- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
86

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 3 februari 1951 - Några blad ur patentväsendets förhistoria och äldsta historia, av Gunnar Lindmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

TEKNISK TIDSKRIFT

Ett mycket minnesvärt steg togs av Florens år 1421
genom beviljande av det första kända uppfinningspatentet,
sålunda ca 200 år tidigare än det årtal, som nämndes
i inledningen. Detta var ett verkligt uppfinningspatent,
lika väl som de nutida patenten mer än ett halvt årtusende
senare. Uppfinnaren var den kände, förste, mera möderne
arkitekten Brunelleschi. Patentföremålet var ett slag av
pråm med hisskran för transport av marmor till
uppfinnarens byggen. Patentet beviljades för endast 3 år, något
som icke synes ha vunnit efterföljd senare. Brunelleschi
gjorde senare flera uppfinningar, för vilka han emellertid
endast fick ekonomisk gottgörelse. Detta första patent i
Florens följdes dock icke av inrättande av ett
patentsystem, något vari republiken Venedig i stället tog
ledningen.

Venedig, vilket ärvde sina viktigaste industrier, främst
glas- och sidentillverkning, från Bysantion, var den första
staten i Europa, som utfärdade lagar för industrin. Ar
1322 utfäste sig en viss "teuthonicus ingenerius", eller en
tysk ingenjör, att bygga ett särskilt slag av sädeskvarnar
och att låta dessa undergå praktiskt prov. Ett dekret
utfärdades beviljande upp till 80 pund för sagda prov, vilket
skulle ledas av två skickliga män. Deras
granskningsuppgift var i själva verket icke alltför olik de nutida
patentgranskarnas. För ett liknande erbjudande från
Bartholo-meo Verde år 1332 bestämdes vissa belöningar beroende
av de vid proven erhållna resultaten. Belöningarna
innefattade långa krediter och mark för kvarnarna. Något mer
än ett hundratal år senare, eller närmare bestämt under
perioden 1440—1470 framkom i Venedig flera liknande
privilegier, dock innebärande ensamrätt och av mera
pa-tentartad karaktär.

Patentlagarnas införande

År 1474, dvs. för nära ett halvt årtusende sedan, antogs
så av Venedigs senat med 116 röster mot 10 jämte 3
nedlagda den första kända patentlagen stipulerande ensamrätt
för en inregistrerad uppfinning under 10 år. Lagen
innehöll även bestämmelser om böter vid intrång i
patenträtten. Ett stort antal patent — intill år 1550 i varje fall
över ett hundratal — beviljades i Venedig enligt nämnda
lag, dock i regel på längre tid än 10 år. Antalet giltighetsår
gjordes delbart med 5, något som senare blev regel i
flertalet länders patentlagar. Sverige hade som bekant länge
15 års patenttid; numera är den dock 17 år. Venedigs
patentväsen fungerade ännu under 1600- och 1700-talen,
dock uppenbarligen med mera tynande liv på grund av
industrins nedgång.

Det förtjänar nämnas, att även påven i slutet av
1500-talet beviljade ett patent till en venetiansk jude, Magino
Gabrielli, vilken uppfunnit en metod för ökande av
silkes-avkastningen.

Venedig gjorde stora ansträngningar till förhindrande av
att glastillverkningens hemligheter läckte ut till utlandet.
Ett antal glasmakare lyckades dock bege sig till utlandet,
särskilt till Antwerpen, sedan Venedig dit börjat förlora
sin kommersiella överlägsenhet efter Amerikas upptäckt.
Dessa glasmakare, vilka från Venedig kände till
patentskydd, begärde också sådant skydd i det nya hemlandet.
Patent på "verre à la fa^on de Venise" blev också snart
kända i hela det civiliserade Europa. Patentinstitutioner
infördes också i så gott som hela det då industrialiserade
Europa tack vare dessa enkla glashantverkare.

Sålunda ingav Bernard Swerts år 1537 i Antwerpen
ansökan om ett 20 års privilegium för tillverkning av
kristallglas och år 1549 erhöll de Lame från Verona ett patent
för Brabant för liknande tillverkning. Att en
patentinstitution verkligen kom till stånd i Nederländerna kan man
sluta sig till därav, att de Lame två år senare fick en
skrivelse från Nederländernas guvernör, Maria av Ungern,
frågande honom varför ban icke utövade sitt patent.
Samme mans ansökan, likaså av år 1549, om patent på
tillverkning av såpa avslogs emellertid. Ytterligare värt att

omnämna är, att när prins-biskopen av Liége begärde, att
en viss Francisci skulle beviljas rätt att sälja föremål
skyddade genom ett tidigare åt en viss Pasquetti beviljat
patent, vägrade Nederländernas styresman, hertigen av
Alba, att bevilja Francisci den begärda rätten till intrång
i Pasquettis patenträtt.

