- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
23

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 13 januari 1951 - Andras erfarenheter - Hur simplifiering genomfördes i en brittisk fabrik, av YSn - Bilekonomi 1921 och 1950, av sah

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 januari 1951

23

Fig. 1. Motorskåp ocli dess
sammansättningsdelar.

antecknas reservationer av material och detaljer på ena
sidan av korten. Dessa kan sålunda återge lagrets storlek
flera månader i förväg. Härigenom ges
planeringsavdelningen möjlighet att i tid beställa tillverkning av
tillräckliga serier, för att lagret ständigt skall hållas över en viss
minimipunkt. Partistorleken för dessa lagerorder fastställes
med hänsyn till försäljningstendenser, tillkomsten av nya
och försvinnandet av gamla modeller samt av om
lagerhållningen endast avser reservdelar.

När minimipunkten är uppnådd, sker beställning med en
rekvisition, som i första hand sändes till
standardiseringsavdelningen. Denna utlämnar då till planeringsavdelningen
den färskaste materiallistan för detaljen i fråga. På basis
av materiallistan uppgöres ett planeringskort i fem
exemplar med alla specifikationer för detaljen. Det första
exemplaret behålles av lagerbokföringen för preliminär
reser-vering av för delmontering nödvändiga detaljer såväl som
råmaterial eller (om det gäller tillverkning av detaljer)
enbart råmaterial. Den andra kopian går till
lagerbevakningen, som lämnar ut arbetsorder i rätt ordning och ser till
att arbetet utföres till avsett datum, antingen på
verkstaden eller hos utomstående leverantörer. Den tredje kopian
går till beredningsavdelningen för operationsplanering,
översyn av verktyg etc. Den fjärde stannar i
lagerbokföringen, tills lagerbevakningen ger en vink om, att
materialet skall användas. Denna kopia går sedan till
huvudförrådet och följer materialet till monteringsavdelningen.
Den slutliga kopian går till kostnadskontoret.

Det är dyrt att lagerhålla kompletta motorskåp, varför
lagrets storlek bestämmes vid månatliga sammanträden
mellan direktörerna, försäljnings-, standardiserings- och
produktionscheferna.

Vid dessa tillfällen diskuteras även varje nytt uppslag i
fråga om standardisering. Detta i förening med en
noggrann produktionskontroll gör det möjligt att genomföra
och vidmakthålla en standardisering, som icke blott
medför längre tillverkningsserier utan även åstadkommer mera
intim kontakt mellan olika avdelningar, såsom order- och
standardiseringsavdelningarna.

Firmans standardiseringsavdelning har under de senaste
åren infört mellan 800 och 1 000 nya standardiserade
enheter eller delar per år och avfört motsvarande antal. Detta
arbete måste ständigt fortgå, och för en fullständig
framgång är det synnerligen viktigt att alla tjänstemän blir
standardsinnade. Det börjar med att
försäljningspersonalen tränas i att påverka kunden och för denne framhålla
hur mycket snabbare en produkt kan levereras, som är
sammansatt endast av standarddelar. Denna tankegång får
sedan ideligen komma till uttryck inom hela företaget,
vilket emellertid icke hindrar att man fortfarande i en
speciell avdelning i maskinverkstaden utför
specialbeställningar i mindre skala.

De kunder som accepterar standardiserade enheter får
fördelen att utnyttja företagets hela organisation.
Konstruktionsavdelningen slutför detaljuppgörelsen med
kunden och utarbetar teknisk specifikation och erforderliga

scheman. Dessa lämnas till orderavdelningen, som genom
ett speciellt ritkontor omsätter kundens önskemål i
firmans eget språk och utarbetar ritningar inklusive mall i
naturlig storlek, som visar läget av enheterna på
montageplattan. Vid specificeringen av materialet på stycklistan
göres alltid ansträngningar att rensa ut varje "special".
För detta ändamål hålles kompletta register av alla
lagerdetaljer, dels i alfabetisk ordning efter funktion och dels
efter nummer. På ett register över uförda order är det
därför lätt att se om ett visst arbete — eller närmast liggande
— har utförts tidigare.

Standardiseringsavdelningen gör upp alla ritningar på
nya standarddetaljer, ehuru beredningsavdelningen måste
behandla dessa och anpassa dem efter lämpliga
produktionsmöjligheter, verktygsutrustning etc.
Standardiseringsavdelningen reviderar kontinuerligt befintliga detaljer och
söker då vanligen att omkonstruera dem så att flera
detaljer ersättes av en med samma funktioner. Kontakt hålles
alltid med lagerbokföringen, så att inte nya konstruktioner
införes i onödan. Vidare håller forsknings- och
projekteringsavdelningar ständigt på med att göra upp förslag till
ny- och omkonstruktioner, vilka likaså skall infogas i
standardiseringsprogrammet.

På det företag, vars metoder och system här har
beskrivits, är man ännu inte nöjd med vad som uppnåtts. Dess
mål är att ytterligare utvidga användandet av standard
såsom det enda medel att skära ned kostnader och förkorta
leveranstider. Men vad det hittills har gjort och andan i
vilken det har gjort detta visar vad som är möjligt även
där serietillverkning från början synes helt utesluten
(Future 1950 h. 1). YSn

Bilekonomi 1921 och 1950. Försök har gjorts i USA att
uppskatta till hur stor del förbättringen i bilarnas ekonomi
på de senaste 30 åren beror på bilens utveckling och hur
mycket på bränslet.

Vid proven, som har utförts av Ethyl Corp., har man
använt en Oldsmobile av 1950 års modell och en Cadillac
från 1921. Den senare, vars motor hade ett
kompressionsförhållande av 4,5, använde 1,7 1/mil av ett bränsle av
1925 års kvalitet, medan Oldsmobilen, vars motor hade ett
kompressionsförhållandc av 8,0, hade en förbrukning av
endast 0,97 1/mil.

För att särskilja hur stor del av den förbättrade
bränsleekonomin som berodde på vagnens konstruktion och hur
mycket på motorn och bränslet, gjorde man nya försök
med en Oldsmobile av 1950 års modell men med ett
till 4,5 reducerat kompressionsförhållande. Med 1925 års
bränsle blev bränsleförbrukningen 1,5 1/mil.

Förbättringen i det senare fallet, 0,2 1/mil, beror tydligen
uteslutande på förbättringar i chassiets konstruktion. Den
betydligt större förbättringen, 0,53 1/mil, för årets
Oldsmobile med högkomprimerad motor jämfört med samma
modell med lågkomprimerad motor, beror på bättre
motorkonstruktion och bättre bensin (Bus. Wk 14 okt. 1950).

sah

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free