Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1951 - Böcker - Kemiska industrivaror, av SHl - Materia och energi, av GUnnar Svenson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 februari 1951
w. 113
miska reaktioner, mikroskop och spektroskop, kemiska
föreningar, lösningar, och ett antal ämnens formler,
mol-vikter, specifika vikter och löslighet anges i tabellform.
I samma avsnitt finns tabeller över
dielektricitetskonstan-ter och elektrisk ledningsförmåga.
Verkets huvuddel är en alfabetiskt uppställd förteckning
över olika ämnen med i regel korta notiser om
framställning och användning. I en del fall har dessa vuxit ut till
längre översikter. Boken avslutas med en
"namnförteckning över kemiska industrivaror", innehållande olika
kemiska och latinska benämningar på ett stort antal ämnen.
Denna uppslagsbok skulle utan tvivel vara värdefull, om
den icke hade betydande brister. Språket är miserabelt
både till ordval och satskonstruktion; ibland blir texten
rent pekoral, och man kan invända åtskilligt mot
inledningskapitlets disposition. I den alfabetiska förteckningen
finner man här och där tabeller, t.ex. under oxalsyra.
Tabellhuvudet innehåller ’*°/o HaGoü4", "Spec. vikt d 17,5/4",
"g HXjX)., per liter". Den gäller tydligen lösningar, men
lösningsmedlet anges icke. På s. 24 finner man emellertid
följande upplysning: "I texten placerade tabeller beträffande
vattenlösningar äro alla lösningar beräknad i g per liter
lösning vid + 20°C och hänföra sig till vatten vid + 4°C".
På s. 19 förklarar förf.: "Destillation kallas ett dylikt
förfarande genom vilket man ur en vätskelösning kan avskilja
den rena vätskan" och på s. 23 "Zink och andra olika
metaller, t.ex. nickel, vismut, antimon m.m. utgöres av sina
sulfider". Duralumin (s. 322) "brukar beklädas med ett
tunt skikt av ren aluminiummetall som motståndskraft
mot saltvatten’. Om dilutin (s. 136) står: "Ovannämnda
produkter har stor användning som lösningsmedel för
växter ..."
Särskilt inledningskapitlet vimlar av tryckfel. Några
tabellsidor uppvisar t.ex. följande: s. 25 "antomin",
"lute-nium", s. 26 "A1(NHJ2S04", "FeSo4", s. 27 "Hg(N03)2", s. 28
"SuCl4", acetylen "CH : CH", s. 29 "Q,H5(0C18H350)3" i
stället för CaH^OCOGnH^a. Den sista formeln har blivit
så förvanskad, att den är praktiskt taget värdelös. I bokens
huvuddel tycks tryökfelen vara färre men dock rikligt
förekommande, t.ex. s. 45 spec. vikt 0,792 mm", s. 95 "NAbB407",
s. 173 "PCLa", "PCL5", s. 260 "KC i stället för KaCOa,
s. 293 "metallsatser" (metallsalter), s. 303
"kopparoxis-hydrat", s. 308 "mikropiska" s. 347 "Mg(NO)".
Man finner vidare felaktigheter eller oformligheter, som
knappast kan vara tryckfel. Tabellöverskriften på s. 25
lyder t.ex.: "Grundämnenas kemiska sammansättning,
atomvikter och valenser". I tabellen anges elementens
kemiska beteckningar och valenser, medan kolumnen för
atomvikt upptas av en hänvisning till s. 30, där en ny
tabell innehållande de kemiska tecknen och atomvikterna
införts. Varför de senare ej kunnat tas med i den första
tabellen är svårt att förstå. I denna betecknas samarium
"Sa" och tulium "Tu" i stället för Sm och Tm, som
allmänt används. Bland atomvärdena finns några
underligheter, t.ex. radium IV och Syre I, II. Några formler ger
visserligen riktig bruttosammansättning men är felaktigt
uppställda. Sackarin har fått formeln "CQH4 • CO • S02NH"
i stället för CßH4 ■ S02NH • CO, vanillin skrivs "C6H3 • OCH3.
OHCHO" i stället för (CH30) (OH)C8H3CHO, som visar,
att de tre grupperna CHaO —-, HO — och — CHO är
bundna vid bensenkärnan och icke vid varandra.
De allvarligaste felen finns dock i bokens huvuddel.
Underliga översättningar från främmande språk eller brist
på sådana är ganska vanliga, bor kallas "boron" (eng.) och
"förekommer i form av brunt amorft pulver, brännbar
luff’; "boxträd" skall troligen vara buxbom (tyska
"Buchs-baum"); ammoniumfluorid "används till glasfrätning";
jodkalium "vita kristaller eller puder" (eng. "powder"?);
tallium är "lösligt i svavel- och kvävesyra" (eng. "nitric
acid"?); osmiumtetroxid "användes som mikroskopisk
agent. . ."; plasters mekaniska egenskaper anges i engelska
mått.
