Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 9 december 1950 - Förpackningar för frysta livsmedel, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1136
TEKNISK TIDSKRIFT
Förpackningar för frysta livsmedel. Många
iakttagelser visar, att förpackningsmaterialet har stor betydelse för
bibehållande av frysta livsmedels kvalitet. Orsakerna till
dess skyddande verkan är emellertid ej så väl kända.
Throckmorton trodde, att det dominerande problemet vid
förpackning av matvaror är att hindra transport av gaser
genom omslagets väggar. Sedan 1942 har man undersökt
många foliers permeabilitet för gaser vid temperaturer
över fryspunkten, men inga jämförbara data vid låga
temperaturer står till förfogande.
Ett mycket viktigt problem vid lagring av fryst kött är
att fördröja fettets härskning. Försöken att stabilisera
fett har vanligen inriktats på förhindrande av
enzymverkan och atmosfärisk oxidation. Termen
"oxidationshärsk-ning" används för att beteckna den försämring av smak
och lukt, som uppstår, när luftsyre reagerar med
triglyce-rider eller andra komponenter av naturliga fett. Stark
viktminskning (5 % eller mer), som uppstått vid
användning av förpackning med god genomsläpplighet för
vattenånga har ansetts vara en huvudorsak till
kvalitetsförsämring. Man kan emellertid lätt visa, att stark viktminskning
i och för sig icke är förbunden med försämring av
smaken.
Inverkan av syre har i ett fall provats med målet kött i
metallbehållare fyllda till ca 1/3 och förvarade vid — 18°C.
Atmosfärer med låg, medelhög och hög syrehalt och
normal eller låg relativ fuktighet upprätthölls under
lagringstider på upp till sju månader. En tydlig försämring av
smaken iakttogs med stigande syrehalt. Skillnaden i smak hos
prov, som visade liten och stor viktminskning var
däremot obetydlig. Viktminskning hos matvaror, som säljs
efter vikt, är däremot av stor kommersiell betydelse.
Vidare åtföljs den ofta av försämring av produktens
utseende.
Det tycks uppenbart, att förpackningsmaterialet för frysta
matvaror skall ha låg genomsläpplighet för både syre och
vattenånga vid — 18°C eller lägre temperatur. Detta är
dock ej så viktigt vid korta lagringstider, då försämringen
på grund av dålig förpackning i regel blir märkbar först
efter några veckor. Användning av antioxidationsmedel
som impregneringsmedel för eller som överdrag på kartong
eller papper har föreslagits för att fördröja härskning,
och åtminstone ett omslagsmaterial av denna typ har
kommit i marknaden. Man har även försökt neddoppning av
fiskfiléer i en vattenlösning av askorbinsyra före
inpackningen.
Förpackningsmaterial i form av ark eller påsar skall vara
tillräckligt mjukt och böjligt för att ge god kontakt med
produkten. Luftrummet inom förpackningen skall
nämligen vara så litet som möjligt i förhållande till dess
storlek. Ett omslag, som är fullständigt ogenomsläppligt för
vattenånga, kan nämligen icke hindra förlust av fuktighet,
om det finns stora gasrum i förpackningen, ty i så fall
avsätts vatten från produkten i form av iskristaller inom
förpackningen. Detta inträffar däremot ej, när omslaget
har relativt hög genomsläpplighet för fuktighet. Under
sådana förhållanden och när genomsläppligheten för syre
är hög, har luftrummet inom förpackningen mycket liten
betydelse.
Ett gott förpackningsmaterial skall vidare vara
fett-säkert, luktlöst (särskilt i fuktigt tillstånd) och ha stor
hållfasthet. Det måste även stå emot slitning och brytning
vid hanterandet, vara lätt att märka och får ej bli sprött
vid låg temperatur. Det skall vara lätt att ta bort och får
därför ej häfta vid produkten. Till omslag används
cellofan, som är en icke plastisk folie av regenererad cellulosa;
Pliofilm av gummihydroklorid; Saran av polyvinylklorid
och polyetylen. Dessa fyra är alla genomskinliga.
Dessutom används aluminiumfolier, mindre än 0,15 mm tjocka;
laminerade folier bestående av två lager, sammanbundna
med ett böjligt bindemedel, och vaxat papper. Vid lagring
av förpackningsmaterial måste man noga följa
fabrikantens anvisningar. Vaxat papper kan t.ex. klibba ihop vid
för hög temperatur och får därför ej förvaras vid högre
temperatur än 21°>C. Bästa lagringsbetingelser för cellofan
är 18—24°C och 35—50 % relativ fuktighet för rullar eller
50—55 % för påsar. Pliofilm lagras bäst vid vanliga
rumsbetingelser, och aluminiumfolium skall förvaras torrt.
