Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 25 november 1950 - Hänt inom tekniken - Referattjänsten inom byggnadsfacket - En konferens om konstruktion av elinstrument - Reseberättelser - Böcker - Ny svensk byggnadskonst, av sah - Sveriges transportkalender, av Torsten R Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1097
nande och den rekommenderas den intresserade för
studium vid sidan av danska och norska utredningar i samma
ämne, vilka har kommit fram till något annorlunda
förslag.
En konferens om konstruktion av elinstrument
anordnas i London den 28—30 maj 1951 av Institution of
Elec-trical Engineers, Measurements Section. Konferensen är
öppen även för icke medlemmar. Upplysningar lämnas av
I.E.E., Savoy Place, London VV.C.2.
Reseberättelser. Till KTH:s bibliotek har inkommit
följande reseberättelser, som är tillgängliga för intresserade:
Wallmark, T: Institute of Radio Engineers Convention
1950 (mars 1950). 15 s., ill.
Solders, G: Televisionsstudier i USA (våren 1950). 22 s.
GiiEROW, P: Den interna fabrikstranspoiten, dess
organisatoriska och tekniska komponenter (studieresa i USA och
Kanada 1946). 58 s., bil.
WmöENlXJS, H: Användningen av psykologiska metoder i
industrin i USA (studieresa 1949). 42 s.
Böcker
Ny svensk byggnadskonst, av Elias Cornell. Forum,
Stockholm 1950. 157 s., ill. 9,50 kr.
I sitt i början av 1950 utgivna verk "Arkitekturens historia"
(Tekn. T. 1950 s. 275) skildrade förf. arkitekturens
utveckling i belysning av de olika tidsepokernas sociala
förhållanden. Även i denna mera begränsade bok om den svenska
arkitekturens utveckling från sekelskiktet till våra dagar
påvisar han följdriktigt samspelet mellan arkitektur och
befolkning som ett nödvändigt villkor för att båda skall
utvecklas på ett riktigt sätt.
Han börjar med att visa, hur frigörelsen från
nationell monumentalitet vid sekelskiftets början, via en
klassicistisk period, utvecklade sig till allt större förenkling,
delvis framkallad av industrialismens krav på ett eget
arkitektoniskt uttryck. Det var denna utveckling som,
understödd av utländska inflytanden, blommade ut vid
Stockholms-utställningen 1930 i den nya arkitektur, som
kom att kallas funktionalismen.
Härefter ägnar förf. bokens huvuddel åt att visa, hur
funktionalismen, långt ifrån att ha varit en efemär
mode-riktning, men också långt ifrån att ha haft rätt i alla sina
teser, genom sina konstnärliga och sociala ideal dock har
utövat ett genomgripande inflytande på vår arkitekturs
utveckling. "Genom nyansering och genom insiktsfull, men
ändå tvångslös tillämpning av förenklingens principer" har
trettio- och fyrtiotalets arkitektur i en kontinuerlig
utvecklingslinje arbetat vidare på funktionalismens
program.
Detta påvisar förf. i en övertygande exposé av den
genomgripande förnyelsen i bostadsbyggandet och
stadsplaneringen, som har inträtt under de senaste decennierna.
Han visar också, hur den ansvarsfulla
genombearbetningen och planeringen av uppgifterna börjar omfatta även
förvaltningsbyggnader, skolor, kyrkor och nöjeslokaler, så
att dessa nu håller på att finna sin egen miljö, fritt från
godtyckliga spekulationer i ekonomiska och mänskliga
värden.
Slutligen drar förf. sina slutsatser om framtidens
arkitektur, som han anser måste gå i riktning mot en
arkitektonisk, konstnärlig och social enhet, framsprungen ur
ett allmänt krav på en allsidigt planerad miljö, ur förståelse
för arkitekturens och byggnadsverksamhetens
samhällsbildande betydelse, och ur respekten för det konstnärliga
skapandet som en oskiljaktig beståndsdel i varje fas av
byggnadens tillkomsthistoria.
