Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 18 november 1950 - Olika faktorers inverkan på en bils bensinförbrukning, av EBr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108-4
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Förhållande mellan vagnsvikt och
bränsleförbrukning (A, B och C bas för handikap vid ekonomitävlingen
under åren 1939, 1940 och 1949).
Olika faktorers inverkan på en bils bensinförbrukning.
Ingenjörer och kemister vid ett av Shells laboratorier i
USA har sedan 1939 (med uppehåll för krigsåren) roat sig
med en årlig tävling med sina privata familjebilar, där det
gällde att med alla medel få lägsta bensinförbrukning för
vagnarna. Tävlingen omfattar ett landsvägslopp på en
rundbana av 22,6 km längd i närheten av deltagarnas
arbetsplats. Start och mål var sålunda förlagda till samma plats,
varigenom ingen fördel kunde dras av lutningar. Banan
gick igenom en mindre stad och för övrigt på
landsbygden och varje deltagare fick ta sina chanser med
hänsyn till förekommande trafik, vägbeskaffenhet etc.
Bilarna var av de flesta amerikanska standardfabrikat.
Upphovet till tävlingen var en av dessa vanliga diskussioner
mellan intresserade bilägare om vems vagn som var mest
Fig. 2. Bränsleförbrukning för standardbil; utväxling
4,56 : 1, överväxel 0,70 :1, däck 5,50" 115", ringtryck 2,1
kplcmstandardförgasare, HD standardsmörjmedel,
kompressionsförhållande 6,5, normal tändförställning.
mil/L
2.0
Fig. 3. Inverkan av högre vagnsutväxling, 3,4 i stället för
4,56 (utbyte av bakaxelväxel samt större däck).
ekonomisk. Man uppdelade tävlingen i två klasser; i klass
B fick inga mekaniska ändringar företas med bilarna,
bortsett från sådana injusteringar som varierande
ringtryck, inställning av förgasare och tändning o.d. I klass A
däremot fanns inga begränsningar i dessa avseenden,
frånsett att föreskriven bensinsort måste användas. Ett
handikap-system med hänsyn till bilarnas vikt var genomfört (fig. 1).
Det bör framhållas, att ingen av de använda
standardbilarna i och för sig syntes ha någon särskild fördel
framför övriga. De visade sig utgöra lämpligt avvägda
kompromisser med hänsyn till vägegenskaper,
accelerationsförmåga, maximihastighet och bränsleekonomi.
Förändringar, företagna för att nå förbättrad ekonomi, medförde
ungefär likartade avvikelser från fabrikanternas övervägda
genomsnitt. Det är emellertid av stort intresse att få
påtagliga praktiska siffror rörande vad som kan uppnås, när
man bortser från alla dylika kompromissöverväganden
och offrar alla hänsyn för att få absolut lägsta
bensinförbrukning.
I fig. 1, som tjänstgjorde som handikapgrund, finner
man vagnsviktens inverkan på bensinförbrukningen. Fig. 2
visar bensinförbrukning vid olika hastigheter med
stan-dardutväxling och med överväxel. Bilen kan anses
motsvara rent standardutförande där ägaren sålunda icke
företagit några nämnvärda mekaniska förändringar (jfr
ovan klass B). Dessa data har erhållits vid körning med
konstant hastighet i båda riktningarna på en horisontell
vägbana. Motor och chassis var i utmärkt mekanisk
kondition och värdena kan anses vara representativa. Bästa
resultat erhölls inom hastighetsområdet 16—32 km/h och
var ca 1,2 milli bensin.
Fig. 3 visar resultat av körning, sedan vagnsutväxlingen
höjts från standard 4,56 : 1 till 3,4 : 1 genom utbyte av
Fig. 4. Inverkan av ökat ringtryck, 7,7 i stället för 2,1
kplcm\
Fig. 5. Inverkan av tunnare olja i vevhus, växellåda och
bakaxel samt olja i stället för fett i hjullagren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
