Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 25 november 1950 - Surte-raset ur teknisk synpunkt, av Gösta Westerberg - Elektroluminescens - Grönsaker hålles friska - Partiklar på 10 -13 gram - Linjedragning med radiostyrt flygplan - Buss och ambulans - Förlängd arbetstid - Expansionsskarvar i betongväggar - Cementblock med pålagd tegelyta - Mattor av rayonull - Tritiumhalten i dricksvatten - 5000 $ per år - Hur hårdnar bindemedel? av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1081
i detta sammanhang det mest svårbedömbara
problemet.
Jag vill därför framhäva, att frågan om en
farled i Nordre älv icke på något vis har varit ett
alternativ för att möta de svårigheter, som
uppkommit av Surte-skredet. Farled eller icke farled
genom Nordre älv för större båtar än som för
närvarande kan passera får sålunda övervägas
som ett särskilt företag, och som sådant kan det
säkerligen förtjäna att omsorgsfullt studeras. Det
måste ju vara värdefullt att ha en reservfarled
från Vänern, både ur näringslivets och möjligen
även ur militär synpunkt.
Elektroluminescens är namnet på en ny metod att
alstra ljus. Lysämnet, som inte behöver skyddas av
glasrör, fås att glöda genom att placeras i ett fluktuerande
elektriskt fält. Ljusstyrkan bestämmes av fältspänningen
och frekvensen.
Grönsaker hålles friska tio dygn i omslag av polyetylen,
som släpper genom syre och kolsyra mycket bättre, men
vattenånga sämre än andra plaster. Härigenom hindras
grönsakerna från att torka, utan att deras andning och
assimilation påverkas.
Partiklar på lO-13 gram kan registreras och räknas med
ett fotoelektriskt instrument, "penetrometern", som väntas
få stor användning vid studium av aerosoler.
Linjedragning med radiostyrt flygplan har använts
vid amerikanska manövrar för att dra’ telefonledningar
över ökenterräng. Dragningshastigheten är 2 km/min.
Planet skjuts ut med katapult och hjälps till en säker
landning av fallskärmar.
Buss och ambulans är en kombination som har införts
i New Yorks civilförsvar. Sexton hopfällbara bårar
förvaras under sätena och gillras upp två och två i höjd över
sittplatsraderna.
Förlängd arbetstid ger inte alltid ökad produktion enligt
amerikanska erfarenheter från världskriget. En ökning från
5 dagars, 40 h arbetsvecka, till 6 dagars, 48 h gav större
produktion, men en ytterligare ökning till 60 h och 7
dagar medförde en minskning.
Expansionsskarvar i betongväggar blir ofta fyllda med
smuts och grus och fyller då inte sin uppgift. Skarvarna
kan nu fyllas med ett preparat, bestående av glasfibrer,
plast och asfalt, vilket vid utvidgning av skarven
expanderar till 70 % av sin ursprungliga tjocklek inom en timme.
Cementbloek med pålagd tegelyta tillverkas i USA och
anges kombinera teglets hållbarhet med cementblockets
låga kostnad.
Mattor av rayonull tillverkas i allt större utsträckning i
USA. Fördelarna jämfört med naturull är jämnare
tillgång, pris, kvalitet och färg på råvaran. Vidare är den
syntetiska fibern fastare, slitförmågan lika god och priset
lägre.
Tritiumhalten i dricksvatten är 1 :1000000000000000000
av antalet väteatomer; med andra ord, en droppe vatten
innehåller 2 000 tritiuinatomer. Risken för atomexplosion
är obetydlig.
5 OOO $ per år är medelårslönen för vanliga
yrkesarbetare i amerikansk glasindustri. Specialarbetare, som utgör
8—10 % av hela antalet, har en årsinkomst över 10 000 $.
Hur hårdnar bindemedel? Vad som händer, när t.ex.
cement eller gips hårdnar är ännu icke till fullo utrett.
