Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 18 november 1950 - Tekniska Skrifter: Beräkning av värmespänningar i en rotationssymmetrisk skiva med känd temperaturfördelning - TNC: 21. Förkortningar i Svenska Akademiens ordlista, av J W - Beriktigande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1075
åskådliggöra metoden att erhålla den spänningsfördelning
i hela skivan som satisfierar kompatibilitetsvillkoren
mellan skivans element samt randvillkoren vid skivans
inner-och ytterradier. Beräkningen börjar vid skivans innerradie,
där på försök ett spänningstillstånd antas som satisfierar
randvillkoren. Om de vid ytterradien erhållna
spänningarna icke satisfierar randvillkoren här, genomföres
beräkningen på nytt med nya antagna begynnelsespänningar.
Liksom vid Grammels ursprungliga metod är det
emellertid ofta möjligt att reducera arbetet genom att kombinera
två spänningsfördelningar, av vilka den ena motsvarar en
konstant temperatur i hela skivan, på sådant sätt, att de
resulterande spänningarna satisfierar alla givna randvillkor
och således utgör den sökta spänningsfördelningen.
Svenska Teknologföreningens ledamöter äger erhålla Tekniska
Skrifter gratis under utgivningsåret och därpå följande kvartal mot
skriftlig rekvisition i varje särskilt fall, ställd till Teknisk Tidskrift.
TNC
21. Förkortningar i Svenska Akademiens ordlista
I den nyutkomna nionde upplagan av Svenska
Akademiens ordlista har glädjande nog en sammanställning
av förkortningar införts. Av de mellan 500 och 600 fallen
följer de allra flesta samma regler som finns angivna i
TNC 2 s. 9. Sålunda har avbrytning i övervägande antalet
fall skett framför vokal, vilken jämte resten av ordet
ersatts med en punkt, såsom i gymn. för gymnastik, medan
sammandragning genom uteslutning av bokstäver inuti ord,
såsom tgm för telegram, i regel ej markerats med punkt
eller andra specialtecken.
I vissa sammandragningar har dock alternativt
uteslutningen på äldre sätt markerats med kolon. Sådana fall är
do eller d:o för dito, dr eller d:r för doktor, fa eller f:a
för firma, jr eller j:r för junior, nr eller n:r för nummer,
sa eller s:a för summa, sn eller s:n för socken, sr eller s:r
för senior, och för Sankt och Sankta anges enbart S:t och
S:ta. I stället för den av TNC rekommenderade
sammandragningen ca för cirka har ordlistan avbrytningen c., som
ju också är användbar.
Avvikelser från de av TNC tillämpade reglerna finner
man framför allt i två grupper av förkortningar. Den ena
är da. eller dan. för danska, no. eller nor. för norska, ry.
för ryska, span. för spanska, ty. för tyska. I vissa
sammanhang behöver man nämligen mycket korta uttryck för
dessa språknamn, och de vanliga förkortningsreglerna
lämnar en då i sticket; däremot kan man fullt regelrätt skriva
eng. för engelska, fr. för franska, sv. för svenska, osv. Den
andra gruppen är fiske, för fiskeriterm, flyg. för
flygväsen, kok. för kokkonst, lånt. för lantbruk, post. för
postväsen, sim. för simkonst, sjö. för sjöväsen. Här har
avbrytning gjorts direkt efter sammansättningsförled, men
ej framför vokal såsom regeln föreskriver. En försonande
omständighet kan man finna i att valet av efterled i dessa
ord kan ske tämligen fritt; sjö. kan säkerligen få utläsas
sjöfart lika gärna som sjöväsen. Regelrätt avbrytning
förekommer i många besläktade fall där så varit möjligt,
såsom metall, för metallurgi, vävn. för vävnadskonst.
Förkortningar med enbart stora bokstäver skrives enligt
TNC 2 utan punkter. Så sker också i ordlistan, som dock
ibland alternativt tar med det äldre skrivsättet med
punkter, såsom P.M. eller PM för promemoria, P.S. eller PS
för postskriptum. Jämte AB för aktiebolag anges ab.,
densamme förkortas ds. eller D.S., Hans majestät HM eller
H.M., Konungens Befallningshavande K.B. eller KB, osv.;
däremot förkortas vissa andra officiella benämningar
enbart JK, JO, MO, RÅ, UD, FN (Förenta nationerna).
Väderstrecken förkortas N, S, V, O eller ü; NV, NO eller NÖ,
SV, SO eller SÖ. Adjektiven norra, södra osv. förkortas
n., s., v., ö., n.v., n.ö. .. .; i namn blir det givetvis stora
bokstäver, N., S. .. .
