Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 18 november 1950 - Den svarta Forden, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108-4
TEKNISK TIDSKRIFT
Den svarta Forden
Svenska Industritjänstemannaförbundets
åtgärd att till företagsnämnderna utsända
Anglo-American Productivity Councils rapport om
sim-plifiering i industrin riktar uppmärksamheten
på en väg till rationalisering, som har visat sig i
hög grad kunna främja hög produktivitet och
låga kostnader. De 15 miljoner T-bilar, som
Henry Ford på sin tid producerade, är kanske
det bästa beviset för vad man kan åstadkomma
på denna väg.
Nu är simplifieringen icke någon nyhet för den
svenska industrin. I en av dess aspekter,
standardiseringen, har vi kommit längre än många
andra länder. En annan, produktförenklingen,
har länge varit aktuell genom de nya materialens
och de nya metodernas intåg — vi kan ta som
exempel så skiftande produkter som Perstorps
gruvhjälm av plast och Aseas sprutgjutna
lindningar till kortslutna trefasmotorer.
För typreduceringen, den tredje och kanske
viktigaste aspekten, finns sådana exempel som L M
Ericssons enhetsreläserie samt Stål- och
Metall-normskommitténs normerade stålkvaliteter.
Specialisering är en fjärde aspekt, som kan
illustreras av sko- och möbelbranschens försök att
förmå varje fabrik att koncentrera sin tillverkning
på ett fåtal modeller i långa serier och sluta upp
med det nuvarande oekonomiska systemet, där
varje litet företag söker täcka hela branschens
sortering.
Även om en hel del framsteg har gjorts, är på
många håll tillverkningen fortfarande föga
lönande för producenterna, varorna dyra för
konsumenterna — och levnadsstandarden låg för
båda parter. Varför är det så?
Ett hinder ligger i vad man skulle kunna kalla
mikrotänkandet. Det förhållande, att
massproduktion hos oss räknas i siffror, som är några
tiopotenser lägre än i t.ex. USA, skymmer för
oss det faktum, att de långa seriernas fördelar
kommer fram redan vid produktionssiffror, som
ligger inom räckhåll för oss. Det är bland annat
detta komplex, som påverkar företagens
pris-politik i sådan riktning, att vi av
lönsamhetskurvans två toppar gärna håller oss till den med
högt pris och låg omsättning, i stället för till den,
som ett amerikanskt varuhus har betecknat med
sitt motto: "Business in millions and profits in
pennies."
En tveeggad faktor är också vår tekniska
ambition. Vi har sett hur väl det lönar sig att på
exportmarknaderna konkurrera i kvalitet. Men är
det riktigt att tillämpa denna lärdom över hela
vår inhemska konsumtionssektor? Att det ökade
priset för en kvalitetsvara lönar sig i längden
gäller långtifrån generellt. Kvaliteten måste alltid
anpassas efter funktionen och efter den
sannolika brukstiden. Detta är en konst, som t.ex.
flygplan- och biltillverkare har tillägnat sig på
synnerligen olika sätt.
Kunnighet, samvetsgrannhet och envetenhet är
alla goda egenskaper. Men hur kan icke litet för
mycket av det ena och en överdos av det andra
hålla en konstruktion på sträckbänken, tills den
antingen blir för dyr eller kommer för sent ut på
marknaden? I båda fallen hade det varit vida
bättre att nöja sig med en produkt, som är
fullkomlig till endast 95 %, och slippa det slöseri
med tid och pengar, som det återstående fåtalet
procent på väg mot fullkomligheten har kostat.
"Endast det bästa är gott nog" är ett ädelt mål.
De fördelar som standardisering, förenkling,
specialisering och typreduktion erbjuder, bär dock
ett tydligt vittnesbörd om, att "lagom är ändå
bäst". Vi kan se det omkring oss trots den
begränsade skala i vilken simplifieringen har
bedrivits i vårt land, och vi kan se hur mycket den
har betytt för att ge levnadsstandarden i USA
dess nästan kusliga försprång, jämfört även med
så lyckliga länder som vårt.
En sak är emellertid av vital betydelse för
sim-plifieringens riktiga genomförande: den kan inte
skötas av enbart tekniker och produktionsfolk
— den kräver ett intimt samarbete med
försäljningen och med distributionsleden, och ett
noggrant inträngande i konsumentens önskemål.
Simplifieringen är ett av de områden, där kunden
alltid har rätt. Det är kundens reaktion, som skall
ge oss vår rättvisande kurs. I simplifieringen
finns inget utrymme för dirigering utan genom
information, och inget utrymme för likriktning
annat än genom konsumentens fria val.
Henry Ford var simplifieringens apostel. Men
han var en falsk profet då han sade: "Ni kan få
en Fordbil i vilken färg ni önskar, förutsatt att
ni vill ha den svart." Så gjorde Henry Ford
heller inte bilar för att tillfredsställa kunderna (har
någon sagt), utan för att tilllfredsställa sig själv.
Vad som hände Ford, då folk började tröttna på
den svarta T-modellen, må vara en tillräcklig
varning, när nu simplifieringen, som vi alla
hoppas, i allt högre grad skall hjälpa även svensk
industri till högre produktivitet och lägre
kostnader. sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