Orsaken härtill är kanske, att man studerat problem av
denna tvp ur rent kemisk eller kolloidkemisk synpunkt,
ty även fenomen av rent fysikalisk natur är säkerligen av
stor betydelse. Undersökningar av förloppet vid ett
bindemedels hårdnande skall därför gälla såväl dessas och
deras reaktionsprodukters kemiska konstitution som deras
fysikaliska egenskaper. Blott genom ett sammanförande
av på detta sätt vunna resultat är det möjligt att uppnå
en klar uppfattning om de processer, som är av betydelse
för hårdnandet och därmed även för den slutliga
produktens hållfasthet.
Kapillärkrafter är av stor betydelse för egenskaperna hos
en gröt bestående av en finmald fast kropp och vatten.
Ar den förra t.ex. kvarts och förhindras vattenavdunstning,
sker intet som helst hårdnande ens efter lång tid. Får
däremot vattnet avdunsta, fås först en ganska fast kaka, som
faller sönder, när det mesta av vattnet gått bort. När
grötens vattenhalt nått ett viss värde, uppstår i de små
rummen mellan kvartskornen kapillärkrafter, som håller
samman dem till en halvfast kropp.
Det är klart, att kapillärkrafterna blir större, ju mindre
de vattenfyllda hålrummen är. Därför blir det just
beskrivna fenomenet mer utpräglat t.ex. för finmald lera.
Denna har kolloidal karaktär och skiljer sig från
kristallina ämnen framför allt genom betydligt mindre
partikelstorlek. Den ger därför med vatten en mycket mer
plastisk massa än finmald kvarts. På grund av de starka
kapillärkrafterna i kornmellanrummen minskas dessa, så
att luft ej kan intränga trots undertrycket. Vatten upptas
även långsammare av en hårdnad lerklump än av en
kvartskaka.
Lerors plasticitet beror enligt olika teorier på deras
fysikaliska och kemiska egenskaper. Delvis torde alla
teorierna stämma med gjorda iakttagelser, och ett
sammanträffande av alla de egenskaper, som är av betydelse, i ett
och samma fysikaliska system ger maximal plasticitet.
För att en plastisk massa skall erhållas fordras, dels att
den fasta fasen har lämpliga morfologiska egenskaper, dvs.
liten kornstorlek, bladform, grova kornytor, spaltbarhet
och liten hårdhet, dels att ett visköst skikt uppstår mellan
kornen genom kemisk reaktion mellan flytande och fast
fas vid den senares yta. Alla dessa fordringar uppfyller
systemet lera—vatten. Lufttorkade massors hållfasthet
åstadkommes av de kolloider, som bildats på kornytorna
och som efter torkning verkar hopklibbande.
Man har försökt tyda praktiska erfarenheter med
keramiska leror genom tillämpning av röntgenkristallografi och
kolloidkemi. Den förra har visat, att de är enhetliga
kristalliniska material med samma gitter som kaolinit. Utom
denna finns ett annat lerbildande mineral, montmorillonit,
i vilket avståndet mellan två skiktplan är 2,5 gånger det
för kaolinit. Man har fastställt, att montmorillonitgittret,
som kunde väntas, visar endimensionell svällning i vatten.
Härav framgår, att gittret är mycket vattenkänsligt och
lätt kan förstöras genom hydrolys.
Samma egenskaper kan vara orsak till bentoniternas
starka krympning vid torkning, plasticitet, hållfasthet efter
torkning och flytförmåga. Alla dessa egenskaper hos
keramiska leror i rått tillstånd är funktioner av deras förmåga
att binda vatten vid kationer adsorberade på kristallytorna.
Härmed har emellertid blott en del av plasticitetens väsen
beskrivits. Om kristallgittret sväller i vatten och krymper
vid torkning, måste även kapillärkrafter vara verksamma.
Alla partiklar kan under dessas inflytande deformeras utan
att brista, behålla sin form efter ett yttre trycks
upphörande och sin sammanhållning efter torkning.
Att gips hårdnar på grund av reaktionen 2 CaS04 •
■ 1/2 H,0 + 3 H„0 —>• CaS04 • 2 H.O har länge varit känt
men dessutom inverkar de ovan diskuterade fysikaliska
faktorerna på hårdnandets förlopp och produktens
hållfasthet. I detta fall beror processen i första hand på att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