Ordlistan har också medtagit de vanligaste
beteckningarna för måttenheter, såsom m för meter, m2 och m3 för
kvadrat- och kubikmeter, kg för kilogram, W för watt,
och många andra. Visserligen är dessa beteckningar liksom
alla förkortningarna tryckta med kursiv stil, men detta
har säkerligen skett utan särskild avsikt; TNC 2 anger att
stilen skall vara upprättstående, antikva, till skillnad från
storhetsbeteckningarna som tryckes med kursiva typer.
Tyvärr saknas i ordlistan den internationella beteckningen
h för timme (engelska hour, franska heure). Den
beteckningen borde inpräntas i svenska folkets medvetande, till
undvikande av mycket trassel. Bokstaven t betecknar
viktenheten ton och får ej användas för timme. Ordlistan
anger för timme förkortningen tim., som visserligen inte är
regelrätt men som även av TNC tolererats. Den passar
tyvärr inte i erforderliga kombinationer (ej upptagna i
ordlistan), t.ex. för kilowattimme, vars beteckning är kWh,
inte kWtim. — och absolut inte kWt.
Regeln att de internationellt antagna
måttenhetsbeteckningarna skall skrivas utan slutpunkter har i ordlistans
tillämpning utsträckts till vissa alternativa skrivsätt för
rent svenska förkortningar för måttenhetsnamn: duss. eller
duss för dussin, kr. eller kr för kronor, sek. eller sek för
sekund (internationellt: s), st. eller st för stycken, tim. eller
tim för timmar. TNC använder ej dessa punktlösa svenska
förkortningar och har angett skälet därför i TNC 2 s. 6.
Till sist några intressanta stänkfall. Ordet "eller"
förkortar ordlistan e., el. eller 1., och använder genomgående
1. i sin egen text. TNC skriver för sin del regelrätt e. och
har aldrig sett någon olägenhet häri. Förkortningen el.
följer dels inte avbrytningsregeln, dels för den lätt tanken
till elektrisk, elektricitet e.d. Det tredje fallet, 1., tar
naturligtvis priset i fråga om kuriösa förkortningar, men av
någon anledning omhuldas det av språkmännen; man
skulle förvånats mindre om det varit fråga om x. för
exempel eller exempelvis. För sistnämnda ord har
ordlistan exv., som inte är ofta sett men mycket användbart.
— "I synnerhet" förkortas i ordlistan isht; TNC 2 har:
i sht. Hopskrivningen är emellertid bekväm, och man
skulle gärna sett att ordlistan även anbefallt istf., där den
nu liksom TNC 2 har det gamla i st. f. Nyheten skulle
passat bra tillsammans med dvs. och osv., som
rekommenderas på båda hållen. — För telefon anges tre
förkortningar: tel., telef, och tfn, av vilka TNC 2 endast upptagit
tel.; särskilt tfn är naturligtvis också användbart.
Några anvisningar hur man skall ta hänsyn till de
förkortade ordens böjnings- och avledningsändelser, svarande
mot reglerna i TNC 2 s. 10, ger inte Svenska Akademiens
ordlista. Däremot innehåller den en varning för att uppdela
förkortningar, siffergrupper, årtal o.d. på två rader. J IV
Beriktigande: Den redaktionella artikeln "Televisionen
än en gång" i Tekn. T. 1950 s. 968 innehöll ett uttalande
med innebörd, att Televisionsnämnden icke skulle varit
invigd i Telegrafverkets planer att hos K.M:t begära anslag
för byggande av en televisionsanläggning för
försökssändningar i Stockholmsområdet. Uttalandet grundade sig på
upplysningar, inhämtade från ledamöter av nämnden.
Från auktoritativt håll inom Telegrafstyrelsen har med
anledning av ovanstående uttalande meddelats, att
styrelsens beslut delgavs nämnden vid dess sammanträde den
5 juli, medan petitaskrivelsen är daterad den 31 augusti.
Redaktionen beklagar, att endast den ena sidans uppfattning
kom till uttryck i den redaktionella artikeln och är
angelägen att ge offentlighet åt Telegrafstyrelsens meddelande.
Från samma håll inom Telegrafstyrelsen har vidare
uttalats, att man gärna såg, att någon framträdde med ett
allvarligt, konkret förslag till lösning av vår
televisionsfråga. Man säger sig också inom verket anse de i artikeln
framförda åsikterna om yttrandefrihet, konkurrens och
teknisk standard vara mycket betydelsefulla, och hälsar
med glädje en debatt i dessa frågor. Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
