Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 23 december 1950 - Böcker - Med Albatross över havsdjupen, av sah - Verk av L I Wahlman, av Helge Zimdahl - Byggnadsindustrins rationalisering av S E Schäder - Anvisningar till byggnadsstadgan, av Rg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1193
redogörelser, som andra icke professionella globetrotters
älskar att utbreda. En bra karta över expeditionens färd
saknar man emellertid — det blir litet tröttsamt att bläddra
sig tillbaka till summariska skisser på sidor, vars nummer
man har glömt.
Detta är väl också den enda anmärkning som rättvisligen
kan riktas mot denna bok, vilken uppfyller de allra högsta
fordringar som man kan ställa på en läsbar vetenskapligt
betonad berättelse. Det är i själva verket beundransvärt,
hur väl förf. har lyckats med det rätt sällsynta
konststycket att utan frieri åt någondera hållet skriva så, att
både lekman och klerk odelat kan njuta av
framställningen. sah
Verk av L I Wahlman, redigerad av SviEN IVAR LrND,
Bengt Romare & Nils Sterner, utgiven av Svenska
Arkitekters Riksförbund. Tidskriften Byggmästaren,
Stockholm 1950. 202 s., ill. 65 kr.
Kvalitet i ett byggnadsverk kan endast i obetydlig
omfattning uppnås genom bestämmelser och kontroll, om
icke den sanna inlevelsen, yrkes- och arbetsglädjen i
förening med kunnande är tillstädes, icke blott hos den som
projekterar utan även hos ledaren på arbetsplatsen och
hos arbetaren.
En strålande exponent för en byggnadskonstnär, som i
sin gärning varit mäktig en rik inlevelse, alltifrån
volym-och rumsskapandet ned till varje detalj i byggnaden, är
Lars Israel Wahlman, än i dag verksam som arkitekt.
Född dalmas, såsom många andra kända byggare,
hämtade han tidiga intryck av hemortens högtstående
allmogebyggnadskonst. Till skillnad mot de flesta av sina
jämnåriga, som bedrev sina resestudier i Medelhavsländerna,
vände Wahlman sina blickar västerut. Särskilt hos
pionjärerna i England kring sekelskiftet, Ruskin, Morris,
Baillie Scott, Voysey m.fl., fann han många gemensamma
anknytningar.
Wahlmans allra tidigaste produktion omfattar
bostäder, villor och herresäten. Men hans utpräglade känsla
för rumsgestaltning förde honom snart in på
monumentalare uppgifter. Det var sålunda knappast en slump
att han kom att bli vår tids störste kyrkobyggare i
Sverige. Det dominerande byggnadsverket bland många är
alltjämt Engelbrektskyrkan, där Wahlman som alltid icke
blott utformat själva byggnaden och rummet utan även
alla detaljer och kyrkliga accessoarer samt
kyrkoomgivningen med dess känsliga terrängbehandling och
planteringar. Även församlingshuset är ett verk av Wahlmans
hand. Anläggningen har också blivit osedvanligt
helgjuten.
En arkitekt av den typ Wahlman representerar är i våra
dagar sällsynt. Man får gärna en vision av
renässansmästare. Genom sitt mångsidiga hantverkskunnande har
han visat förmåga att utnyttja och egga yrkesskickligheten
hos de olika arbetarna till inspirerade insatser.
Det bör således bli en upplevelse för en oinvigd att i det
nyutkomna verket nalkas den arbetsatmosfär, som omger
Wahlmans verk. I en inledande essay av Bengt Romare,
en av Wahlmans tidigare elever och medarbetare, får man
en kortfattad, personlig och levande skildring av
Wahlman som arkitekt och lärare, professor i husbyggnadslära
vid Teknis. Ett betydande antal skisser i färg och blyerts
samt byggnadsritningar av Wahlmans egen hand samt
fotografier av utförda arbeten i förnämligt offsettryck
berikar skildringen. Helge Zimdahl
Byggnadsindustrins rationalisering, av Sture Haag.
Rapp. nr 15 Stat. Komm. Byggn.-Forskn., Stockholm 1948.
32 s., ill. 3 kr.
