Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 20 januari 1951 - Indirekt bestämning av cetantal, av L Raoul Niklasson - Nattvakten startar arbetsmaskinerna - Pulvermetallurgin - Plåtavfall affischeras - Kallvalsad magnetplåt - Bildöverföring på stenciler - Rutig färg - Gasfyllda cigarrtändare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 januari 1951
43
Specifik vikt vid 20’C
Cetantal
Fig. 3. Grafiskt samband mellan cetantal, specifik vikt vid
20°C och medelkokpunkt.
I följande tabell återfinnes en jämförelse mellan cetantal
och dieselindex för ett antal godtyckligt utvalda
diesel-bränslen. Dessutom har medtagits motsvarande dieselindex
och oktantal beräknade enligt formel (3) och (1):
Cetantal
(fördröjningsmetoden) Dieselindex Dieselindex enl. formel (3) Oktantal enl. formel (1)
:>,. Ju, T Y & Wood, C E: Celane number and chemical
composition. Oil a. Gas J. 39 (1941) s. 41.
4. Wilke, W: Vber die Beziehung zivischen Oktanzahl und
Cetan-zahl. Automobiltechn. Z. 43 (1940) s. 148.
5. Becker, A E & Fischer, H G M: A suggested index of diesel
juel performance. SAE J. 35 (1934) s. 376.
6. The correlation of cetane number with other physical
proper-ties of diesel fuels. J. inst. Petr. 30 (1944) s. 193.
7. Schmitt, J: Netztafel zur Bestimmung der Zündwilligkeit eines
Dieselkraftstoffes. Z. VDI 81 (1937) s. 1196.
8. Das Blaue Zündwertprüferbuch, C Plath, Hamburg.
9. Kessler: über den Einfluss des Luftdrucks auf die
Kraftstoff-untersuchung im Zündwertprüfer. öl u. Kohle 15 (1939) s. 255.
10. Zerbe, C, Eckert, F & Jentzsch, H: tiber katalytische
Ein-flüsse bei Selbstzündungsvorgänge. Angew. Chem. 46 (1933) s. 659.
11. Gruse, W A & Stevens, D R: The chemical technology of
petroleum, New York 1942.
12. Marder, M: Motorkraftstoffe, bd 1: Erdöl und Naturgas, Berlin
1942.
13. Clower, J I: Lubricants and lubrication, New York 1939.
14. Forbes, W G: Lubrication of industrial and marine machinery,
New York 1948.
15. Jantsch, F: Kraftstoff-Handbuch, Stuttgart 1949.
16. Wright, E & Purday, H F P: Diesel engine fuels and
lubricants, London 1950.
17. Institute of Petroleum: Standard methods for testing
petroleum and its products, London 1949.
18. ASTM Standards ön petroleum products and lubricants,
Philadelphia 1949.
19. Howes, D A & Ramfton: The properlies of hydrocarbon
gasturbin fuels. J. Inst. Petr. 35 (1949) s. 419.
20. Hulf, H J, Rubach, A & Withers, J G: An ignition delay
meter for the determination of cetane number. J. Inst. Petr. 35 (1949)
s. 485.
21. Cock, J N: Smøreoljor og fett, Oslo 1946.
22. van Winkle, M: Aviation gasoline manufacture, New York
1944.
Nattvakten startar arbetsmaskinerna i en amerikansk
fabrik, så att de är i gång vid arbetstidens början på
morgonen. Företaget beräknar spara 3 000 $ årligen i
produktionstid, som förloras när arbetarna själva sköter
igångsättningen.
25 9 (17) 70
30 20 (24) 60
35 30 32 50
40 39 39 40
45 48 47 30
50 55 54 20
55 61 62 10
60 66 69 0
65 71 (77) (- 10)
70 75 (84) (-20)
75 80 (92) (-30)
80 83 (99) (-40)
Som framgår av tabellen överensstämmer i dessa fall
dieselindex, beräknade enligt formel (3) inom området
30—65, relativt väl med de dieselindex, som erhållits
genom direkta bestämningar på de aktuella bränslena. Det
skall framhållas, att tabellvärdena endast är relativa och
att de ej bör användas för exakta jämförelser med värden,
gällande för andra bränslen.
Till ledning för val av dieselbränslen för olika motorer
meddelas här ett ungefärligt samband mellan varvtal och
cetantal:
Varvtal, r/m 0 100 200 400 800 1 500 3 000
Cetantal 22±8 28±12 38±8 42±8 50±5 55±5
Litteratur
1. ASTM Manual of engine test methods for rating fuels,
Philadelphia 1948.
2. Calibration of l.P.T. diesel reference fuels H.I.Q. and L.I.Q.
in terms of cetane and cetene numbers. J. Inst. Petr. Techn. 24 (1938)
S. 170.
Pulvermetallurgin har fått en ny tillämpning hos en
amerikansk fläkttillverkare, som sprutar rostfritt stålpulver
på vingarna till fläktar, som utsätts för frätande gaser i
kemisk industri. Processen konkurrerar därmed med
koin-poundmetallerna.
Plåtavfall affischeras på anslagstavlan i en amerikansk
fabrik, där prov jämte data på materialet uppsättes så att
andra avdelningar kan finna användning för den.
Kallvalsad magnetplåt anses i USA vara överlägsen
varmvalsat kiselstål. Den kan stansas från rulle med
minskat avfall; genom det tunnare oxidskiktet får plåten bättre
stansningsegenskaper och, framförallt, plåtpaketen en
gynnsammare fyllfaktor.
Bildöverföring på stenciler kan nu göras i en maskin,
liknande en faksimilinottagare. Stencilen och ett fotografi
av den ritning eller teckning som skall reproduceras sättes
upp på en roterande vals. Originalet avsöks av en
ljusstråle, som styr ett stift vilket i stencilen gör ett hål så
snart ljusstrålen ser svart.
Rutig färg har man ännu inte kunnat framställa;
däremot finns nu en färg som ger en fläckig yta i två eller
tre färger, t.ex. grönt-vitt, ljusblått-mörkblått eller
rött-grått-vitt, i en enda strykning, ungefär som om en
grundstrykning hade blivit laserad i en annan färg.
Gasfyllda cigarrtändare, soin klarar 2 000 tändningar
med en enda fyllning av metangas, tillverkas nu i USA på
basis av en fransk uppfinning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
