Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 december 1950 - Kvalitetskontrollens tillämpning i svensk industri, av Erik A Backlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1210
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6.
Samband mellan [-bearbetningskostnader-]
{+bearbetnings-
kostnader+} A
och
omarbetningskostnader B vid
bearbetning inom ett givet [-toleransområde.-]
{+toleransom-
råde.+}
den skall vara. Detta är emellertid en mycket
ömtålig arbetsuppgift. Om nämligen
kontrollavdelningen regelbundet kopplas in mellan de olika
produktionsinstanserna — och detta är ganska
vanligt — så medför detta lätt, att rivalitet
uppstår mellan arbetsbefäl och kontrollavdelning.
Arbetsledarna kan sluta att känna ansvar för
produkternas kvalitet och kontrollavdelningen
förlorar sin karaktär av serviceorgan i
kvalitetsfrågor. Om man försöker att råda bot på detta
genom att ge kontrollavdelningen befogenhet att
ingripa i tillverkningen, så leder detta endast till
något ännu värre nämligen tvetydighet i
befälshänseende.
Personligen tror jag att det är ytterst viktigt
att man är så försiktig som möjligt med
kontrollavdelningens ingripanden. Arbetsbefälet bör
så långt sig göra låter få handlägga
kvalitetsfrågorna på egen hand. Men kontrollavdelningen
måste å andra sidan undantagsvis kunna
tillgripa ett slags vetorätt, varigenom man kan
framtvinga, att godset blir kvar på vederbörande
avdelning så länge, att klagomål hinner
framföras till och behandlas av produktionsledningen.
Man har ett i viss mån likartat problem ifråga
om arbetsstudieavdelningen och
ackordsättningen. Tillkomsten av en arbetsstudieavdelning har
ju i allmänhet inte medfört, att arbetsledarna
blivit avkopplade från befattningen med
lönefrågorna eller sättet för arbetets utförande. Lika
litet får kontrollavdelningens tillkomst medföra
någon minskning i arbetsledarnas ansvar för
kvalitet och kvalitetskontroll.
Kontrollavdelningens utredningsarbete
När det gäller att lägga upp kvalitetskontroll
för en produkt, är i allmänhet de ekonomiska
synpunkterna utslagsgivande. Vid det
gemensamma utvecklingsarbete som utförts här i
landet i Mekanförbundets regi har också de
ekonomiska synpunkterna ända från början stått i
centrum för intresset. De statistiska
kontrollmetoderna har här inte kommit till mera allmän
användning förrän efter det sista kriget.
Såtillvida har detta inneburit en fördel, att vi
besparats de groteska överdrifter, som vi hört talas
om från de anglosachsiska länderna. Under ett
krig spelar de ekonomiska aspekterna på
kontrollen som bekant en betydligt mindre roll
än eljest. Huvudsaken är då, att produkterna
kommer fram i ett acceptabelt skick. Man har
inte tid att närmare undersöka
kvalitetskontrollens lönsamhet. Under vanliga förhållanden kan
man däremot räkna med, att en industriledare
inte vill kosta på någonting, som inte på
kortare eller längre sikt betalar sig.
I första hand har man att ställa
bearbetnings-kostnaden i relation till kostnaderna för
kassa-tionerna10 (fig. 6). I den mån man kan acceptera
en lägre kvalitet, kan bearbetningen i allmänhet
utföras billigare t.ex. genom användning av mera
mekaniserade arbetsmetoder. I gengäld får man
större kassationskostnader. Vid en viss kvalitet,
t.ex. en viss felprocent, blir summan av dessa
olika kostnader den minsta möjliga. Sedan man
valt den bearbetningsmetod, som skall användas,
blir bearbetningskostnaden i allmänhet nästan
oberoende av kvaliteten ända upp till den punkt,
där man inte kan komma längre med
ifrågavarande bearbetningsmetod. Vill man gå längre
upp med kvaliteten, så måste utsortering av de
felaktiga detaljerna tillgripas.
Fig. 7. Ekonomiska förutsättningar för kontroll av
telefon-isolator (Telegrafverkets Förrådsbyrå).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
