Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1951 - Böcker - Nobelprisen 50 år, av sah - Trivseln i arbetet, av T Pramberg - Kemiska industrivaror, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
TEKNISK TIDSKRIFT
Böcker
Nobelprisen 50 år. Sohlmans, Stockholm 1950. 512 s.,
ill. 48 kr.
Detta verk iir utgivet av Nobelstiftelsen som en återblick
över det halvsekel som har förflutit sedan Nobelprisen
första gången utdelades. I de två första uppsatserna
belyser två nu hädangångna män, Henrik Schück och
Ragnar Sohlman, de omständigheter, som ledde Alfred Nobel
till den donation, genom vars medel världens främsta
forskare, diktare och fredskämpar har fått sina verk belönade
och sitt rykte befäst. Särskilt intressant är Sohlmans
utförliga skildring av det spännande och många gånger ovissa
händelseförloppet vid fullföljandet av Nobels testamente
och organisationsarbetet för upprättandet av en
funktionsduglig Nobelstiftelse. Som vanligt vid dylika
tillbakablickar mot en oss närstående period är det både
överraskande och lärorikt att se, hur utbredda trångsynthet och
bekvämlighetstänkande är även i kretsar, som av sin tid
anses vara annorlunda, och hur litet som realfantasin tycks
få prägla den aktuella diskussionen.
Efter dessa inledande kapitel, där många även nu gängse
missuppfattningar klaras upp, följer de olika
Nobelkom-inittéordförandenas redogörelser för sina prisområden. För
de så många gånger omdiskuterade utdelningarna av
litteraturpriset redogör Anders Österling synnerligen
öppenhjärtigt; dokumenterande exempel från de tidigaste åren,
som icke längre belastas av hemligstämpeln, visar till fullo
hur noggrant dessa utdelningar dryftas och vilka oerhörda
svårigheter som finns att övervinna. Utan omsvep erkänns
också de stora misstagen och de påtagliga luckorna i
pristagarnas rad.
Manne Siegbahns och Arne Westgrens redogörelser för
fysik- och kemiprisen har av naturliga skäl blivit en
historik över utvecklingen inom olika områden av dessa
discipliner, vilken skulle ha sitt egenvärde även utan anknytningen
till Nobelpristagarna. I sin redogörelse för medicinprisen
ger Göran Liljestrand en utförlig, kritisk skildring av hur
pristagarna utses och tar upp många principiella spörsmål
i samband därmed. En hel del, i varje fall för den
mänskliga karaktärens svaghet rätt belysande typfall, andras.
Intressant är även den utförliga skildringen av de
omständigheter, som under två världskrig ledde till avbrott i
prisutdelningarna. Även Liljestrands uppräkning av
pristagarna utformar sig till en överblick över medicinens och
fysiologins landvinningar under det gångna halvseklet — och
en bra bit dessförinnan.
Att August Schous redogörelse för fredsprisen icke
förmår fånga intresset på samma sätt som de föregående
avsnitten är icke föifattarens fel, utan snarare ett, om än
beklagligt så dock symptomatiskt faktum.
För de praktiskt arbetande Nobelinstituten redogör de
föregående författarna i samband med sina uppsatser.
Hela stiftelsens förvaltning och ekonomi klarlägges av
stiftelsens nuvarande direktör, Nils K Ståhle, varefter
följer stiftelsens stadgar, en förteckning över alla
pristagarna samt slutligen ett namnregister.
Verket är ganska rikligt illustrerat med, bortsett från
reportagebilder, huvudsakligen skandinaviska pristagares
porträtt (i den samtidigt utkommande engelska upplagan är,
får man hoppas, illustreringen en annan). Den typografiska
utstyrseln är förnämligt diskret, som det anstår en sådan
publikation. Av det föregående torde också ha framgått
att innehållet är synnerligen läsvärt. Det är bara att
beklaga att bokens pris, även om det icke är överdrivet, står i
vägen för en vidare spridning. sah
Trivseln i arbetet. Textil Information, Stockholm 1950,
72 s., ill. 0,75 kr.
Den 9 november 1949 hölls i Stockholm en konferens
kring "Trivseln i arbetet" mellan arbetare, arbetsgivare och
arbetsledare i textil- och konfektionsindustrin med tid-
skrifterna Beklädnadsfolket och Textil och Konfektion
samt organisationen Textil Information som arrangörer.