Cellulosa har i och för sig litet värde som skydd för
frysta matvaror. Av de många vattensäkra typerna av
cellofan kan blott få, t.ex. du Ponts MSAT 83 eller 87 och
Sylvanias MSBF-3 rekommenderas till omslag av fuktiga
livsmedel, såsom kött. Tyvärr betecknas ofta olämpliga
typer av cellofan "för frysta matvaror". De kan
visserligen användas till torra men icke till fuktiga produkter.
Man använder vanligen tjocklekar på 0,023 eller 0,033
mm; den förra fordrar ett yttre skydd av papper.
Lämpliga typer av cellofan lämnar gott skydd mot syre och
förlust av fuktighet.
Av Pliofilm och Saran rekommenderas typ FF resp. nr
517 till frysta livsmedel i tjocklekar på 0,030 eller 0,035
mm. De ger effektivt skydd mot syre och förlust av vatten.
Pliofilm är mycket böjlig och mjuk och har hög
draghållfasthet. Den sträckta folien krymper, om den hastigt
neddoppas i vatten av 82°C. Om så önskas kan begagnad
Pliofilm tvättas i hett vatten och användas på nytt. Saran
har stark tendens att klibba ihop och är därför svårt att
hantera, men vid några nya typer lär denna svårighet ha
övervunnits.
Polyetylen är det lättaste och mest hierta
förpackningsmaterialet. Den är seg och beständig både vid vanlig och
låg temperatur och mjuknar ej förrän vid ca 100°C. Den
kan därför tvättas i hett vatten. Folien har hög
rivhållfasthet och kan därför ej med fördel skäras med en vanlig
maskin för papper. Den förhindrar förlust av fuktighet
mycket bra men ger icke fullt så effektivt skydd mot syre
som de ovan nämnda förpackningsmaterialen.
Aluminiumfolier är mycket mjuka och formbara och kan
därför ge ett mycket tätslutande hölje åt oregelbundet
formade föremål, såsom höns och fisk. De leder värme
mycket bra, varigenom matvarorna fryser fortare i
aluminium- än i pappersomslag. Tjocklekar under 0,025 mm
är olämpliga, då hål lätt uppstår i omslagets veck, och
folien blir besvärlig att ta bort; 0,038 eller 0,050 mm anses
bäst. Aluminium ger utmärkt skydd mot syre och
fuktighetsförlust och behåller sin styrka och böjlighet vid
mycket låg temperatur. Kött kan stekas i ugn i
aluminiumhöljet, sedan det helt eller delvis töats upp. Härvid
krymper det mindre än vanligt.
Aluminium förekommer naturligt i vegetabilier och
ani-inala livsmedel och verkar icke på något sätt ohälsosamt.
Ej heller påskyndar det förlusten av vitaminer vid matens
tillredande. Aluminium och nickel var de enda metaller,
som icke visade sig accelerera oxidation av fett vid Ziels
och Schmidts undersökning. Vidare har Bryan
rapporterat, att fyra generationer råttor, som har utfordrats med
föda förvarad i aluminiumkärl och dessutom blandad med
relativt stor mängd metall, ej visade några som helst
rubbningar i tillväxt eller förökning. Metallen utsöndras
fullständigt.
Till laminerade förpackningar används cellofan eller
Glassine på papper, Glassine på aluminium och andra
kombinationer. Glassine är ett slags papper erhållet genom
ofullständig geatinering av träfiber under kraftig
mekanisk bearbetning. I allmänhet ger laminater effektivt skydd
mot syre och fuktighetsförlust. När papper används som
ena skikt, vänds det utåt vid inpackningen. Det allra
nyaste på området är polyetylen på papper, en metod som
är under utprovning.
Undersökning av matvaror lagrade vid — 18°C visar, att
det vaxade papper, som för närvarande är det vanligaste
omslaget, har ganska litet värde som skydd för frysta
livsmedel utom vid relativt kort lagringstid. Ett enkelt hölje
av något av de mer effektiva materialen ger bättre skydd
än ett dubbelt av vaxat papper (J D Winter i Sci. Monthly
juli 1950). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