Även Holland hade ett blomstrande patentsystem, vilket
kom till stånd före år 1550. Redan år 1527 ingavs en
ansökan om ett system av royalties, år 1545 följt av ett
exklusivt privilegium.
Till England infördes patentväsendet dels direkt från
Italien, dels via Antwerpen. Ett brev från italienaren Sir
Antonio Guidotti, som var i engelsk tjänst, utgjorde den
första kända engelska patentansökningen, daterad i Neapel
år 1537 och ställd till Thomas Cromwell. Guidotti föreslog
att införa silkesvävare från Italien med ensamprivilegium
för 15 eller 20 år. Förslaget innebar visserligen icke ett
uppfinningspatent, men det beredde väg för införande av
sådana i England. Ett engelskt finansiellt ombud, Thomas
Gresham, vistades i början av 1550-talet i Antwerpen, där
han hade tillfälle att studera patentsystemet, och han torde
ha avgivit rapport därom till Milliam Cecil, vilken blev
själen i det nya engelska patentsystemet. Det sannolikt
första engelska patentet beviljades åt en viss Smyth
avseende glas och ett år 1561 åt två immigranter beviljat patent
avsåg tillverkning av tvål. Liksom i Venedig m.fl. stater
gällde de allra första engelska patenten för en tid av 10
eller 20 år, men senare övergick England till en patenttid
delbar med 7.

Även Skottland och Irland började införa patent under
den senare delen av 1500-talet. I Skottland varierade
patenttiden, som kunde uppgå till 19 à 21 år. Bland äldre
skotska patent kan nämnas ett av år 1694, avseende en
"engine for writing, whereby five copies may be done at
the same time".

I Frankrike beviljades av staden Amiens år 1543 ett
patent, under det att konungariket Frankrike år 1551
beviljade det första patentet till en italienare Mutio för glas
"à la fa?on de Venise"; detta var ett egentligt
"import-patent". Nästa franska patent av samma år åt Abel Foullon
å ett avvägningsinstrument var däremot ett egentligt
uppfinningspatent. Ar 1558 beviljades åt samme Foullon patent
på ett fordon framdrivet utan häst. Hur framdrivningen
var avsedd att ske framgår icke av patentskriften, vilken
dock gör en antydan om något "perpetuum mobile".

Granskning och provning av uppfinningarna synes ha
praktiserats i Frankrike. Sålunda sökte år 1609 både Le
Caire och Thouyn patentskydd på ugnar, vilka båda
påstod sig ha uppfunnit. En praktisk granskning anordnades
då i närvaro av själve ministern Sully för att avgöra
tvistefrågan de sökande emellan. En del av de tidiga
franska patenten synes motsvara samtidiga engelska
patent. Sålunda torde ett franskt patent år 1596 på
överförande av järn till stål ha beviljats samma sökande, som
hos drottning Elisabeth ansökt om patent på samma sak.
Antalet franska patent växte mycket hastigt och Frankrike
beviljade i äldre tider säkert fler patent än något annat
land, dock utan samma fasta lagstiftningsgrund som
exempelvis England. Frankrikes första egentliga patentlag var
av år 1791.

Under det att idén att bevilja ensamrätt för uppfinningar
i mitten av 1500-talet fördes till England, Frankrike och
Belgien/Holland genom italienare, av vilka många var
glasmakare, nådde samma idé Tyskland vid en tidigare
tidpunkt och på annat sätt. Venetianarna var i själva
verket förbjudna att resa till Tyskland för att där sälja sina
varor eller köpa tyska sådana. Affärer av detta slag skulle
alla förrättas i Venedig, där tyskarna hade ett hus
"Fon-daco dei Tedeschi", där de bl.a. lärde sig italienska
affärsmetoder. Tyskarna återvände därifrån till sitt land
medförande patentidén. Dessutom fanns dock i Tyskland en
del italienare, vilka spelade en viss roll i fråga om
patentidéns införande i Tyskland. Sålunda beviljades ett sach-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free