Samtliga konferensdeltagares debattinlägg in extenso
återfinnes i ovannämnda broschyr, som närmast är avsedd att
tjänstgöra som "studiehandbok för ledamöterna av
företagsnämnderna inom textil- och konfektionsindustrin".
Man kan tryggt fälla det omdömet, att det huvudsakliga
innehållet i broschyren bör vara av det största intresse för
vilka företagsnämnder som helst och för alla som är
intresserade av eller har att göra med problemet "Trivseln
i arbetet". Broschyrens användning underlättas i hög grad
tack vare att den är försedd med ett i detalj utarbetat
sakregister. Läsaren får god kännedom om de flesta frågor,
som har med trivseln i arbetet att göra. De olika deltagarna
redovisar en hel del skäl för och emot. Att
uppfattningarna i vissa fall kan gå i sär och att huvudproblemet
rymmer många oklara och olösta problem får man även veta.
En del upprepningar förekommer givetvis, enär olika
debattörer varit inne på samma detaljfrågor och ibland
förfäktat samma uppfattningar. Men att man in extenso tagit
in debattinläggen har medfört den stora fördelen, att man
vet vilken eller vilka som sagt en sak, vilket är av stort
värde för ett rätt bedömande av de gjorda uttalandena.
Vad menas med trivsel i arbete? Från arbetarsidan
menade man, att det var att finna allting ganska drägligt, att
med glädje gå till sin arbetsplats och att med intresse
sköta sitt jobb och inte tycka att tiden går alltför
långsamt under arbetsdagen. Men man framhöll, att vad en
människa trivs med passar inte för en annan.
Från företagarsidan framhölls att det svenska folkets
omställning till ett nytt industrialiserat samhälle var ett
problem, som så att säga svävade över trivselproblemet.
Den genomgående omställning det här är fråga om hade
skapat ett stort anpassningsproblem. Företagare är
mycket intresserade av debatten i trivselfrågan och beredda
att göra vad som är möjligt för att lösa problemet.
Bland de frågor man närmare kom in på i diskussionen
kan nämnas lönefaktorns betydelse, förhållandet mellan
arbetskamraterna, kvinnor i industriarbete, följderna av
övergången från tidlön till ackordssättning, irritation
mellan olika avdelningar i samma företag, betydelsen av att
ett företag intar en viss dominerande ställning i ett
samhälle, illojal konkurrens om arbetskraften, åtgärder från
de anställdas sida för bättre trivsel, motsättning mellan
äldre och yngre arbetskamrater, förhållandet mellan
arbetare och arbetsledare, minskad kontroll av utfört arbete,
faran av att så mycket hotar att bli prejudikat,
tempoarbetet, företagsnämnderna, behovet av information vid
sidan om företagsnämndernas verksamhet,
arbetsstudier-na, rationaliseringen, standardiseringar och andra nya
former för modern företagsledning, utbildningsfrågor,
mottagandet på arbetsplatserna av nyanställd personal,
personalkonsulenter, aldrig nöjda människor, vantrivsel
beroende på förhållanden utanför arbetet, allmänna sociala och
sanitära förhållanden, trevlig arbetsmiljö.
Denna korta uppräkning har sökt peka på en del av de
viktigare faktorerna, som enligt konferensdeltagarnas
uppfattningar är av betydelse för lösning av problemet:
"Trivsel i arbetet." Det kan vara lämpligt att sluta med mottot
för broschyrens inledningsanförande: "Vad som nu behövs
är ej ’väckarklockor’ och pekpinnar. Vad som behövs är
kontakt mellan arbetsmarknadsparterna, öppen och
realistisk diskussion mellan arbetare, arbetsgivare och
arbetsledare, branschvis och ute på fabrikerna." T Pramberg
Kemiska industrivaror, av G Nelskylä. Deseg
Bokförlag, Stockholm 1951. 765 s., tabeller. 45 kr.
Boken inleds med ett kapitel om "viktiga fysiska och
kemiska upplysningar" innehållande definition av
aggregationstillståndet absolut och specifik vikt, gastryck,
specifikt värme, värmevärde, flampunkt m.m. Framställningen
åtföljs av tabeller över de fysikaliska egenskaperna. I den
kemiska delen av kapitlet behandlas bl.a. lagar för ke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
