Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 27 januari 1951 - Glidformsgjutning av betonghus, av Sven-Erik Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 januari 1951
55
masonit, för att om möjligt få en så slät
betong-yta att putsning kunde undvikas.
Hela bjälklagsformen upphängdes i oken dels
med bult och dels med ett fåtal ca 3,5 m långa
1 i/4" skruvar, med vilka senare formen
sedermera skulle kunna sänkas ned våning för
våning. På bjälklagsformen vilade det förut
nämnda arbetsplanet, vars huvudreglar (stagbalkar)
alltså ej behövde dimensioneras för vertikala
belastningar.
IIjälpanordningar på arbetsplatsen
Betongstationen var placerad omedelbart intill
byggnadens trapphus (se fig. 1) och bestod av
två 350 1 blandare (en i reserv) och cementsilo
med automatisk utvägning. Från biandaren fick
betongen rinna i en plåtskodd ränna genom ett
fönster in i trapphuset och ner i en hisskorg med
bottentömning. Korgen hissades upp med ett på
glidformens arbetsplan placerat friktionsspel
med spira och svängarm. Den tömdes i
avsättningsgalge med ficka. Härefter användes
betongkärror.
För upphissning av armeringsjärn och
lättbetongplattor användes två på husets motsatta
sida och på glidformen fästade hissar, av vilka
den ena manövrerades nedifrån och den andra
uppifrån. Lättbetongplattorna upphissades i
kärra och kärrades ut på plats vid yttervägg.
På arbetsplanet fanns vidare bocknings- och
klippningsbänk för armeringsjärn, kur för
ritningar och verktyg samt
nivåmätningsanord-ningar, lokaltelefon till upplag på marken och
kontoret samt förlag av smygramar för fönster
och dörrar och andra ursparingsformar. Under
arbetsplanet (bjälklagsformen) hade anordnats
en enkel hängställning utmed väggarna.
Arbetets gång
Arbetet bedrevs i två 8V2 h skift. Arbetsstyrkan
per skift var: ett gjutarlag 0111 sju man, en
spelskötare, tre armerare, två plattsättare, två
hantlangare på marken, en hantlangare för diverse
på arbetsplanet och en formlyftare; dessutom
en à tre timmermän för insättning av
ursparing-ar för fönster, bjälklagsanfang, byggande av
invändig tramp i trapphuset och
horisontalstagning av de fristående pelarna.
Hela glidformsutrustningen, fig. 3, hade
färdigställts på det färdiga bjälklaget över
bottenvåningen. Vid gjutningens början och några
meter upp användes båda betongblandarna, som då
stod högre än glidformen, varför betonghissen ej
erfordrades. På så sätt kunde formarna snabbt
fyllas. Lyfthastigheten under arbetsskiften
varierade mellan 12 och 15 cm/h. Under nattskiftet
fortsatte en formlyftare att göra ett lyft då och
då, så att formen hölls i rörelse och hindrades att
sätta fast mot betongen.
Under gjutningens gång insattes
lättbetongplattorna löst mot den glesa ytterformen.
Smygramar för fönster och dörrar hade tillverkats så
att de lätt gick ner mellan formsidorna och ej
kunde haka med. Vid anfangen för blivande
bjälklag inlades längs ytterväggarna horisontella
ursparingsbräder med infällda 10 111111
förankringsjärn, vars inre del ingöts i väggen och yttre
del sedan kunde vikas ut och ingjutas i
bjälklaget. Vid innerväggar inlades genomgående
ur-sparingar med längden 30—50 cm och 50—75 cm
centrumavstånd. Genom dessa ursparingar
erhölls upplag och viss kontinuitet för bjälklagen.
Fönsteröppningarna igensattes tillfälligt med
masonit eller säckväv och byggnaden
uppvärmdes med fotogenkaminer, fig. 4.
Fig. 5. Stomplan för hyreshus på
Kungsholmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
