Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1951 - Svensk kemisk industri i dag och i morgon, av Sverre Sohlman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
TEKNISK TIDSKRIFT
råde en påfallande expansion och
nydaningsverksamhet ägt rum, särskilt under de senaste
åren. Man torde ha berättigad anledning att
räkna med, att produktionsvolymen för samtliga
plaster tillverkade inom vårt land nu är tio
gånger större än vid tiden närmast före sista kriget.
Sålunda har inte endast den tillverkning av
plaster som upptogs före och under kriget —
fenolplaster, lacknitrocellulosa, alkyder,
karbamid-och melaminhartser — stigit utan deras kvalitet
har även väsentligt förbättrats, varigenom våra
produkter i de flesta fall blivit fullt
konkurrenskraftiga med många av utlandets. Registret har
efter kriget utökats med ytterligare ett par
produkter, nämligen polyvinylklorid och
metakryla-ter och kanske så småningom även helsvensk
polystyren. För en vidare utveckling av våra
plastindustrier torde i varje fall både intresse
och planer finnas. Som jag tidigare framhållit
synes denna utveckling emellertid i hög grad
vara beroende på att den viktiga råvarufrågan,
dvs. metanol- och fenoltillförseln, ordnas på ett
tillfredsställande sätt.
Organiska föreningar till läkemedel och
färgämnen har sedan lång tid tillverkats i utlandet
ur bensen, toluen, fenol och andra
stenkolstjära-produkter. Under de senaste åren har även i
Sverige betydande investeringar gjorts på dessa
områden. Härigenom har flera betydelsefulla nya
produkter kunnat tillverkas. Dessa har också
hävdat sig i konkurrensen med dem från andra
länder, som har decenniers erfarenhet på dessa
områden. Förutsättningar för en gynnsam vidare
utveckling synes här föreligga ej minst som
resultat av det målmedvetna och energiska
forskningsarbete, som bedrivits och som allt
fortfarande är i gång. Det har i många fall lett till att
de svenska industrierna nått fram till metoder,
som visat sig vara relativt unika och som väl
kunnat mäta sig med vad man i utlandet
åstadkommit på samma områden.
Tillverkningen av läkemedel i rationell
fabriksskala är i vårt land över huvud taget rätt ung.
Först under de senaste 10—15 åren kan man
över huvud taget konstatera förekomsten av en
mera betydande sådan industri. Det måste
anses som synnerligen betydelsefullt ej minst ur
beredskapssynpunkt, att vi i dagens läge har
egen tillverkning av sådana viktiga läkemedel
som acetylsalicylsyra, sulfonamidpreparat,
penicillin, xylocain, bensocain, PAS m.fl. Även på
dessa områden torde våra fabriker trots
naturliga barnsjukdomar i starten snart kunna räkna
med att åtminstone i kvalitativt hänseende stå
i klass med utlandets motsvarigheter.
Intresset för tillverkning av vissa
betydelsefulla bekämpnings- och desinfektionsmedel har
likaså ökat starkt under senaste åren. Sålunda
har vi numera ur såväl kvalitativ som
kvantitativ synpunkt tillfredsställande tillverkningar av
sådana produkter som DDT,
natriumpentaklor-fenolat, 2,4 D (hexaklorbensol), E 605, kloramin
m.fl. I ett flertal fall har dessa
tillverkningar upptagits i samband med redan befintlig
produktion av läkemedel eller färgämnesråvaror
varigenom vederbörande fabrik kunnat utnyttja
råvaror, halvfabrikat och biprodukter så
rationellt som möjligt.
I närvarande stund föreligger också ganska
omfattande planer — en del visserligen på rätt lång
sikt — på ytterligare nyinvesteringar inom
läkemedels- och färgämnesindustrin, vilka 0111 de
kan realiseras skulle bidra till att i väsentlig
grad förbättra vår beredskap och vår
läkemedelsförsörjning. Projekt för nya läkemedel, t.ex.
antibiotika, bekämpningsmedel,
ogräsutrotnings-medel, syntetiska tvättmedel samt vissa viktiga
råvaror för plastindustrin har sålunda
utarbetats, och man torde kunna vänta sig deras
realiserande under den närmaste femårsperioden,
och även här förefaller de tekniska och
ekonomiska förutsättningarna så vitt man nu kan
bedöma vara gynnsamma.
Vid tillverkning av alifatiska organiska
kemikalier har vår kemiska industri ofta stora
svårigheter till följd av de relativt höga priser på
bränslen, som vi säkerligen även i framtiden
måste räkna med, i varje fall för fossila.
Visserligen föreligger sedan flera år planer på
utbyggnad av en syntetisk organisk industri baserad
på petroleum som råvara i anslutning till ett
befintligt petroleumraffinaderi, men man torde för
dagen ej kunna bedöma huruvida dessa planer
kommer att realiseras, icke minst av det skälet
att det i detta fall rör sig om högst betydande
investeringskostnader och avsevärda
ekonomiska risker. Särskilt hård konkurrens kan
nämligen väntas just på detta område, där väldiga
investeringar skett bl.a. i USA och England. I
samband med den i statlig regi drivna
skiffer-oljetillverkningen föreligger högst intressanta
och värdefulla projekt i syfte att utvinna
organiska produkter och det är att hoppas, att vi även
här kan påräkna att inom den närmaste
framtiden få se positiva resultat.
Flertalet sprängämnen kan även betraktas som
organiska kemikalier. På detta område, där vi
kan bygga på gamla traditioner, har en avsevärd
utveckling ägt rum under de senaste åren.
Tillverkningen av rent civila sprängämnen täcker
för närvarande praktiskt taget vårt behov, även
om vi vid avspärrning i tillförseln av vissa
råvaror får finna oss i att eventuellt gå över till
vissa ersättningsämnen som fallet var under en
del av senaste världskriget. Den
produktionsapparat, som för närvarande är disponibel, torde
stå på höjden av effektivitet och modernitet och
ger därför produkter, som både i kvalitet och
pris kan konkurrera med utlandet.
Tillverkningen av militära sprängämnen och krut har av för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
