Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 11 november 1950 - Världens titanmalmstillgångar, av Nils H Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1022
TEKNISK TIDSKRIFT
Hill, innehåller 62,8 % magnetit och 30 % ilmenit.
llinenitkoncentratet håller 49 % Ti 02 och 34 %
Fe. I)e påvisade tillgångarna utgör 100 Mt. År 1948
producerades vid denna förekomst 250 000 t
ilmenit- och 500 000 t magnetitkoncentrat.
Andra stora fyndigheter är: Lake County och
Cook County i Minnesota, Cumberland i Rhode
Island, Iron Mountain i Wyoming (med 22—
23 % Ti 02 i råmalmen), förekomster i
California, Colorado, New Mexico, North Carolina, South
Carolina, Tennessee och New Jersey. Som synes
är dessa ilmenit-titanomagnetitförekomster,
vilka visar mycket varierande titanhalter, spridda
över Förenta Staternas hela område (och de
utgör betydelsefulla reserver).
Av intresse är vidare nelsonitgångarna i
Virginia. Med nelsonit menas en ovanlig bergart
huvudsakligen bestående av ilmenit, rutil och
apatit. Viktigast är förekomsten vid Piney River,
som innehåller 18,5 % Ti 02 och uppskattas till
24 Mt. I denna fyndighet brytes 170 000 t/år
råmalm. En annan närliggande nelsonitgång
innehåller 2 Mt. Slutligen må nämnas
ilmenitklorit-skiffern vid Yadkin River i North Carolina med
50 % ilmenit, ur vilken per år produceras 30 000
t ilmenitslig med 52 % Ti 02.
I Kanada uppträder fyndigheter av samma slag
som de från Adirondacks skildrade flerstädes
omkring S:t Lawrenceflodens nedre lopp. En
fyndighet, Allard Lake, på norra stranden av
St. Lawrencefloden i östligaste Quebec har i
senaste tid tilldragit sig det största intresset och
utbygges nu för brytning i stor skala av
amerikanska företag. I smältverket vid Sorel lär per
år produceras 175 000 t järn och 230 000 t
titan-rik slagg med 70 % Ti Oa. Tillgångarna
uppskattas till 125 Mt innehållande 32 % Ti 02 och 36 %
Fe. Med de sannolika tillgångarna torde man
komma upp till 250 Mt.
Afrika
Mycket stora framtida reserver finnes på den
afrikanska kontinenten, dels i Transvaal, dels i
Tanganjika. I Rushveld-lopoliten, en flack
norit-intrusion, uppträder lagerartade koncentrationer
av olika mineral. Inom de högre delarna finnes
ett "lager" av ilmenit och titanomagnetit av
endast 0,3—3,6 m mäktighet, vilket kunnat följas
250 km och som innehåller åtminstone 2 000 Mt
råmalm med 16 % Ti 02 och 55 % Fe.
I Liganga och Maganga i Tanganjika finnes
jordens måhända största titanjärnmalmer. De
uppträder som regelbundna lager i ett stort
anortosit-gabbromassiv och visar mäktigheter
på 10—180 ni. En mycket försiktig beräkning
har givit 1 200 Mt med 13 % Ti O, och 56 % Fe.
Eurasien
Ilmenit-titanmagnetitfyndigheter finnes i
övrigt i ett stort antal länder, såsom Sovjetunionen,
Portugal, Mandsjuriet, Korea, Indokina och
Indien samt de nordiska staterna.
I Sovjetunionen ligger de viktigaste
fyndigheterna i Ilmenområdet i Ural, vars tillgångar
uppskattas till 400 Mt med 14 % Ti Ob och 54 % Fe.
Norge har av de tre nordiska staterna de
största ilmenitförekomsterna och är den enda
nordiska stat, där en nämnvärd produktion av
ilmenitslig och i samband därmed erhållen
titano-magnetitslig uppehållits under decennier.
De bästa norska förekomsterna ligger inom
Egersund—Soggendalområdet i Sydnorge som
oregelbundna ilmenitrika koncentrationer eller
som gångar av ilmenitnorit i anortosit. Det var
helt naturligt, att brytningen i detta område först
koncentrerades till de spridda men ilmenitrika
koncentrationerna av den första typen (den s.k.
Rlåfjeldstypen). Brytning i liten skala ägde
rum redan på 1860- och 1870-talen. 1921
startade A/S Titania brytning av Storgangen, en
il-menit-noritgång, som med ca 50 m bredd kunnat
följas 1 500 m. Tillgångarna uppskattas till
minst 30 Mt med 17 % Ti 02 och 20 % Fe.
Verket vid Storgangen är byggt för en årlig
produktion av 85 000 t ilmenitslig med 43 % Ti Oa
och 36 % Fe och 18 000 t järnslig med 3 %
Ti 02 och 66 % Fe.
Utanför Egersund—Soggendalområdet och
framförallt inom fjällkedjan finnes i Norge väl
ett hundratal förekomster av
ilmenit-titanomag-netitfyndigheter i gabbroidala bergarter. Dessa
fyndigheter visar stora variationer i
ilmenit/ti-tanomagnetitförhållandet och är av mycket olika
storleksordning. Den största synes vara Selvåg
i Västeraalen, där två malmlinser uppträder som
utsöndringar i en olivin-gabbro. Den största
linsen har en area av 80 000 m2 med en halt av
3—4 % Ti 02 och 28 % Fe och måste betraktas
som fattig. De bästa förekomsterna av denna
typ är Rödsand på Nordmöre och Solnördal på
Sunnmöre. Den förstnämnda av dessa är den
enda norska förekomsten av denna typ, som nu
brytes. Malmen uppträder som linser och
gångar i en skiffrig gabbro. För närvarande bryts 5—
7 linser samtidigt. Malmtillgångarna beräknas
till 3—4 Mt med 6 % Ti 02 och 35 % Fe. Verket
i Rödsand är byggt för 145 000 t malm, som ger
45 000 t titanomagnetitslig med 65 % Fe och
2,5—3 % Ti 02. Ur avfallet kan man erhålla en
ilmenitslig med 44 % Ti 02 och 35 % Fe.
I Solnördal uppträder en gångformig malm med
nära 5 000 ni2 area och med 12—15 % Ti 02 och
35—48 % Fe. Per t magnetitkoncentrat med 64
—65 % Fe, 2,5—3 % Ti O, skulle man enligt
gjorda undersökningar kunna erhålla 0,4 t
ilmenitslig med 44 % Ti 02 och 35 % Fe.
I Finland finnes, sedan Välimäki i Karelen
kommit att ligga på den ryska sidan 0111 gränsen,
endast ett fält med titanrika malmer nämligen
Otanmäki, SV om Kaj ana. Fyndigheterna upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
