- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
1103

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 2 december 1950 - Synpunkter på den högre tekniska undervisningen, av Ragnar Woxén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 november 1950

1103

malfallet sänka skolåldern till sex år. Ej heller
vore något att vinna genom att man kapade bort
ett av gymnasieåren och överflyttade viss
undervisning från gymnasiet till första året på
fackhögskolorna. Mot en dylik överflyttning talar ju
även ekonomiska skäl. Man kan ju näppeligen
låta varje fackhögskola anställa ett antal nya
lärare med lektorskompetens för undervisning i
från gymnasiet i viss omfattning överflyttade
ämnen. Begynnelseåldern 21—22 år måste
emellertid sänkas, samtidigt som man bibehåller
önskemålet att militärtjänsten — där så är
möjligt — skall vara utförd före högskolestudiernas
påbörjande.

Vid Tekniska Högskolan i Zürich har man
kommit ned till medelåldern 19 år genom att
stipulera, att varje student skall beredas plats
vid högskolan. Bortsett från de kostnader som
en dylik lösning medför leder den också till en
väsentligt sänkt standard i studierna, varför en
dylik lösning absolut icke kan anses vara
lämplig för svenska förhållanden. Den enda åtgärd
som kan vidtagas är då att omöjliggöra
konkurrenskomplettering av studentbetygen. Fram
till höstterminen 1946 ägde inträdessökande rätt
att komplettera obegränsat antal gånger.
Högskolan vidtog då den ändringen att endast det
första kompletteringsförsöket i varje
poängräk-nat ämne fick tillgodoräknas. Detta ledde icke
till sänkt medelålder utan alltjämt är det så, att
i runt tal 50 % av de inträdessökande ha slösat
bort i genomsnitt ett år på kompletteringar. Man
synes nu nämligen taga längre tid på sig innan
man går upp och försöker komplettera.

Från hösten 1946 infördes även psykotekniska
prov, men dessa ledde ej heller till sänkt
medelålder. Den åtgärd som nu kan och måste vidtas
är att varje tillgodoräknande av i
konkurrenssyfte kompletterade betyg slopas. All anledning
finns även att anta att överstyrelsen för de
tekniska högskolorna kommer att bifalla
Kollegienämndens hemställan om att
konkurrenskom-pletterade betyg icke skola tillgodoräknas fr.o.ni.
höstterminen 1952. Rätt att tillgodoräkna
akademiska betyg skall dock kvarstå, detta dels med
hänsyn till sådana personer som påbörjat
universitetsstudier men önska fortsätta bedriva
tekniska studier, dels med hänsyn till sådana som
på grund av sjukdom eller andra förhållanden
förvärvat svagt studentbetyg men därför icke
böra helt utestängas från möjligheten att
meritera sig för inträde vid en teknisk högskola.

De psykotekniska proven som hjälpmedel vid
antagning av studerande må även kommenteras.
Jag vill då erinra om att ca två tredjedelar av
antalet disponibla platser besättas på basis av
poängräkning, under det att den resterande
tredjedelen besättes med hjälp av resultaten av
psykotekniska prov. Antalet deltagande i proven
är så avvägt att omkring hälften av dem antas.

Proven användas sålunda endast för att skilja
sådana studerande åt som ha praktiskt taget
samma studentbetyg eller intagningspoäng.
Psykotekniska prov ha — som redan framhållits
— använts vid fem intagningstillfällen vid KTH,
varför säkra slutsater ännu icke kunna dragas av
provens lämplighet. Ett dylikt bedömande
förutsätter att tillräckligt stort antal genom prov
antagna civilingenjörer hunnit utexamineras,
något som ännu dröjer några år. Man skulle
emellertid kunna hysa den farhågan att genom
psykotekniska prov antagna studerande ha svagare
studentbetyg än de direktantagna och som följd
därav skulle ha mindre möjlighet att klara sig i
de grundläggande teoretiska ämnena samtidigt
som man möjligen skulle kunna hoppas att de
skulle ha större förutsättningar för de tillämpade
ämnena, beroende på att de psykotekniska
proven ju avse att vara ett mått framförallt på
teknisk begåvning.

För att i någon mån studera den första frågan
har jag undersökt eftersläpningen i de lägre
årskurserna. Vid KTH finns spärr endast mellan 2:a
och 3:e årskurserna. Hösten 1946 antogs inom
avdelningarna M, S, E och V tillhopa 156 elever
eller 65 % på basis av poäng och 86 eller 35 %
genom testning. I idealfallet skall efter fyra
terminer samtliga dessa studerande vara
ordinarie i de båda högre årskurserna. Efter sju
terminer voro emellertid 22 av de 156
direktantagna eller 14,1 % kvar i de båda lägre
årskurserna samt 17 av 86 testade eller 19,8 % kvar.

En undersökning av
uppflyttningsförhållande-na i efterföljande årskurs, alltså de som antagits
vid högskolan hösten 1947, inom avdelningarna
M, S, E, V och K visar att 69 av 120
direktantagna eller 57,5 % samt 47 av 94 testade eller 50,0 %
blevo antagna som ordinarie studerande i 3:e
årskursen i rätt tid. De sålunda anförda
siffrorna tyda på att skillnaden mellan
direktantagna och genom testning antagna vid
studieresultaten i de båda lägre årskurserna
beträffar är mycket liten. Visserligen peka
siffrorna något till förmån för direktantagna
men skillnaden är alls icke så stor som man
skulle ha anledning förmoda om man erinrar sig
den tidigare redovisade uppgiften, att
avbrottsprocenten för direktantagna med låg
antagningspoäng jämfört med direktantagna med hög
antagningspoäng under åren 1935—1944 förhöll
sig som 2:1. Detta förhållande tyder på att
studieresultatet alls icke enbart är beroende på
vederbörandes studentbetyg eller antagningspoäng
utan att en mångfald andra faktorer äro av minst
lika stor betydelse. Sjukdom, dålig ekonomi,
bristande intresse kan därvid verka mycket
starkt i negativ riktning, under det att
exempelvis vederbörandes intresse och vilja att nå ett
gott studieresultat kan verka synnerligen
positivt. Man får ibland en känsla av att varje vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/1117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free