- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
1196

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 23 december 1950 - Böcker - Design and construction of reinforced concrete bridges, av Allan Bergfelt - Byggnadsteknisk ljusekonomi, av Rg - TNC: 24. Övergång till annan ordklass av J W - Insänt: Konstruktion av ekofria akustiska mätrum, av A Hansson och Ove Brandt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1196

TEKNISK TIDSKRIFT

avbildade ritningar är daterade — det senaste årtal jag
hittat på dem är 1932. Allan Bergfelt

Byggnadsteknisk ljusekonomi, av Harry K|reuger.
Stat. Komm. Byggn.-Forskn. Medd. nr 18. Tidskriften
Byggmästaren, Stockholm 1950. 113 s., 16 fig., 27 tab. 5 kr.

Boken är en nytryckning av förfrs doktorsavhandling
(Tekn. T. 1950 s. 402). Smärre justeringar har gjorts; bl.a.
har figurer och tabeller försetts med text, vilket varit till
avhandlingens fromma. Rg

TNC

24. övergång till annan ordklass

För att överföra ett ord till annan ordklass använder
man normalt avledning, varvid ordet ändrar form bl.a.
genom att ändelser tillfogas eller ibland avlägsnas. Av
substantivet sand har bildats adjektivet sandig och verbet
sanda; av adjektivet varm har bildats substantivet värme
och verbet värma; av verket släpa har bildats substantiven
släp och släpning, adjektivet släpig osv.

Ibland händer det emellertid att ett ord tas i bruk för
annan ordklass utan att ändra form. Antingen uppträder
ordet då i sin grundform, såsom när adjektivet djup
användes som substantiv, ett djup, eller också är det en
böjningsform som kommer till användning, till exempel då
adjektivet djup i neutrum användes som adverb, djupt
nere. Flera hithörande fall har under årens lopp
avhandlats i TNC-spalten, och här skall ett försök göras att mera
systematiskt sammanställa dem efter nödtorftig
komplettering. Ordklasserna räkneord, pronomen och
interjektioner har förbigåtts. Likaså har fall av enbart historiskt
intresse lämnats obeaktade.

Substantiv kan övergå till adjektiv: fel tåg,
orange färgton, trefas kommutatormotor, standard
cen-trumhöjd för maskiner, förrådet är slut; till adverb:
gå hem, räkna fel, sitta bak; till preposition: trots
löftet; till konjunktion: trots han lovat komma.

Adjektiv kan övergå till substantiv — mycket
vanligt — t.ex. en brant, ett djup, tidning för blinda,
färgen rött, duka fram småvarmt; adjektiv i neutrum till
adverb — mycket vanligt — t.ex. ständigt, knappt,
vrida runt, relativt stor, genast (superlativ av gen). Se
vidare nedan under adverb.

Verb i particip kan övergå till substantiv —
mycket vanligt — t.ex. en ordförande (se nedan), en
överordnad; om adjektivanvändning se nedan; till adverb:
fortfarande borta, slående sann, odelat angenäm; till
preposition: angående, beträffande, rörande denna
leverans, inberäknat, oberäknat frakten, oaktat, oavsett det
höga priset; till konjunktion: oaktat han aldrig har
varit där. — Här har också några fall med
avlednings-förstavelsen o- medtagits, fastän den ej kan förekomma
tillsammans med motsvarande infinitiv: dela, beräkna,
akta, avse.

Particip är verbets adjektiv-form och uppträder oftast
just som adjektiv, t.ex. innevarande år, en vuxen son. En
ordförande, flera ordförande, och liknande ord är att
betrakta som substantiv-användningar av presens particip.
Neutrer av typen ett meddelande, flera meddelanden, är
däremot ursprungligen ett slags böjda infinitiver.

Även uttryck vari ingår verb i imperativ kan ibland
uppträda som substantiv, t.ex. ett farväl, en förgätmigej.

I sammanhanget kan också erinras om att många
substantiv har samma form som motsvarande verb i infinitiv,
t.ex. flagga, gunga, klämma, resa, torka, yxa; bo, sko, strö.

