Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 2 december 1950 - van de Graaff-generatorn, av Lars Beckman - Elektronmikroskopering i USA, av SHl - Mätinstrument för direkt fjärrstyrning, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1115
Tabell 1. Data för några van de Graaff-generatorer
Institution År Art Tryck Gas Max. Korona- Hemi- Antal
spänning pelarens sfärens band
höjd diameter
at ö MV cm cm
University of Wisconsin, Madison ...... 1940 sluten 6 freon 4,5 400 85 2
Haukelands sjukhus, Bergen ............ 1943 öppen — — 1,7 520 375 4
Fysiska institutionen, Uppsala .......... 1949 öppen — — 0,8 160 175 2
kväve
FOA, Stockholm ....................... 1949 sluten 8 freon’ 1,8 220 110 2
KTH, Stockholm ...................... 1950 öppen — — 1,0 290 160 2
och frekvensen, kan då jonhastigheten och
därmed spänningen på generatorn beräknas.
Data för existerande generatorer
Det finns för närvarande ett betydande antal
van de Graaff-generatorer i världen och
åtskilliga nya är under byggnad. USA är
föregångslandet på detta område. I Sverige finnes nu tre
generatorer —- en i Uppsala (Fysiska
institutionen) och två i Stockholm, nämligen vid
Försvarets Forskningsanstalt (fig. 9) och KTH — och
två är under byggnad i Göteborg och Lund. (Här
avses endast maskiner för acceleration av
laddade partiklar, icke spänningsgeneratorer.) I Norge
finnes tre — en i Oslo och två i Bergen — och
två är under byggnad — i Trondheim och Oslo.
Vidare finnes i Danmark två maskiner i
Köpenhamn och ytterligare en är under byggnad.
Det är betecknande, att av dessa i Norden
byggda generatorer endast två är slutna, nämligen
FOA:s i Stockholm och en av de danska. Det är
naturligt, att man först sökt vinna erfarenheter
med de öppna generatorerna, som är enklare ur
konstruktions- och experimentsynpunkt och
framför allt billigare. Det är också betecknande,
att alla de i Norden under byggnad varande
generatorerna är slutna, ty endast med denna
konstruktionstyp kan man nå de högre spänningar,
som är önskvärda ur forskningssynpunkt. De
överallt ökade anslagen till vetenskaplig
forskning möjliggör också byggandet av en mera
tekniskt utvecklad apparatur.
I tabell 1 har några data för de svenska
generatorerna samt för en norsk och en amerikansk
sammanställts. Av dessa är alla avsedda för
kärnfysikalisk forskning utom generatorn i
Bergen, som användes för röntgenterapi.
De högsta energier, som nåtts med van de
Graaff-generatorer, torde ligga omkring 6 MeV.
I USA är vidare generatorer för energier på 12
MeV under byggnad. Dessa energier är ju
tämligen anspråkslösa jämförda med, vad som
åstadkommes i cyklotroner (300 MeV). Van de
Graaff-generatorn har dock en väsentlig fördel framför
cyklotronen och även alla andra acceleratorer,
nämligen dess stora spänningsstabilitet. Denna
gör van de Graaff-generatorn till
"precisionsinstrumentet" bland acceleratorerna.
van de Graaff-generatorer tillverkas numera
även kommersiellt av en engelsk och en
amerikansk firma. Dessa generatorer ger en högsta
spänning av 2 MV och en elektronstråle på 100
/iA. De är vanligen byggda för
elektronacceleration och har användningsområden inom såväl
forskningen som inom medicinen för
röntgenterapi och inom industrin t.ex. för
materialundersökningar.
Elektronmikroskopering i USA. I januari 1950 fanns
220 elektronmikroskop i bruk i USA, av vilka 41 ’% ägdes
av skolor och sjukhus, 39 % av industrin och 20 % av
kommunala och statliga institut. Elektronmikroskopets
användningsområde har blivit så stort, att det är opraktiskt
att försöka ge en fullständig bild av det, men ett antal
stickprov kan ge en ganska god föreställning om den
nuvarande situationen.
I några skolor har elektronmikroskopet använts som
standardinstrument vid bestämning av partikelstorleken i
syntetiskt gummilatex, vid undersökning av
pigmentdisper-sion i närvaro av ytaktiva ämnen och för bestämning av
strukturen hos ytskikt, som är genomskinliga för synligt
ljus. Instrumentet har vidare använts för bestämning av
partiklarnas storlek och form i katalysatorer, pigment och
fällningar samt vid studium av kancervirus. I ett fall har
man kunnat påvisa skillnaden i sammansättning mellan
rökpartiklars inre och yttre delar.
Inom industrin har ett pappersbruk använt
elektronmikroskop både för forskning och felsökning i fabriken.
Det har tydligt visat olikheter hos pigment, som
misstänkts vara olika på något sätt, och även hos sådana,
som man trott vara lika. En tillverkare av
elektronikinstrument har använt elektronmikroskopet för att
studera ytstrukturen hos sintrade metalloxider stereoskopiskt,
och resultaten har varit av betydande värde vid
fastställandet av verkan av ändringar i tillverkningsmetoderna
på slutproduktens fysikaliska struktur.
Enligt en sprängämnesfabrikant har man någon tid vetat,
att cellulosa av olika ursprung förhåller sig olika i
fabrikationen. Genom användning av elektronmikroskop som
verktyg vid utredandet av cellulosas byggnad kunde man
konstatera olikheter i den submikroskopiska strukturen.
En gummifabrik har med elektronmikroskop bestämt
relativ tillväxthastighet för gummi och plastlatexpartiklar
under polymerisationen. Genom att mäta partiklarnas
storlek i latex och mängden tvål, som adsorberats vid deras
ytor, har man kunnat beräkna tvålmolekylernas storlek i
ett enkelt lager (W W Macdonald i Electronics aug. 1950).
SHl
Mätinstrument för direkt fjärrstyrning. Visaren i ett
mätinstrument kan i regel användas för direkt
fjärrmanövrering, t.ex. genom kontaktslutning, endast om
mätsystemet ger ett ganska kraftigt vridmoment.
Förfaringssättet är uteslutet vid instrument med stor känslighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
