Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 3 februari 1951 - Elektroteknikens riktpilsystem, av Svante von Zweygbergk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1951
73
Elektroteknikens riktpilsystem
Professor Svante von Zweygbergk, Helsingfors
Förteckenreglerna för spänningsekvationer och
visardiagram synes vara en ovanligt hård
stötesten, en ständig källa till oklarhet. Orsaken är
synbarligen, att den fysikaliska sanningen ofta
försvinner bakom den matematiska
behandlingsformen. Man skriver en spänningsekvation för
en krets utan att ånge de positiva riktningarna
för ström och spänningens integrationsväg. Man
hävdar att spänningen över en induktans ligger
i fas en fjärdedels period före strömmen, utan
att beakta att distinktionen "före" eller "efter"
helt och hållet beror av valet av ovannämnda
positiva riktningar. I detta hänseende är många
läroböcker i elektroteknik mycket bristfälliga.
Dock är litteraturen i denna genre mycket rik.
Bland de mest betydelsefulla undersökningarna
må nämnas arbeten av Emde1, v. Brunn2,
Böde-feld3, Richter4, jämte läroböcker av Bödefeld och
Sequenz5 samt Schönholzer6. Under innevarande
decennium har man även i Tyskland framställt
normförslag7’8 för förteckenvalet inom
elektrotekniken.
Min avsikt med föreliggande studie är icke att
söka lansera något nytt riktpilsystem. Det finns
redan för många. Det är ju tydligt att
begreppsförvirring måste inträda, då spänningsekvationer
och visardiagram anförs i så många varianter.
Någon ändring i detta hänseende kan vi
säkerligen icke påräkna på länge. Men vi kan söka
göra klart för oss, vilka lagar som behärskar
förteckenvalet. Den fysikaliska verkligheten är
entydig, dess matematiska efterbild däremot
mångskiftande. Genom att söka klarhet i frågan
hur förteckenvalet kan gestaltas vinner vi långt
djupare kunskap än om vi lär oss behärska ett
visst riktpilsystem.
Vi betraktar en strömkretsgren enligt fig. 1,
där vi antar, att en i avseende på tiden
sinus-formig växelström flyter. Vi fastställer, att tiden
räknas från det moment strömmen börjar växa
i riktningen ACB. Uttrycket för strömmen kan
då fullt entydigt skrivas
i ACB = * sin a t
(1)
Utelämnar vi indexet ACB, försvinner tidsbe-
stämningens entydighet. Genom att konsekvent
begagna riktningsangivande bokstavsindex för
växelstorheterna inom elektrotekniken, kunde en
klar framställning av grundfenomenen ges. Detta
621.3.012
framställningssätt användes dock icke i
allmänhet, ty de många indices skulle göra
symbolspråket tungt.
Utelämnar vi i ekvation (1) indexet ACB och
skriver
i sin <o t
(2)
måste vi samtidigt ånge i vilken riktning
strömmen räknas positiv. Detta sker genom att förse
kopplingsschemat med en riktpil.
Riktpilen (referenspilen) i fig. 2 anger icke
strömmens riktning, ty strömriktningen varierar
ju med tiden. Riktpilen anger en godtyckligt väld
positiv vågriktning. Då strömriktningen
sammanfaller med pilriktningen, betecknas
strömmen som positiv. Riktpilen är väsentlig, ty den
utgör ett komplement till den uppskrivna
ekvationen. Ekvationen (2) jämte riktpilen i schemat
fig. 2 utsäger alltså detsamma som ekvationen
(1).
Med begreppet elektrisk spänning mellan två
punkter avses den elektriska fältstyrkans
linjeintegral från den ena punkten till den andra. För
momentanvärdena gäller definitionsekvationen
u = k ds
(3)
där u anger spänningen, k elektriska fältstyrkan
-v
och s vägen. Spänningen är positiv, om
fältstyrkan har samma riktning som integrationsvägen,
negativ om fältstyrkan har motsatt riktning.
I fig. 3 antas den övre ledaren vara positivt,
den undre ledaren negativt laddad. Fältstyrkan
k är härvid riktad från A till B. Betecknar vi
spänningen mellan A och B med
B
(4)
UAB = J k ds
A
så har vi i denna beteckning angivit, att integra-
Ao-
8 c
Fig. 1.
Bo—
Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
