- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
998

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 4 november 1950 - Världsstandard på gängor — kan en sådan uppnås? av Hilding Törnebohm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

998

TEKNISK TIDSKRIFT

och diametrar, sådant som det är i de tre
gängsystemen, är felaktigt. Hade det i stället funnits
en standard för det förhållande mellan stigning
och diameter som visas av den prickade kurvan
och denna standard hade fått verka i tillräckligt
många år för att bli levande, skulle med all
visshet statistiken se annorlunda ut.

När man alltså vill göra gällande, att den gamla
whitworthska standarden eller den gamla
M-standarden med sina grova stigningar, enligt
vad statistiken visar allt fortfarande är lämplig,
är detta sant endast i fråga om ett begränsat
område av standarden. Om ett statistiskt resultat,
som visar att en ganska plötslig övergång har
ägt rum från ett gängsystem med grova
stigningar till ett nytt gängsystem med finare
stigningar, förekommer, kan man med visshet dra
den slutsatsen, att stigningarna i det förra
gängsystemet plötsligt börjar bli besvärande grova.
Man tvingas att lämna det för att övergå till
något annat gängsystem, där stigningen kanske
är i minsta laget.

Ideallösningen måste självfallet bli att
åstadkomma ett gängsystem, som är så beskaffat vad
stigningarna beträffar, att man kan använda det
inom ett mycket stort område. Enligt den
mening, som nu gjort sig gällande inom den
internationella standardorganisationen och som
baserats på statistiska uppgifter, är de
gängstigningar som återfinns i grovgängsystemet —
åtminstone i M-systemet — ändamålsenliga endast
för mycket små skruvar upp till 8 à 10 mm
diameter.

Standardiseringsorganisationerna har i viss mån
tvingats handla enligt industriernas önskemål.
När industri nr 1 vill ha gängsystem BSW, så har
den fått det, när industri nr 2 vill ha M-standard
så har den fått det; om industri nr 3 har velat
ha fingängor, så har den också kunnat få sitt
lystmäte. Man tillåter varje industrigrupp att få
det gängsystem som den begärt. Denna snälla
politik har i viss inån varit nödvändig, då ju
standardiseringsorganisationerna är
industriföretagens tjänare. Hur som helst har denna
vänlighet lett till ytterligare förbistring i fråga om
gängsystem i de olika länderna.

En sådan utveckling är emellertid icke nyttig
för industrin. Detta har besannats i USA, där
man tack vare erfarenheterna under och efter
kriget nu kommit underfund med hur
nödvändigt det är att reducera antalet gängstorlekar.
Även i England har man funnit det högeligen
önskvärt att reducera antalet förekommande
varianter. Det är nämligen så, att om urvalet är
onödigt rikligt och industri nr 1 väljer en del
från en rikhaltig samling av standardiserade
gängor och industri nr 2 väljer något annat från
samma samling, uppkommer störningar av
samma slag som de vilka uppkommer när man köper
varor från ett land med annan gängstandard än

den som finns i det mottagande landet. I USA har
därför industrin på sistone vänt sig till den
amerikanska standardorganisationen och anhållit om
en reform av den amerikanska gängstandarden
till förmån för ett mindre antal gängdimensioner.

På den internationella standardiseringsfronten
har något liknande ägt rum. ISA (International
Standard Association, numera Organisation, ISO)
var sålunda en snäll tant, som tillfredsställde de
olika smakriktningarna, och resultatet blev en
mängd olika gängsystem i de bägge existerande
måttsystemen. Det ansågs omöjligt att ena
smakriktningarna. Olika ISA-kommittéer tillsattes för
varje måttsystem.

ISO:s åsikt i gängfrågan

I ISO har inställningen blivit en annan. Man har
där beslutat att försöka åstadkomma en
världsstandard oberoende av måttsystem. En enda
teknisk kommitté — under svensk ledning — har
tillsatts för ändamålet, och det är denna
kommitté som numera heter ISO/TC 1. Att olika
måttsystem icke borde vara hinder för
åstadkommande av världsstandard på skruvgängor kan
synas vara en nyhet. I själva verket är det dock
så, att i tumlandet England sedan lång tid
tillbaka har existerat en metrisk standard, nämligen
BA-gängan. I USA finns en del "nummergängor",
som har metriska diametermått. I de flesta
metriska länderna dominerar fortfarande
tum-gängorna. Man kan därför med fog ställa den
frågan: Varför skall vi vara slavar under
måttsystem? Det gäller ju att åstadkomma
standardiserade storlekar, men det är icke nödvändigt att
åstadkomma standardiserade tal.

Arbetet på världsstandard för gängor

Det är dessa nya synpunkter som har vunnit
anklang hos ISO. Man har klart för sig, att
många svårigheter finns, då det gäller att
åstadkomma världsstandard, särskilt då i fråga om
standard på konstruktionsgängor, men man
håller det icke för osannolikt, att en världsstandard
på kommersiella marknadsskruvar borde kunna
åstadkommas trots förekomsten av två olika
måttsystem. De nya synpunkterna har väckts till
liv genom åtskilliga publikationer under de
senare åren. Från Sverige har utgått ett förslag,
betecknat T-gängsystemet, kännetecknat av att
storleksbeteckningarna är oberoende av
måttsystem. Från Norge har ett annat förslag
distribuerats, vilket ävenledes bygger på ett neutralt
numreringssystem.

ISO/TC 1-kommittén sammanträdde för första
gången i Paris i juni 1949 (Tekn. T. 1949 s. 641).
Detta var en världshistorisk tilldragelse.
Naturligtvis kunde man konstatera att många
svårigheter måste övervinnas. Det kunde emellertid
också konstateras, att en god vilja att övervinna
dessa svårigheter förefanns. Från denna första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/1012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free