Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 18 november 1950 - Simplifiering i industrin, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1055
Simplifiering i industrin
658.575.3
Hösten 1948 bildades på initiativ av brittiske
finansministern Sir Stafford Cripps och Marshall-administrationens
chef, Paul Hoffman, en kommitté, Anglo American
Pro-ductivity Council, bestående av representanter för
arbetsgivare och arbetare i Storbritannien och Förenta Staterna.
Rådets ändamål var att genom fritt utbyte av erfarenheter
inom industriell organisation och teknik hjälpa den
brittiska industrin att öka produktiviteten.
Rådets verksamhet har huvudsakligen bestått i att till
USA sända studiegrupper, vilka sammanställes av
företagsledare, ingenjörer och arbetare. Dessa studerar
amerikanska produktionsmetoder, avger rapporter om sina
erfarenheter och framlägger förslag. En sådan grupp besökte
under 1949 amerikanska industrier och organisationer för
att särskilt studera, hur simplifieringen har genomförts och
konstatera, vilka fördelar som producenter och
konsumenter har vunnit genom en planmässigt genomförd
typreduktion inom industrin, antingen det nu gäller material,
halvfabrikat, sammansättningsdelar eller färdiga produkter.
Vad är simplifiering9
En utförlig svensk definition på simplifiering lämnades
1945 av Folke Stenbeck i ett föredrag2 i Stockholms
Reklamförening. Den lyder: "Simplifiering innebär att inom
ett företags drift systematiskt eliminera icke-väsentliga
artiklar och onödiga variationer och att i stället
planmässigt inrikta företagets tillverkning, försäljning och reklam
på långa serier i syfte att främja varans nyttovärde samt
reducera kostnaderna och priset".
Skillnaden mellan standardisering och simplifiering är,
fortfarande enligt Stenbeck, att standardisering till sin
natur är teknisk och skapande. Den söker fastställa den
modell, storlek, kvalitet eller metod som bäst fyller en önskad
funktion. Simplifiering däremot är till sin natur
kommersiell och selektiv. Dess uppgift är att bestämma de
produkter, samt storlekar och varianter av produkten, som är
viktigast och värdefullast samt att så långt som möjligt
koncentrera ansträngningen på dessa. Simplifiering kan
tillämpas på artiklar, som redan är standardiserade till
modell eller dimension; den kan också användas som en
förberedelse till standardiseringen genom att bereda väg
för denna och reducera det antal artiklar, som skall
standardiseras.
Stenbeck illustrerar dessa definitioner med följande
exempel: "När skofabrikanter tillsammans med skidfabrikanter
enas om att reducera dimensionerna på skidbindningar till
tre grundstorlekar, kan däri ses en typisk
standardiserings-och normeringsåtgärd. Men när därefter en skofabrikant,
som tillverkat ett dussin varianter av skidskor, efter en
grundlig utredning tillsammans med sportens
organisationer, scoutrörelsen och andra intresserade, får fastställt
att två typer av skidpjäxor i sig förenar de huvudsakliga
egenskaper, som pjäxor bör äga, och han som följd därav
lägger ner fabrikationen av alla övriga pjäxor för att med
alla medel driva sina två utvalda typer, då har ban
sim-plifierat. Han har först anpassat varan efter konsumentens
behov och anpassar sedan, genom sin reklam,
konsumenternas uppfattning."
Det viktigaste — och nödvändiga — målet för
simplifieringen är ett lägre pris, som skall komma konsumenten
till godo. I själva verket planerar man baklänges: man
utgår från det pris, som varan bör ha för att kunna bli en
långserie-vara. Man låter varans nyttighetsvärde bestämma
priset och man låter priset bestämma kostnaderna. Man
planlägger sålunda från konsumtion till produktion och
försäljningen förmedlar planläggningen. Detta innebär en
inom företaget till förmån för konsumenten dirigerad
ekonomi, i syfte att bereda honom följande fördelar:
lägre pris för en viss kvalitet eller för en viss
prestation;
minskade sortiment och lagerhållning i alla
distributionsled;
lättare tillgängliga produkter;
bättre service- och underhållsmöjligheter.
För producenten erbjuder simplifieringen följande
fördelar:
längre serier och färre omställningar i produktionen;
minskade verktygs- och uppsättningskostnader;
möjligheter till ökad specialisering och
specialanläggningar;
underlättad utbildning av arbetare;
enklare och billigare övervakning;
mindre kapital bundet i fasta anläggningar och verktyg;
minskade lager av råvaror, halvfabrikat och
färdigfabrikat;
minskade anspråk på ritkontor och
formgivningsavdel-ningar för specialtillverkning, varigenom dessa frigörs för
utvecklingsarbete inom huvudtillverkningen;
förenklat kontors- och administrationsarbete;
enklare service och underhållsarbete;
koncentration av försäljning och reklam;
lägre pris för en viss kvalitet eller för en viss prestation;
minskade sortiment och lagerhållning i alla
distribu-butionsled;
lättare tillgängliga produkter;
bättre service- och underhållsmöjligheter.
I Förenta Staterna har värdet av dessa fördelar klart
trängt igenom hos både producenter och konsumenter och
den typreduktion som har kunnat genomföras i den
amerikanska industrin har visat sig bli en av de främsta
vägarna att nå hög produktivitet och låga kostnader.
Simplifieringens uppkomst
Simplifieringssträvandena daterar redan från första
världskriget, då de under nödvändighetens tryck först kom fram.
Den viktigaste impulsen gavs emellertid av den
undersökning, som 1921 utfördes av en kommitté, tillsatt av de
amerikanska ingenjörsföreningarna under ordförandeskap
av Herbert Hoover, i avsikt att finna utvägar att sänka de
då abnormt höga levnadskostnaderna. Kommittén fann, att
den genomsnittliga produktiviteten inom amerikansk
industri då inte var mer än 50 % av det möjliga. En av
de viktigaste förlustkällorna befanns vara, att
fabrikanterna hade splittrat sig på ett alltför stort sortiment,
vilket hade till följd korta serier och höga
enhetskostnader.
Kommitténs arbete ledde till, dels att en
simplifierings-avdelning skapades inom National Bureau of Standards,
dels att en energisk kampanj, stödd av tidningsartiklar,
offentliga tal och möten, igångsattes för att få industrin
att sätta i gång med simplifiering. Vid denna tidpunkt var
antalet branschföreningar i stark tillväxt, och det var i
stor utsträckning dessa, vilka kom att ta initiativet till den
betydande typreduktion som ägde rum mellan de båda
världskrigen och som under andra världskriget starkt
intensifierades, icke minst på initiativ av War Production
Board.
Man kanske skulle ha väntat sig, att man efter
världskrigets slut skulle märka en tendens till åter utvidgade
sortiment, men en sådan har icke inträtt annat än i
samband med nya uppfinningar eller framsteg. En
återhållande faktor härvidlag har givetvis varit den på senare
år rådande "säljarens marknad"; den brittiska
studiegruppens uppfattning är dock, att simplifieringens fördelar är
så allmänt accepterade, att det knappast finns någon risk
för en återgång till tidigare förhållanden.
En starkt bidragande orsak till simplifieringstankens
starka ställning i USA synes vara den amerikanska
fackpressens fortlöpande informationsverksamhet om åtgärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
