Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 2 december 1950 - Synpunkter på den högre tekniska undervisningen, av Ragnar Woxén - Ett värmeisolerande glas - En ny konstfiber - En jättehävert - Flygfrakt med container - Bilbeståndet i världen - Ingenjörslegitimering och ingenjörstitlar i USA, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1107
ligt, han kan oförberedd hålla ett anförande,
deltager gärna i diskussioner osv. Här ligga v!
milsvitt efter, trots att antalet personligheter
säkerligen procentuellt sett är lika stort och trots
att svenskens fackkunskaper och
allmänkunskaper oftast äro bättre. En rättelse måste
ovillkorligen komma till stånd. Utan att bli individ kan
man icke bli god samhällsmedborgare, och
samhällsmedborgare i sin tur kan man inte bli utan
att ha förståelse och intresse för hela samhället
och dess problem, något som är kanske minst
lika viktigt soin att göra insatser soin fackman
inom ett speciellt område.
Hur en ändring skall komma till stånd är svårt
att säga. Givet är att högskolan kan bidraga
härtill genom anordnandet av frivilliga kurser i
ämnen av samhällsorienterande karaktär, i
humanistiska ämnen, i specialämnen som
exempelvis föredragsteknik etc. I)ock tror jag att en
dylik undervisning bör vara begränsad och avse
att väcka vederbörandes intresse. Härjämte bör
den i största möjliga omfattning handhas av
högskolans studentkår. Givetvis bör detta arbete ske
i intim samverkan med högskolan och dess
lärare. Samlingspunkten bör då av psykologiska
skäl vara "kåren". Tillkomsten av ett modernt
för ändamålet utformat kårhus är därför en
fråga av den allra största betydelse. Lika viktigt
vore att studentkåren även kunde beredas
ekonomiska möjligheter att verka i den av mig här
angivna riktningen, och det skulle säkerligen
vara mycket välplacerade pengar om lämpliga
organisationer årligen sammansköte vissa belopp
som — förvaltade exempelvis av högskolans
rektor, studentkårens inspektor och kårordföranden
— skulle begagnas för ändamålet i fråga.
Ett värmeisolerande glas för byggnadsändamål
tillverkas i USA genom att två eller tre glasskivor sammanfogas
lufttätt i en metallram med mellanrum av torr luft.
Isoleringsförmågan sägs motsvara en 20 cm vägg.
En ny konstfiber har framställts i Holland genom att
låta en gas inverka på naturgummi. Den innehåller inga
dubbelbindningar, har samma molviktsfördelning som
naturgummi och kan utan svårighet färgas. Den är mycket
billigare än nylon och väntas kunna konkurrera med
ra jon.
En jättehävert med 7,5 m i diameter leder vatten från
Grand Coulee-dammen ned i en dal och upp över ett berg
för bevattning av 35 000 ha jordbruksland på andra sidan
detta. Rörledningen är av delvis plåtförstärkt, armerad
betong med upp till 60 cm väggtjocklek. Längden är över
3 km och kapaciteten 10 000 nvVmin.
Flygfrakt med container ombesörjes av amerikanska
militärplanet Fairchild XC 120. Undre halvan av
flygkroppen, som har en rymd av 75 in", kan hakas av, varefter
flygplanet rullar bort över en ny, färdiglastad underdel
som hakas på innan flygplanet åter går i luften.
Bilbeståndet i världen, inklusive lastbilar och bussar,
uppgår till 62,5 milj. vagnar, varav endast 19 milj. utanför
USA.
Ingenjörslegitimering och ingenjörstitlar i USA.
Lagstiftningen om användning av titeln ingenjör ("engineer")
är numera tämligen enhetlig i samtliga 48 stater. En
ingenjör bör inneha legitimation ("charter") åtminstone från
sin hemstat, vilket i allmänhet ger honom rätt att utöva
ingenjörsyrket även i övriga stater.
