- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
1053

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 18 november 1950 - Vagnbjörnen, av Joh. Culemeyer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 november 1950 1053

Fig. 8. 12-hjulig motoriserad vagnbjörn.

ytans höjd över marken till 42 à 44 cm vid
fortsatt användning av ytter- och innerhjul, dvs. fyra
hjul i bredd. Jag konstruerade då en ny
vagntyp utan innerhjul med ytterligare sänkt bäryta,
vilken typ infördes vid Tyska Statsbanorna 1941.

Vagnbjörnar med ett ramverk och ytterhjul

Den nya vagnbjörnen, fig. 9, med 12 på korta
vridaxlar anbragta ytterhjul är avsedd för
transport av två- och treaxliga godsvagnar med högst
8,2 m hjulbas samt av tunga förmål med högst
40 t vikt och 17,5 m total längd — givetvis med
motsvarande överhäng vid båda ändar. För
på-resp. avlastning av godsvagnar användes den i
fig. 10 visade anordningen.

Samtliga hjul är anbragta på enarmade
vridaxlar och inställes samtidigt i avsett läge med
den i fig. 9 synliga mekanismen. Den minsta
möjliga kurvradien är 8,5 m. De ovanför
vridaxlarna placerade bärfjädrarna är förbundna
med balanser, så att alla hjulen blir lika
belastade vid passerande av ojämnheter på
vägbanan. Anordningen med enbart ytterhjul har
möjliggjort en sänkning av lastskenornas bäryta
till 31 cm ovan markytan (på grund av ovanligt
lågt läge av lagerboxarna på vissa godsvagnar
har dock bärytan måst höjas till 36,5 cm genom
påsvetsning av profiljärn).
Ytterhjulskonstruk-tionen möjliggör utförande av reparation av hjul,
fjädrar, bromsslangar m.m., medan lasten
befinner sig på vagnbjörnen.

I flera fall, t ex. på trånga fabriksgårdar, önskar
man placera den med vagnbjörnen
transporterade vagnen i en vinkel eller återvändsgränd, från
vilken ingen utfart finns för traktorn. I dylika
fall användes en tryckstång, med vars hjälp
traktorn skjuter in vagnbjörnen i vinkeln enligt
fig. 11. Två man styr därvid de sex främst
gående hjulen såsom även visas i figuren.

Jag är för närvarande sysselsatt med
tillverkningen av en ny vagnbjörn, som beräknas inom
kort kunna sättas i trafik. Den är av samma
huvudtyp som den här ovan beskrivna, men är i
flera avseenden förbättrad och moderniserad.
Bland de konstruktiva nyheterna må nämnas
bärbalkar, axlar och fjädrar av förbättrad typ,
avsevärt lägre vikt av fordonet och ytterligare
sänkning av bärytan, förenklat underhåll, bättre
styrning och fjädring, mindre fordonsbredd och
förbättrade anordningar för fasthållande av
godsvagnen.

Fordringar på traktor för vagnbjörn

Med hänsyn till den stora belastningen och
användningen av massivgummi till hjulen kan
högre hastigheter än 20 km/h näppeligen ifråga- 4
komma. Vid transport på horisontell väg är
hastigheten vanligen 12—15 km/h. Det stora
kraftbehovet vid igångsättning och i stigningar
förutsätter låga hastigheter mellan 3 och
20 km/h. Skall traktorn dessutom användas i
vanlig traktortjänst, bör den övre
hastighetsgränsen utsträckas till 40 km/h. Motorstyrkan
bör uppgå till 100—150 hk.

Fig. i). Vagnbjörn av ny typ med ett ramverk och mellan
tolv ytterhjul djupt försänkta bärskenor.

Fig. JO. På- och avlastningsramp för vagnbjörn enligt fig. 9.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/1067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free