Byggnadsindustrin är av betydelse för det svenska
samhället icke endast ur nationalekonomisk utan även ur
social synpunkt. Det är därför angeläget, att alla åtgärder
vidtas, som kan tänkas förbilliga och förbättra
produktionen. Under de senaste åren har vissa framsteg gjorts här-
vidlag, men ännu återstår mycket att göra. Av skilda
orsaker har det ännu så länge icke varit möjligt att
rationalisera byggnadsindustrin i lika hög grad som exempelvis
den mekaniska industrin. Ett klarläggande av dessa
orsaker skulle vara av största värde.
Förf. framhåller i sin orientering, att det bör vara
möjligt att rationalisera byggnadsindustrin utan allt för stora
kostnader. Det är huvudsakligen ett organisationsproblem,
som med god vilja bör kunna lösas. Bl.a. bör staten kunna
bidra till frågans lösning genom lämpliga lagar och
föreskrifter, genom utvidgad standardisering, genom ökad
forskningsverksamhet och genom försök att utjämna
säsongvariationerna. Byggherrarna kan bidra genom en mera
detaljerad förplanering, och byggarna hjälpa till genom
att uppgöra genomtänkta arbetsplaner och genom
arbets-kontroll.
Stor vikt måste även läggas vid de mänskliga
arbetspro-blemen, som tidigare underskattats. Bättre arbetarskydd
bör eftersträvas, och större vikt bör läggas vid
arbets-psykologi, arbetsfysiologi, arbetsledning och utbildning.
Arbetsredskapens utformning bör närmare studeras.
Redan utförda undersökningar har visat, att mycket här står
att vinna. En mekanisering av arbetsprocesserna är vidare
i många fall önskvärd, enär kostnaderna härigenom kan
reduceras. Man får dock akta sig för att sätta
likhetstecken mellan mekanisering och rationalisering.
Noggranna driftskalkyler måste uppgöras för att man skall kunna
bedöma, om det är ekonomiskt och rationellt att använda
maskiner. Ävenså bör arbetsstudier utföras.
Förf. avslutar sin intressanta framställning med några
allmänna synpunkter på rationaliseringsarbetets
bedrivande och framhåller, att det torde vara nödvändigt att arbeta
efter någon generalplan, efter vilken de olika faserna i
rationaliseringsarbetet samordnas i mesta möjliga mån.
Ett centralorgan av rådgivande och samordnande karaktär
bör bildas, och en intensifierad grund- och målforskning
bör utföras.
En rad intressanta problem och synpunkter rullas upp i
rapporten, som med stort utbyte bör kunna studeras av
alla i byggnadsbranschen verksamma ingenjörer.
5 E Schäder
Anvisningar till byggnadsstadgan. K. Byggn.-Styr. Publ.
1950: 1. K. Byggnadsstyrelsen, Stockholm 1950. 121 s., 39
fig., 38 tab. 3 kr.
De nya anvisningarna till byggnadsstadgan, BABS 1950,
är en reviderad upplaga av 1946 års anvisningar och i stort
uppställda på samma sätt som dessa. Betydande ändringar
och kompletteringar i sakinnehållet har gjorts, grundade
på såväl praktiska erfarenheter som forskningsrön. Flera
tillägg har givits formen av anmärkningar, vilka, om än
inte bindande på samma sätt som anvisningarna i övrigt,
får anses motsvara byggnadsstyrelsens ståndpunkt och
därför icke utan särskild anledning bör frångås.
Då BABS 1950 på korrekturstadiet var ute för yttrande
hos olika myndigheter, institutioner m.m., framkom
önskemål att även övriga byggnadsreglerande bestämmelser
skulle införas i Anvisningarna. Då emellertid
Byggnadsstyrelsen endast har befogenhet att utfärda anvisningar till
vissa av byggnadsstadgans paragrafer, måste nästa steg
vara en revidering av byggnadsstadgan, vilket även
föreslagits av Byggnadsstyrelsen. Man kanske sålunda kan se
fram mot en "bibel" i ämnet — ev. i form av
lösblads-system, vilket möjliggör en smidig revidering av enstaka
kapitel.
Som en konsekvens av den makt och myndighet
länsstyrelser och byggnadsnämnder ges i Anvisningarna
fordras tillgång till ingenjörer, som behärskar de spörsmål av
konstruktiv och byggnadsteknisk art, det här är fråga om.
Härvid kan eventuellt — enligt Byggnadsstyrelsens tips —
flera mindre samhällen samsas om en tjänsteman. En
annan möjlighet är att deltidsanställa en konsulterande
ingenjör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