En delegation, Engineers’ Council for Professional
De-velopment (ECPD), som grundades av olika
ingenjörsföreningar 1932, granskar högskolornas ingenjörskurser
och ger sitt godkännande åt de kurser, som fyller
fordringarna. Ca 150 högskolor har klarat denna granskning,
och en av förutsättningarna för att man skall erhålla
ingenjörslegitimation är i allmänhet att man har avlagt
ingenjörsexamen vid någon av dessa högskolor. Dessutom
fordras vanligen fem års praktik i ansvarig ställning.
Under praktiktiden kallas ingenjören "junior engineer" eller
"engineer-in-training". I och med att han får sin
legitimation, blir han i regel även ordinarie medlem av
ingenjörsföreningen inom sin bransch, från att dittills ha varit
"junior member".
I samarbete med Carnegie-Stiftelsen undersöker ECPD
även vetenskapliga metoder för studenturvalet till de
tekniska högskolorna. För att kontrollera
intagningstestningen utför man under andra studieåret en resultattestning
("engineering achievement test"). Allt fler mindre, men
fullgoda lekniska högskolor har övergått till ett slags
blandad undervisning; de kompletterar
katederundervisningen med lika långa perioder av effektivt organiserade
praktiska övningar.
Fyra års högskolestudier leder vanligen till
kandidatexamen ("baccalaurea"). Tidigare gav högskolorna ofta en
facktitel, såsom C.E. ("civil engineer"), E.M. ("mining
engineer"), M.E. ("mechanical engineer"), E.E. ("electrical
engineer"), men detta bruk håller snabbt på att försvinna,
emedan den nya lagstiftningen inskränker användningen
av ingenjörstiteln. Den vanligaste titeln är B.S. ("bachelor
of science") eller B.S. in M.E. ("bachelor of science in
mechanical engineering") osv. B.A. eller A.B. ("bachelor
of arts") tilldelas sällan ingenjörsstuderande, ibland
möjligen kemister. Allt flera högskolor har övergått till att
som examenstitel använda B.E. ("bachelor of engineering")
utan närmare angivande av studieriktningen.
Ett till tre års fortsatta studier vid högskola leder till
"master"-examen på den praktiska och "doctor"-examen
på den teoretiska linjen; dessa examina kan dock även
avläggas efter varandra. En "master" kan vara M.E.
("master of engineering"). (I detta sammanhang kan
nämnas, att STF efter samråd med överstyrelsen för de
tekniska högskolorna har förordat översättning av
civilingenjörstiteln med "master of science in technology".) En
"doctor" kan ännu någon gång få titeln Ph.D. ("doctor of
philosophy"), även om det numera är vanligare med D.Sc.
("doctor of science") eller D.Eng. ("doctor of engineering").
Innan ingenjörstiteln blev lagligen skyddad, gav
industrin ofta sina tjänstemän ståtligt klingande titlar, i vilka
ordet "engineer" ingick — kanske blott alltför ofta i
stället för löneförhöjning. Denna brokighet försöker man nu
komma ifrån; bl.a. har lokförare ("locomotive engineer")
nu blivit "engineman".
Överingenjören ("chief engineer") för en industri skall
vara en legitimerad ingenjör. Han är ansvarig för allt
sådant ingenjörsarbete, som, om det utförs oriktigt, kan
medföra skada till liv och egendom — byggnader och
konstruktioner, kraftverk, transporternas organisation osv.
Fabrikschefen ("works manager") kan vara
högskoleingenjör eller en som har avancerat arbetsledarvägen. Han är
närmast en organisatör, som har till uppgift att effektivt
hålla produktionen i gång och svara för
materialanskaffningen. Produktionschefen ("production manager") bär en
del av hans börda genom sin övervakning av
produktionsordernas gång genom fabriken. Produktionsingenjören
("production engineer") är i allmänhet en
högskoleingenjör, som under överingenjören bär ansvaret för den ma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
