- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
1050

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 18 november 1950 - Vagnbjörnen, av Joh. Culemeyer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108-4

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Dieselmotorfartyg för 250 personer på väg genom
Konstanz till den på 65 km avstånd belägna Bodensjön.

möjligt att utföra det tidsödande och ofta ganska
farliga lossningsarbetet i mottagarens
anläggningar i stället för på bangården.

Flyttbara på- och avkörningsskenor gör det
möjligt att avsätta järnvägsvagnen på önskad
plats inoin företaget. (Exempelvis kan man i ett
upplag för massgods placera vagnen just där
påfyllning för tillfället bör äga rum.)

Godsvagnar, som med vagnbjörnen
transporterats till ett industriföretag, utgör de största och
bekvämast flyttbara storbehållare av
standardtyp, vilka finns att tillgå. De är dessutom
anpassade för transport av de flesta varuslag. Deras
användning medför vidare en värdefull
avlastning av bangårdarna med avseende på trafik av
vägfordon för avlämnande resp. avhämtning av
gods.

Den till ett företag transporterade godsvagnen
kan efter lossning av lasten omedelbart lastas
med avgående gods, en möjlighet som verkar
befordrande på vagnomloppet.

Genom sin egenskap att bekvämt förbinda långt
från järnvägen belägna företag med denna utgör
vagnbjörnen ett medel att motarbeta
anhopningen av industrier i städer och i närheten av
godsbangårdar och bidrar därvid till förbättring även
av sociala och hygieniska förhållanden.

Fig. 3. Tvådelad, 24-hjulig vagnbjörn med 80 t bärförmåga.

De stora lätLnader och besparingar, som
erhålles genom användning av vagnbjörnen och som
i flera avseenden motiverar benämningen "det
flyttbara anslutningsspåret", utgör ett starkt
föreningsband mellan industri och järnväg samt
utgör ett verksamt medel i konkurrensen mellan
järnväg och andra trafikmedel.

Vagnbjörnen, som fullgör sin tjänst på
bangårdar och gator och därvid är föremål för
allmänhetens intresse, har viss betydelse även som
reklam för järnvägens förbättrade
transportmöjligheter.

Växlingsarbetet på bangårdarna blir genom
användningen av vagnbjörnar något förenklat och
den för framförande av vagnbjörnen använda
traktorn kan ofta ersätta ett växellok vid de
smärre vagnrörelser, som erfordras vid
samarbetet med vagnbjörnen.

Vagnbjörnarna kan ined fördel användas icke
blott för transport av järnvägsvagnar utan även
för befordran av mycket tunga eller skrymmande
föremål, som på grund av sin tyngd eller storlek
ej kan transporteras på vanliga godsvagnar.
Järnvägarnas verksamhetsområde utvidgas
härigenom i motsvarande mån och Tyska
Statsbanorna har satt i trafik av mig konstruerade
"specialbjörnar" med en lastförmåga av 80, 100,
ja t.o.m. 133 t.

Olika typer av vagnbjömar

Det är intressant att följa utvecklingen av de
olika vagnbj örntyperna vid Tyska Statsbanorna,
vilka återspeglar erfarenheterna från en ca
sjuttonårig användningstid.

Två- och tredelade typer

Mot slutet av år 1932 blev den första
trafikdugliga vagnbjörnen färdig. Den bestod av två
i förhållande till varandra rörliga boggier med
tillsammans 16 hjul på korta länkaxlar, fig. 1,
och insattes i allmän trafik i oktober 1933. Varje
boggi förbindes stadigt med den godsvagnsaxel,
som den uppbär. Boggierna kan således ej vrida
sig i förhållande till varandra och passerandet
av kurvor sker genom vridning av alla 16
bärhjulen med hjälp av en särskild mekanism.

Av denna tvådelade typ byggdes före år 1941
flera hundra exemplar. Nämnda år började man
övergå till en ny typ med ett enda ramverk och
12 hjul. Då lossandet av vagnens last tar längre
tid än 30—45 min, brukar man dra
järnvägsvagnen från vagnbjörnen och ställa upp den på
ett flyttbart avställningsspår av något större
längd än vagnen. Med hjälp av dylika
avställningsspår kan järnvägsvagnarna uppställas var
som helst inom fabriksområdet.

Med de tvådelade vagnbjörnarna har hittills
nästan en miljon järnvägsvagnar transporterats
enbart av Tyska Statsbanorna. Den lätta
vagnbjörnen, vars egenvikt ligger mellan 8 och 9 t,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/1064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free