Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1951 - Svensk kemisk industri i dag och i morgon, av Sverre Sohlman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1951
95
fosforgödselförsörjningen med ungefär 15 000
t/år toinas-fosfat. Trots dessa imponerande
produktionssiffror har vi haft en viss import av
superfosfat, och det är från jordbrukshåll ett
starkt önskemål att vår försörjning helt tryggas
genom inhemsk produktion. Planer föreligger på
en utbyggnad av superfosfatproduktionen med
80 000 t/år, vilka man får hoppas skall kunna
realiseras trots nuvarande ansträngda
investeringsläge. Både ur teknisk och ekonomisk
synpunkt torde man ha anledning konstatera, att
hithörande tillverkningar i dagens läge står på
toppen av modernitet och effektivitet även i
jämförelse med vad utlandet har att uppvisa. Det
kan förtjäna omnämnas, att årsproduktionen
per arbetare, som numera är uppe i över 600 t,
är nära sex gånger motsvarande siffra för ca 50
år sedan.
1 fråga om kvävegödsel är läget ej fullt så
tillfredsställande som för superfosfatproduktionen.
Vår nuvarande produktion, som torde röra sig
om 25 000 t kväve och som kraftigt ökats under
senaste tioårsperioden, täcker endast omkring
hälften av det inhemska behovet. Då behovet
av kvävegödsel med bestämdhet kan beräknas
stiga under den närmaste framtiden, måste man
alltså räkna med en betydande och mycket
dyrbar utbyggnad av vår kväveindustri, därest en ur
folkförsörjningssynpunkt tillfredsställande
behovstäckning skall kunna uppnås.
En observation torde här vara på sin plats,
nämligen att de flesta europeiska länder tycks
vilja göra sig självförsörjande på gödselmedel.
Alldeles särskilt gäller detta
kvävegödsehned-len och nya fabriker byggs bl.a. i Storbritannien
för så stor kapacitet att de skall kunna tillgodose
icke blott detta lands behov utan även en stor del
av det brittiska samväldets. Vidare har
betydande kväveprojekt utarbetats i Italien, Holland och
på Island. Kväve i form av HNOa är av
utomordentligt stor betydelse för krigsindustrin.
Organisk kemisk industri
Inom den organisk-kemiska industrin har en
betydande produktionsökning och kanske
framför allt ett omfattande nyskapande av
tillverkningar ägt rum ej minst under de senaste åren.
Det totala förädlingsvärdet, räknat efter samma
grunder som jag tidigare angivit, torde i dag
vara 3—4 gånger större än motsvarande värde
för tiden närmast före kriget.
Av organiska kemikalier, erhållna som
biprodukter vid cellulosatillverkningen och i någon
mån vid träkolningen, erhåller vi för närvarande
betydande kvantiteter sulfitsprit, terpentinolja,
råmetanol, cymol och sulfatharts. Från
koksverken levereras likaså avsevärda mängder
bensen ävensom toluen och xylen. Samtliga dessa
utgör viktiga råvaror för vidare förädling till
värdefulla hel- och halvfabrikat inom den orga-
nisk-kemiska industrin. I ett flertal fall, såsom
för toluen, xylen och råmetanol, är de
framkomna mängderna visserligen ej av den
storleksordningen, att vi i dagens läge kan räkna med en
tillfredsställande behovstäckning, men de utgör
icke desto mindre mycket värdefulla bidrag till
landets försörjning.
Den viktigaste produkten inom detta område
torde vara etylalkoholen, vilken utgör en
mycket viktig råvara för den syntetisk-organiska
industrin. Den tillverkas i betydande mängd inom
landet i form av sulfitsprit. Under efterkrigsåren
minskade intresset för att använda sulfitsprit
såsom motorbränsle något, men nu har återigen
bensinbolagen kontrakterat sulfitsprit för
uppblandning med bensinen. Eftersom därjämte
ökade spritkrav kan väntas från den
organisk-kemiska industrin har de närmaste
efterkrigsårens överskott nu förbvtts i en rätt åtstramad
spritsituation. En fortsatt utveckling av de
tillverkningar som är baserade på denna
etylalkohol — som exempel kan jag nämna ättiksyra,
ättiksyraanhydrid, etylenglykol och ett flertal
lösningsmedel — förutsätter att det nuvarande
spritpriset tillåtes sjunka avsevärt. En kraftig
reduktion av sulfitspritpriset synes emellertid
genomförbar i och med att tekniska
förbättringar genomföres såväl vid själva
spritframställ-ningen som i sulfitmassafabrikernas
ångeko-nomi.
En annan ur kemisk industriell synpunkt
synnerligen betydelsefull hithörande råvara är
metanol. Denna som är nyckelråvara för
produktionen av ett flertal viktiga plaster, moderna
sprängämnen och andra produkter, erhålles för
närvarande endast i ringa omfattning inom vårt
land i massafabrikerna och vid träkolning. Ett
av våra större kemiska företag har dock
utarbetat projekt för helsyntetisk tillverkning av den
viktiga råvaran. Med tanke på den
utomordentliga betydelse en tillfredsställande inhemsk
produktion av metanol skulle ha för stora delar av
vår kemiska industris vidare utveckling, måste
ett snabbt realiserande av detta projekt anses
synnerligen önskvärt för denna del av vår
industri.
En tredje viktig organisk råvara, nämligen
fenol, väntas Bofors börja tillverka inom några
månader. Detta kommer väl till pass då
försörjningen med denna vara i dessa dagar är mycket
ansträngd. Dess betydelse för bl.a. vår expansiva
plastindustri är mycket stor.
Slutligen skall jag beröra
utvecklingsmöjligheterna inom ett område som kanske mer än något
annat under senaste åren väckt intresse inom
den kemiska industrin och uppmärksamhet hos
den stora allmänheten, nämligen
plasttillverkningen, och här torde väl den största
utvecklingen ha skett de senaste tio åren framför allt i
utlandet. Även inom vårt land har på detta om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
