Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 25 november 1950 - Hänt inom tekniken - STF:s ordinarie stämma - IVA:s högtidssammankomst - Referattjänsten inom byggnadsfacket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108-4
TEKNISK TIDSKRIFT
Hänt inom tekniken
STF:s ordinarie stämma hölls i Stockholm den 1
november 1950. Valkommitténs ordförande Harald Almqvist
framlade kommitténs förslag till val av förtroendemän för
1951, vilket omfattades av stämman. Sålunda omvaldes till
ordförande Håkan Sterky och till vice ordförande Georg
Hentz och Erik Rudberg. Till ordinarie medlemmar av
styrelsen omvaldes Henning Fransen, Arne Ljung, Gunnar
Nyberg, Torsten Åström och Måns Örner samt nyvaldes
Arne Lindh; omvalda suppleanter blev FZrik Wilkenson,
Guy von Dardel, Lars Sundblad och Sven Dahlbäck samt
nyvalda Vilgot Lannér och Bengt Gustafsson. Revisorerna
Nils Helleberg, Axel Ritzler och Bengt Lindgren samt
revisorssuppleanterna André Falk och Karl Wilhelm Luhr
omvaldes.
Diskussionsämnet för kvällen var "svenska ingenjörer på
resa och i tjänst i utlandet". Inledare var Adolf Greiffe,
SKF, som berättade om svenska ingenjörers arbets- och
levnadsförhållanden i Fjärran östern, och Sven Åberg. L M
Ericsson, som talade om den amerikanska kontinenten
som arbetsfält för svenska ingenjörer. I sina livfulla och
anekdotspäckade anföranden berörde inledarna de
problem, som möter ingenjören i utlandstjänst, såväl de
dagliga problemen som de på längre sikt: Hur ordna barnens
skolgång? Hur blir det när jag blir gammal? Hur länge
skall jag stanna ute? osv.
Både i inledningsanförandena och under den livliga
diskussionen framhölls svårigheten att få unga ingenjörer att
resa ut; man efterlyste det gamla vikingalynnet. Även
påpekades det faktum, att Danmark för närvarande har fler
civilingenjörer utomlands än Sverige, att danskarna bättre
än vi har förstått ingenjörsexportens stora betydelse. Trots
gränsspärrarna för närvarande ansågs svenska ingenjörer
ha mycket stora möjligheter att få verka utomlands,
särskilt om någon organisation som t.ex. Teknologföreningen
tog hand om utländska förfrågningar, vilka därigenom
kunde bli mindre byråkratiskt behandlade än hittills.
Då ingenjörernas bristande lust att fara ut till stor del
beror på den knappa tillgången på ingenjörer i Sverige,
framkastades tanken, att de tekniska högskolornas
utvidgningar inte som hittills snävt skulle baseras på enbart det
inhemska ingenjörsbehovet. För att emellertid de svenska
ingenjörerna på utländsk botten sedan verkligen skall bli
till varaktig nytta för Sverige, måste man även sköta om
att de kan bibehålla kontakten med hemlandet.
Ett stenografiskt referat av inledningsanförandena och
diskussionsinläggen kan erhållas från STF:s kansli.
I VA :s högtidssammankomst.
Ingeniörsvetenskapsaka-demien höll sin högtidssammankomst den 24 oktober 1950
i Stockholm. Preses H Fransén kunde vid detta tillfälle
för första gången även hälsa representanter för
akademins 1949 konstituerade Industriella Råd, med
ordföranden Sten Westerberg i spetsen. Rådet består för
närvarande av ett fyrtiotal industriledare, vilka har åtagit sig
att gemensamt svara för kostnaderna för den del av
akademins arbete, som är direkt inriktad på främjande av
industrins egen forskning; det gäller här främst en
kontakt- och upplysningsverksamhet, inom och utom landet,
varigenom företagen kan avlastas från dubbelarbete och
uppnå snabbare kontakt med andra delar av
forskningsfronten än den egna. I rådet och dess förtroendenämnd
har landets tekniska forskning samtidigt fått en industriell
överrevision, som för akademins del kan ge värdefulla
vinkar om effektiv inriktning av dess forskartjänst.
