ordnas alfabetiskt.
Antag att man i en stor uppställning har följande termer
innehållande ordet motor:
banmotor
dieselmotor
kortsluten motor
motor för remdrift
mångcylindrig motor
synkronmotor
Här har den först nämnda principen tillämpats, vilket
medför att det t.ex. mellan banmotor och dieselmotor kan
komma in ett stort antal uppslagsord som inte har med
motor att göra. Önskas bättre överblick över alla
motor-termerna, kan man som en första eftergift åt den andra
principen tillse att huvudordet motor också kommer med,
och förse det antingen med hänvisning till de ställen i
boken där flera motorslag är nämnda, eller med en extra,
typografiskt sluten uppräkning av alla ifrågavarande
benämningar på motorer (med nödiga hänvisningar). Däri
kan även, om man så vill, inrymmas sådana "motor"-lösa
motornamn som turbin, ångmaskin. — Dessa utvägar
kommer TNC säkerligen alltmer att anlita.
En vanligare eftergift är att ånge flerordstermerna med
omkastade delar, om inte huvudordet redan står först.
Man får då: motor, kortsluten; motor, mångcylindrig.
Därmed är emellertid inte mycket vunnet, eftersom i svenskan
sammansättning är den normala metoden att bilda termer
för specialiserade begrepp. Nästa steg blir därför: motor,
ban-; motor, diesel-; motor, synkron-. Efter dessa
ändringar skulle ett avsnitt av den alfabetiska uppställningen få
följande utseende:
motor,
banmotor, dieselmotor för remdrift
motor, kortsluten
motor, mångcylindrig
motor, synkron-
Nu kommer inga andra termer i registret att bryta
följden av motorord. Men helt framme vid målet är man inte.
Motorer med benämningar vari ordet motor ej ingår
kommer inte med, t.ex. turbin, ångmaskin. En uppställning
sådan som den sist visade har alltså dels olägenheten att
termdelarna oftast blir omkastade och ofta sönderhackade,
dels blir den kanske trots allt inte sakligt komplett. Därtill
kommer att man i regel inte undgår att ånge termerna
även rättvända, med tanke på att mången söker dem i
denna form.
Vilken princip eller kompromiss man i olika fall bör
välja är en fråga som naturligtvis inte kan besvaras
allmängiltigt. Ju mer uppställningen har karaktär av saklig
förteckning, t.ex. en alfabetisk lagerlista, desto mer dras
man väl åt den sist nämnda lösningen. För alfabetiskt
uppställda ordböcker däremot och för alfabetiska register
till böcker lämpar sig bättre den mera renodlade första
principen, utan omkastningar.
Det finns en annan och mera allmängiltig orsak till att
man ibland för en flerordsterm väljer ett annat ord än det
första som uppslagsord, nämligen den omständigheten att
ett sådant ord kan vara det klart intressantaste. Så bör
t.ex. "automatisk dörrstängare" framför allt anges under
bokstaven d, och "övre sträckgräns" under s. J W
Problemhörnan
Problem 5/50 var följande: "Visa att maximal horisontell
kastvidd erhålles om utskjutningsriktningen väljes
halvvägs mot zenit från syftlinjen till målet, dvs. et,— ß enl.
fig. 1, samt att nedslagsvinkeln y härvid blir lika med oc
lika med ß."
Låt punkten A i fig. 1 utmärka maximala horisontella
kastvidden. Genom A och statpunkten O lägges en (sned)
x-axel och i vertikal led genom O en y-axel. I detta
sned-vinkliga koordinatsystem motsvarar sträckan OA
maximala kastvidden. Begynnelsehastigheten v0 har
komposanterna p och q efter koordinataxlarna. Man inser att rö-
Fig. 1.
relseekvationerna bli desamma som om systemet vore
rätvinkligt, dvs.
x = pt
2q
9
Kastvidden bestämmes av yi=0, varav kasttiden tA =
och kastvidden x. = —. Denna får sålunda sitt
maxi-A 9
ilium på samma gång som produkten pq. — Nu är enligt
cosinusteoremet
Problem 7/50. En
nålmikrofon ("pick-up") är försedd
med en tonarm av längden /
och skall användas för
avspelning av skivor vid vilka
ytter- och innerspårets radier
(R och r) är givna. Hur
stor skall vinkeln <p mellan
nålplanet och tonarmen
väljas om man uppställer
villkoret att nålplanet skall
tangera spåret såväl vid dess
början som slut? Var skall
vridningscentrum C för
tonarmen placeras i förhållande
till referenslinjen .10? A Lg
p02 = + + 2 pq eos (p
varav
y02 = (p _ q)2 + 2 p q (1 + eos (p)
Om v0 är given får pq och därmed kastvidden sitt
maximum om [p — q)21=0, varav
Uo2
(P9W = 2(1+cosy) för p = 9
Av p i= q följer att oc ß,= — ; av fig. synes vidare att även
q) 2h Uo2
y = - - Maximala kastvidden blir -—:- dar n = — .
2 1 + eos cp 2 g
h
Motsvarande kasthöjd beräknas enkelt till r-rr—–—t
J 2 (1 + eos <p)
för orß — ^ xA. Vidare inses att begynnelse- och sluthastig-
heterna står i rät vinkel mot varandra. För <p e= 90°
övergår uttrycken för kastvidd och kasthöjd till de välkända
kvantiteterna 2 h resp. ^ ti.
Denna utredning har återgivits efter sign. ög. övriga
pro-blemlösare har varit E Palmblad (som påpekar att
lösningen blir densamma även om punkten A ligger högre än O),
L Ahlgren, K Almström, N F
Enninger, T Ygge, E
Weid-stam, sign. I F, Hel och H L.
Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
