Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 20 januari 1951 - Skifferoljefrågan — gamla och nya synpunkter, av Fredrik Ljungström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 januari 1951
39
Fig. 10. Karta över skifferfältet
i Östergötland (areal A80 km2,
mäktighet 15 m, total
skiffermängd ca 7 ■ 109 m\ oljehalt ca
A "lo. värmevärde 1 600 kcal/kg);
den utvinnbara kalorimängden
motsvarar ca 1 000 milj. nr’ olja.
för stor inblandning av kolsyra och eventuellt
andra utspädande gaser. Jag har därför tänkt
mig, att förgasningen i skifferberget helst bör
ske under låga temperaturer, varvid
skifferkoksen förbrännes till C02 och varvid den därvid
skapade värmen på grund av bergets ordnade
porositet kan distribueras på ett lämpligt sätt för
processens spridning i långsamt tempo inom
stora områden.
Den elektrotermiska metoden har redan visat,
att gasströmningar inom skifferberget kan ledas
på önskat sätt, och de kunskaper, som därvid
förvärvats, kommer till nytta vid
utexperimen-teringen av förgasningen in situ med syrgas.
Därvid är att bemärka, att den i fig. 9 visade
plötsliga stegringen av värmeåtgången vid högre
temperaturer än 500° verkar kraftigt stabiliserande
på förbränningsförloppet, så mycket mera som
vid förbränning till CO samtidigt
värmeproduktionen minskas. Man kan därför förvänta, att de
svårigheter, som framkommer vid
utexperimen-teringen av lämpliga anordningar för förgasning
av skiffer med syrgas, skall vara av samma
godartade natur som de, vilka övervunnits under
experimenten med den elektrotermiska processen.
Då jag för några år sedan sökte få till stånd
försök med syrgas, fanns här i landet ingen
större apparatur för framställning av denna gas.
Sedan dess har i utlandet framställning av
syrgas ytterligare utvecklats, och enligt de uppgifter
som inhämtats skall nu en större anläggning för
syrgasframställning uppsättas i landet i samband
med järnhanteringen. Intresset för syrets
användning på olika områden har därmed
ytterligare aktualiserats så mycket mer som man
kommit ned till en kraftförbrukning av endast
0,4 kWh/m3 syrgas, om kraven på dess renhet
ej ställes för högt.
För mig har uppgivits, att kostnaden för
syr-gasframställningen uppgår till omkring 3,5 öre/
in3 inklusive kraft och alla övriga omkostnader.
Om som i detta fall bränslet för
kraftproduktionen i en ångcentral finns tillgänglig på platsen,
torde kanske priset kunna beräknas till 3 öre/m3.
I den översikt, som här ovan givits av
värmebehovet för uppvärmning av ett skifferberg, är
detta behov väl känt från den elektrotermiska
processen. Med tillämpning av detta värmebehov
på den fattigare östgötaskiffern kan
förbränningsvärmet från avdrivna kolväten per m3
inmatad syrgas beräknas. Därvid är att bemärka,
att denna beräkning utgår från de siffror, som
trots inläckande vatten och alla andra vidriga
omständigheter visats föreligga vid den
elektrotermiska skifferolj ef ramställningen. Siffrorna
bör därför ge en god föreställning om
möjligheterna på området.
Följande tabell åskådliggör energibalansen för
östgötaprojektet, under förutsättning av ett
ingående värmevärde för skiffern avi 600 kcal/kg:
Maximitemperatur ... °C 400 500 900
Ur 0,4 kWh erhålles____ 344 kcal 1 n.m3 02 1 n.m3 0„
Pyrolyserad skiffer .. kg 2,9 32,5 9,0
Producerad olja ...... 1 0,055 0,62 0,17
Producerad rågas ..... 1 55 620 170
Producerad CO-gas ... 1 — — 2 000
Utvunna kalorier .. kcal 1 000 11 000 9 000
Kvarlämnad outnyttjad
energi ......... kcal/kg 1 000 865 0
Svavlet är medtaget i värmevärdet för såväl pyrolysgaser som koks.
Av tabellen framgår, att per m3 inmatad syrgas
kan erhållas kolväten (gas och olja) med ett
sammanlagt förbränningsvärde av 11 000 kcal,
varemot förgasning även av koksen, om den vore
möjlig att genomföra, skulle lämna ett sämre
resultat av 9 000 kcal.
Fig. 10 visar en karta över skifferfältet i
öster-götland. Under kalkberg finns där nära 500 km2
oljeförande skiffer med en mäktighet av ca 15 m,
varur, i den mån processen fulländas, kolväten
motsvarande en oljemängd av över 1 milliard m3
olja kan utvinnas.
Det synes mig vara av stor betydelse för vårt
lands bränsleförsörjning, att forskningen på
området förgasning in situ icke längre lämnas i stort
sätt obeaktat, såsom blivit fallet i samband med
den nödtvungna avkopplingen av energin från
Ljungströmsfältet i Norrtorp. Denna del av
bränsleforskningen bör ges samma kraftiga stöd,
som kommit övriga metoder för
skifferoljefram-ställning till del.
[-Elektro-termisk-]
{+Elektro- termisk metod För- brännings- metod För- gasnings-+} metod [-Förbrännings-metod För-gasnings-metod-]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