Akademins verkställande direktör E Velander berörde i
i sin årsrevy bl.a. Vattenfallsstyrelsens storartade
nyanläggningar, atomforskningen, förgasning av kol och torv
under jord, den nationella bränsleforskningen, televisionen
och nya plastmaterial. Axel Eriksson framhöll i ett
föredrag om tekniska utvecklingstendenser inom byggnads-
produktionen bl.a. vikten av att maskinella arbetsmetoder
alltmer utvecklas på detta område; för kontroll av att
nya produktionsmetoder är lämpliga bör metods- och
arbetsstudier mer komma till användning.
Årets minnesmedalj hade präglats över Frans Kempe.
Manfred Näslund höll ett minnestal över denne, den
drif-tige Mo och Domsjö-chefen, skogsvårdaren och
rationali-’ seringsivraren, som före de flesta andra insåg
nödvändigheten att inte bara hugga i de norrländska skogarna utan
också sörja för återväxt och produktionsökning.
Härpå följde utdelningen av årets medaljer. IVA:s
guldmedalj tilldelades Nils Palmgren för hans värdefulla
insatser i automattelefonins utveckling; hans och G A
Betu-landers uppfinning utgör grunden för de moderna
koor-dinatväljarsystemen. Minnesmedaljen över Peter Klason i
guld tilldelades Hilding Bergström och Ivan Göthner för
deras insatser för förädling av flytande harts och
tillgodoseende av landets behov av tvättmedel och hartser.
Minnesmedaljen över Gustaf de Laval i guld tilldelades Gideon
Sundbäck, USA, för hans arbete för blixtlåsets utveckling;
ban har framför allt gjort låskonstruktionen säkrare och
smidigare genom att införa flera och mindre fästpunkter.
Referat tjänsten inom byggnadsfacket. Mot
bakgrunden av ett ökat internationellt utbyte av litteraturreferat
inom byggnadsområdet har under de senaste åren
"doku-mentationsproblemet" diskuterats i olika sammanhang av
olika personer. För att få fram nödvändigt underlag av
fakta för bedömande av de åtgärder, som för Sveriges del
i första hand är aktuella i detta sammanhang, tog Statens
Kommitté för Byggnadsforskning i mars 1950 initiativ till
en snabbutredning av referattjänstens ordnande i
byggnadsfacket. Denna utredning, som gjordes av en
sexmanna-kommitté med överbibliotekarie Carl Björkbom som
ordförande och civilingenjör Erik Isgård som sekreterare,
framlade den 16 juni 1950 sina resultat.
Utredningen lämnar en bra redogörelse för
referattjänstens nuvarande läge i olika länder och för det
internationella samarbete för utbyte av litteraturreferat inom
byggnadsområdet, som diskuterats sedan 1947 och som så
småningom torde träda i verksamhet.
De svenska byggnadsfackmännens inställning till en
svensk referattjänst har undersökts genom en rundfråga
till byggnadsfackmännen. Av dessa tillfrågades 320 och 111
svarade, varav ca 80 % uttalade sig för att en
referattjänst bör anordnas. Kommittén stödde denna uppfattning
och föreslår att en svensk referattjänst bör inrättas för
att på rationellaste sätt kunna utnyttja det vetande som
samlats i dokument av olika slag.
Efter en kortfattad diskussion av olika möjligheter ger
betänkandet en utförlig redogörelse för, hur en centralt
ordnad referattjänst, som ger ut referaten i en bibliografi,
skall ordnas och föreslår även att referaten ävenledes
publiceras i kartotek, om detta kan ske i samarbete med
Tekniska Litteratursällskapets "kartotektjänst". Den
organisation för referattjänsten, som föreslås, utgöres av en
referattjänstcentral, som består av en styrelse med
representanter för ideellt och ekonomiskt stödjande
organisationer (ca 25 statliga och enskilda), en referatredaktion
och ett organ för bibliotekstjänst m.m. Denna central
skulle bli den svenska centralen för referatutbyte med
utlandet enligt de planer, som diskuterats vid olika
internationella kongresser. Betänkandet innehåller synpunkter
på centralens detaljutformning och ekonomi.
Utredningen lägger tyngdpunkten vid arkitektur,
stadsplanering, husbyggnad och material, eftersom det
internationella samarbetet lägger största vikten vid dessa
områden. Den referattjänst som behandlas gäller i första hand
den praktiskt verksamme byggnadsfackmannen och avser
ej att ge forskaren fullständig hjälp. Han måste lita till sig
själv och till tekniska bibliotek.
Referattjänstutredningen utgör en god grund för
kommande diskussioner för den svenska referattjänstens ord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