Som framgår av ovanstående, är boken både en
konsthistoria och en väckelseskrift. Även om förf. alltså har
skrivit med ett bestämt mål i sikte, är hans framställning
icke ensidig, och just därför blir hans konsekventa
resonemang ganska övertygande. Boken är också stilistiskt
mycket väl genomarbetad, även om en del meningar, i likhet
med en engelsk bill, icke blir klara förrän vid tredje
läsningen.
Allt som allt är det en bra skriven och väl illustrerad
bok, och ett vägande inlägg i dagens arkitekturdiskussion.
sah
Sveriges transportkalender, redigerad av Helmer
Ene-borg. Littorin Rydén, Örebro 1950. 294 s., ill. 14 kr.
Kalendern utgavs 1948 i den nya form, vari den nu för
andra gången utkommit. Syftet anges i förordet vara att i
överskådlig och lätt tillgänglig form ge erforderliga
upplysningar beträffande kommunikations- och
transportväsendets funktioner, i viss mån deras teknik samt deras
ekonomi, hamnuppgifter, gällande taxor m.m. ävensom de
allmänna bestämmelser, som på området måste iakttas av
trafikanterna.
Förutom kalenderuppgifter, taxor och fraktbestämmelser
samt uppgifter om tillverkare och försäljare av
transportanordningar och -material samt av emballage och
packningsanordningar innehåller publikationen ett antal
kortare artiklar av olika fackmän, belysande aktuella frågor
och rationaliseringsproblem inom olika delar av
transportväsendet.
I en inledning framhåller redaktören den förhållandevis
ringa rationaliseringen på transportområdet jämfört med
vad som uträttats inom den industriella produktionen, och
pekar på de problem, som är förknippade med
materialhanteringen och terminalanläggningarna. Tillkomsten av
IVA:s Transportforskningskommission (TFK), där för
övrigt redaktören är en intresserad styrelsemedlem,
omnämnes även. Det anges slutligen, att kalendern vill vara en
praktisk handbok och icke en vetenskaplig redogörelse.
Rubriker och författare till de korta uppsatserna är
följande: "Rationalisering av godstransporttjänsten vid
Statens Järnvägar" (E Jonson); "Några synpunkter på
sjöfartens läge" (Kl Högberg); "Hamnrörelse" (A Anderfelt);
"Mekaniserad godsbehandling i hamnar och utformningen
av kajplanet med hänsyn till moderna arbetsmetoder"
(S Dahlberg); "Synpunkter på rationalisering av
stuveri-arbetet i hamnarna" (G Lundberg och G Hagberg);
"Förbättrade vägar och broar ett villkor för en rationell och
ekonomisk lastbilstrafik" och "Lastbilstaxorna" (Å Odén);
"Den civila luftfarten" (J Treschow);
"Utvecklingstendenser och rationalisering inom transportväsendet" och
"Förpackningar och emballage" (Th. Hermelin); "Sjö- och
annan transportförsäkring av varor" (B Lilljeforss).
Det vällovliga syftet med de korta uppsatserna är
uppenbarligen att söka skänka läsarna en viss översikt över hela
transportområdet och detta på ett så populärt sätt som
möjligt. Fråga är, om detta nåtts med uppsatserna eller
om det över huvud taget är möjligt att nå med den
uppläggning, som valts. Kvalitén och arten hos uppsatserna är
något varierande. Vissa artiklar är ganska välskrivna, men
kortheten har inte alltid befrämjat klarheten. Önskan att
inte upprepa vad som funnits i tidigare årgång, ger
därtill kalendern en dagsaktuell inriktning, som på sitt sätt
är tacknämlig men ur allmän upplysningssynpunkt har
sina sidor.
Av kalenderns 294 sidor, varav ett sjuttiotal annonssidor,
omfattar nära två tredjedelar sjöfart och hamnrörelse.
Härav utgör monografier över svenska hamnar
huvuddelen. Det vill också synas, som om kalendern just på
detta område ger den största behållningen för de
presumtiva trafikanterna-läsarna. Detta ger emellertid även
anledning till den reflexionen, att ett mindre anspråksfullt
och kanske mera adekvat namn på publikationen hade
varit "Svensk hamnkalender" eller något liknande.
Ehuru jag helt allmänt nödgas deklarera en viss
tveksamhet inför publikationer av här ifrågavarande typ, vill jag
dock oreserverat ge redaktören ett erkännande för hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