Vidare finner man underligheter, som snarast tycks bero
på feluppfattningar eller användning av dåliga källor, t.ex.
ammoniakalun "användes vid tillverkning av bakpulver"
(jag hoppas, att min fru aldrig får tag i detta), didym
"användes som desinfektionsmedel" (ganska dyrbart sådant!),
elektron har "smältpunkt ca 6 255°". På s. 483 står:
"Vol-framkarbid, eller blandkristaller av volframkarbid och
ti-tankarbid består av en jämförelsevis seg hjälpmetall,
kobolt", på s. 495 räknas kollodium till sprängämnena,
kisel-fluorvätesyra "användes för etsning av glas", vilket är
fullständigt fel, s. 255 "På elektrolytisk väg framställes
kalium genom destillation av fluorkalium och
kalciumkarbid".
Under alkohol s. 52 uppges, att jästråsprit 88 °/o, sekunda
sprit 95 »/o och "sulfitren sprit 95 *>/o" levereras som
skattefri sprit. Beteckningen "sulfitren sprit" har mig veterligt
icke någonsin använts i Sverige, och ingen av de båda
andra spritsorterna saluförs numera. Vidare påstås det
allmänna denatureringsmedlet vara en blandning av träsprit
och pyridinbaser. Den i handeln fritt tillgängliga rödspriten
är emellertid denaturerad med krotonaldehyd och
acetonolja; träsprit-pyridin används numera blott i liten
omfattning vid denaturering av sprit för speciella ändamål.
Denna kallades förr allmändenaturerad, vilket kanske är
anledning till misstaget.
"Konjak är ur vin destillerad alkohol... De finaste
konjaksorterna används som tillsats till champagne." Oscar II
lär ha använt dem på detta sätt, men förfarandet är
säkerligen icke numera allmänt förekommande. Däremot
framställs konjak ur vin från Champagne-distriktet. "Den
i handeln vanligast förekommande ’konjaken’ är
emellertid framställd ur brännvin genom färgning med bränt
socker och tillsats av konstgjorda essenser." Om detta
uttalande anses gälla nuvarande svenska förhållanden,
saknar det absolut all grund. Beteckningen "cognac" är
lagligen skyddad i Frankrike och detta skydd upprätthålles
obrottsligt av AB Vin- & Spritcentralen.
Ovan gjorda anmärkningar är blott en del av dem, som
jag efter en flyktig granskning skulle kunnat göra. Mer än
hälften av de uppgifter som ges är nog riktiga, men felen
är så många, att man ej kan anse boken tillförlitlig. En
svensk uppslagsbok av denna typ skulle utan tvivel vara
mycket välkommen, men det är ingen lätt sak att skriva
den, och det försök som gjorts måste tyvärr anses
fullständigt misslyckat. SHI
Materia och energi, av K mendelssohn. Ljus Förlag,
Stockholm 1950. 200 s., 29 fig., 12 pl. 8,50 kr.
Boken är skriven av en i England välkänd författare och
populärvetenskaplig föreläsare. Genom att den översatts
till svenska — av Lars Svensson — har den nu blivit mera
lättillgänglig för en större publik här i landet, än vad
annars skulle varit fallet. Vidare har priset satts så lågt,
att det är överkomligt för de flesta intresserade. Boken,
vars svenska namn kanske inte är riktigt adekvat (den
engelska titeln är "What is Atomic Energy?") är under nu
rådande hotfulla tider brännande aktuell. Man är förf.
tacksam, att han ställt sina rika kunskaper till
förfogande för att på ett lättbegripligt sätt tala om, vad man bör
veta om atomenergin och atombomben, vår tids kanske
mest skrämmande skapelse.
Boken börjar med en kort översikt av atomteorin och
läran om energi i olika former. Sedan beskrives Becquerels
upptäckt 1896 av den radioaktiva strålningen från
pech-blände och hur denna vände upp och ner på alla då
rådande fysikaliska teorier. Andra kapitel handlar om
kvantteori, framställning av konstgjorda radioaktiva
ämnen, kärnklyvning m.m. Ett oerhört intressant avsnitt är
den del av boken, som vill förklara solenergin. Denna
uppstår genom en ständigt fortskridande omvandling av
de i solen ingående grundämnena till andra, samtidigt som
solens volym ständigt minskar, under det att dess
temperatur stiger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
