Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 23 december 1950 - Tävlingen om Österleden, av Herman Jansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1182
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 17. Inköpt förslag nr 147, perspektivbild av
hcingbro-stöd med restaurang i toppen.
Österleden för att lätta trafikbelastningen på
trafiklederna i centrum måste anses vara en
nödfallsutväg av allra dyraste slaget och bör om
möjligt undvikas. Nya trafikleder över
Mälar-vattnen bör först tillgripas, så att slussbroarna
och deras tillfartsleder mera frigörs för de östra
stadsdelarnas norr—södertrafik.
Utbyggandet av tunnelbanenätet så att slussen
och gatorna i staden mellan broarna kunde
befrias från spårvägslinjer, eller så, att åtminstone
dessa linjer ej behövde korsa motortrafiken vid
Slussen, skulle underlätta de östra stadsdelarnas
norr—söder trafik. En förbindelseled Sickla—
Hammarby Fabriksväg—Skanstullsbron skulle
kunna ombesörja den mera långväga trafiken
från sydost till stadens norra centrum.
En utbyggnad av saltsjöhamnarna kommer ej
att fordra byggandet av en Österled. Trafiken
mellan hamnarna vid Värtan och Södermalm
kommer ej att bli så betydande, att det
motiverar detta. Skulle i en avlägsen framtid den
lastbilstrafik norr—söder, som förorsakas av
hamnarna vid Saltsjön, ej kunna föras över gator
i staden mellan broarna, kan man tänka sig att
en specialled endast för sådana bilar skulle
behövas, men denna kan gå fram i tunnel.
I en framtid, när Stockholms saltsjöhamn blivit
utbyggd med anläggningar på Lidingön eller i
Nacka, och Lidingö folkmängd väsentligt ökat
samt Nackas industrier vuxit tillräckligt, kan det
bli lämpligt att förlägga en högbro över Saltsjön
i linjen Högberga—Kungshamn. Denna bro
kommer då att ingå i en ringlinje Lidingö—Nacka—
Stockholm, som verksamt borde kunna fördela
landtrafiken kring det sjöfarts-, industri- och
handelscentrum, som Saltsjöns stränder innanför
denna ring nu är och alltjämt kommer att förbli.
I denna ringlinje kommer då också högbron
över Danvikskanalen att bli en länk. Denna bro
har tidigare alltid ansetts böra förläggas norr om
den nuvarande rörliga Danviksbron, således över
själva Danvikskanalen och norr om
Danviks-klippan, och de flesta tävlande med broförslag
har förlagt bron i detta läge. I en del förslag har
högbron vid Danviken förlagts strax söder om
Danviksklippan över Hammarbyleden. Två av
de inköpta förslagen har förlagt bron i detta
läge, nämligen nr 75, som förlagt bron i riktning
Åsöberget—Henriksdal och nr 59, som förlagt
bron i riktning Sofiakyrkan—Henriksdal. I detta
senare förslag ingår högbron över
Hammarby-leden som en del av själva Österleden. Denna
utgår sålunda från trakten av Sofiakyrkan,
passerar över Hammarbyleden och går sedan i en
stor båge åt norr samt korsar Saltsjön i en
linje, som går strax väster om Dan vikshem —
öster om Konsthallen på Valdemarsudde (fig. 19).
Denna linje ger rediga trafiklösningar på
Södermalm men går för långt åt öster för att fylla
Österledens i tävlingsprogrammet angivna
trafikändamål. En Danviksbro väster om
Danviksklippan är lättare att ansluta till en Österled och att
arkitektoniskt inpassa i stadsbilden. Detta
broläge är således ett gott uppslag, som tävlingen
frambragt. Bron måste dock konstrueras så, att
den ej stör sjöfarten i Hammarbyhamnarna.
Ledens inpassande i stadsbilden
— och ekonomin
Huvudmotivet att anordna en internationell
tävling torde ha varit det svåra problemet att
Fig. 18. Förslag nr 70, perspektivbild av hängbropelare mitt i Strömmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