Adverb kan övergå till adjektiv: delvis, gradvis,
precis, gratis, lagom (för dessa se TNC-spalt 16, 1950),
bra böcker, fjärran land, nära släkting, sakta musik,
inrikes, utrikes fraktfart; till preposition: ovan
molnen, runt huset, relativt jordaxeln, längs taket; till
konjunktion: strax, genast jag fick veta det, bara, blott,

endast biljetten blir klar reser ban. — Närmast som
adjektiv uppträder också de kursiverade adverben i
talesätten: han är betydligt bakom, framåt, nere.

Dessutom finns det ett stort antal ord som användes lika
lätt som adverb och preposition, t.ex. efter, före, genom,
innanför, (e) mellan, ovanpå, under. Likaså gärna som
adverb och konjunktion användes: då, när, och som
preposition och konjunktion: tills, och de förut nämnda: trots,
oaktat. I alla tre ordklasserna förekommer: innan, sedan.

J W

Insänt

Konstruktion av ekofria akustiska mätrum

Det har förvånat mig, att förf. till uppsatsen i Tekn. T.
1950 s. 1087 är obekanta med förhållandet, att "Fiberglas"
(tillverkat i USA av Owens Corning Fiberglass Corp.) är
vad namnet anger: glasfiber, dvs. glasull, som sedan
början av 1930-talet tillverkas i Sverige av Billesholms
Glasulls AB enligt licensavtal.

Glasfiber tillverkas nu i Sverige i alla former: Glasullit
(fiberdiameter 15—25 p), stapeltextilfiber (ca 9 (t),
kontinuerlig fiber, s.k. glassilke (ca 5 jt) och slutligen
Glasdun (eng. "superfine fibers", omkring 1 fi).

Av dessa användes Glasullit och Glasdun huvudsakligen
för termisk och akustisk isolation. Den förra kan packas
till en volymvikt av 20—100 kg/m3 — normalt ca 80 kg/m3
— för industri- och byggnadsmattor — den senare har en
volymvikt av ca 10 kg/m3, och användes huvudsakligen för
isolation i fordon (bilar, järnvägsvagnar, flygplan etc.).
Tillverkningen av stapeltextilfiber har ännu ej fått
industriell omfattning, men detta torde bli verklighet under
första hälften av år 1951. Glassilke tillverkas sedan juli
månad i år av Asea i Robertsfors, i form av tråd, band
och väv, huvudsakligen för elisolation.

Det bör kanske samtidigt nämnas, att det av franska
Post- och Telegrafförvaltningen i Paris strax efter kriget
byggda ekofria mätrummet isolerats med
glasullspyramider liknande dem i KTH:s mätrum. A Hansson

Det i uppsatsen åsyftade materialet, i USA benämnt "P F
Fiberglas", har — som ingenjör Hansson skriver — ännu
ej framställts i Sverige i industriell skala. Det levereras i
USA i olika tätheter i dimensionerna 2’ X 4’ med
tjocklekar upp till 4". På grund av ett bindemedel är det
relativt styvt och kan tillsågas i exempelvis kilar med hjälp
av en bandsåg. Det är glädjande, om sådant material snart
blir tillgängligt även här i landet. När rummen vid KTH
planerades, kunde Höganäs-Billesholms AB emellertid blott
framskaffa materialet genom import från USA, varför en
annan produkt av inhemsk tillverkning med lämpliga
egenskaper kom till användning.

Konstruktionen av det lilla mätrummet vid PTT i Paris
har utförts utan närmare förhandsplanering. Rummet
användes nämligen ej till forskning i egentlig betydelse utan
i första hand till kalibrering av mikrofoner på mycket litet
avstånd från högtalaren, varvid rumsabsorptionen ej blir
särskilt kritisk. Man har därför helt enkelt packat lös
glasull kring trästommar, upphängda på väggytorna. Vid
större rum som de vid KTH konstruerade, där man på
förhand vill tillförsäkra sig en viss minimiabsorption hos
ytorna, måste man använda ett material, hos vilket man
kan påräkna att strömningsmotstånd, täthet etc. håller sig
inom fastställda intervaller. Stora variationer kan uppstå
i nämnda data, om materialet är löst och därför vid
monteringen måste stoppas i korgar eller kring en bärande
stomme. Det ställer sig dessutom dyrbart att konstruera
större rum med ett sådant tillvägagångssätt på grund av
de höga monteringskostnaderna. Det franska rummet har
därför föga likhet med rummen vid KTH, vilka
konstruerats med rummen i USA som närmaste förebild, som
påpekats i uppsatsen. Ove Brandt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/1210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free