Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1951 - Böcker - Chemical thermodynamics, av SHl - Coal — production, distribution, utilisation, av E R—s - AB Robo - TNC: 3. Några lånord, av J W - Nya produkter - För förtöjning av fartyg vid kaj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 februari 1951
w. 115
göras så kortfattat, att det torde vara obegripligt för dem,
som ej tidigare känner till statistisk mekanik.
Framställningen av tredje huvudsatsen, som är direkt byggd på
denna, blir därför rätt svår att följa, men även de, som
icke kan tillgodogöra sig kapitlets detaljer, torde få en
god uppfattning om satsens innebörd och praktiska
betydelse.
Sedan Lewis och Randall utgav sitt banbrytande arbete
(Thermodynamics and the free energy of chemical
sub-stances. New York 1923), har ett stort antal böcker om
kemisk termodynamik utgivits i USA. Som allmänt omdöme
kan sägas, att Rossinis arbete torde vara ett av de allra
bästa av dessa, ty det är logiskt tillfredsställande och
samtidigt i hög grad praktiskt inriktat. SHl
Coal — prodnction, distribution, utilisation, utgiven av
P C Pofe. Chapman & Hall, London 1949. 236 s., 90 fig.
12 sh. 6 d.
Boken har tillkommit på initiativ av Coal Society, som
tillsammans med Institute of Fuel och Fuel Research
Station har tillsatt en redaktionskommitté. I bokens båda
första kapitel behandlas huvudsakligen geologiska frågor;
därefter kommer avsnitt om kolbrytning, preparering av
kolet före försäljningen, transport och lagring, provtagning
och analys och i samband därmed bestämning av
värmevärde och koksningsegenskaper. Ånggenerering med kol
diskuteras ingående, och även framställning av lysgas,
koks, generatorgas, vattengas och gasgenerering med kol
in situ beskrivs. Ett kapitel handlar om framställning av
syntetiska bränslen enligt Bergius och Fischer—Tropsch.
Boken avslutas med en redogörelse för kolets användning
för uppvärmningsändamål och till framställning av
elenergi.
Man finner genast, att boken ej är avsedd enbart för
tekniskt utbildade personer. Den är skriven på ett enkelt och
lättläst språk, och alla svåra områden har diskuterats på
ett lättbegripligt sätt. Dess innehåll kan därför fattas av
studenter och personer, som ej har teknisk utbildning.
Förf. är kända experter, vilka behandlar sina
specialområden, och bokens innehåll bör därför vara högst
vederhäftigt. De har lyckats åstadkomma en lättfattlig
framställning för lekmän, men trots att detta tydligen varit
utgivarnas avsikt, kan man dock tycka, att en del
uppgifter om det, som gjorts inom området i England efter
andra världskrigets slut, även kunde intressera
icke-tek-niker. Boken innehåller t.ex. inget om
gasgenereringsmeto-dernas och Fischer—Tropsch-syntesens utveckling efter
kriget varken i texten eller litteraturanvisningarna. Ur alla
synpunkter hade arbetets värde stegrats betydligt, om
såväl text som litteraturförteckning hade förts fram till
utgivningsåret. E R—s
AB Robo, Stockholm. En 8-sidig katalog över Bosch- och
Robo-belysningar omfattar bl.a. strålkastare, dimlyktor
och backlyktor, sökare, signallyktor, stopp- och baklyktor,
handlampor, båtlanternor och innerbelysningar samt
instrumentlyktor och kontrollampor. En överskådlig tabell
över de olika glödlampor, som kan användas, finns också
med.
TNC
3. Några lånord
Adjektivet antimagnetisk finner man inte i
uppslagsböckerna. Inom urmakeriet talas emellertid om
antimagne-tiska ur, och därmed förstås ur utan ferromagnetiska delar
som, om uret kommer i ett magnetiskt fält, kan störa
gången. Detta är samma innebörd som hos adjektivet
omagnetisk, t.ex. när man talar om omagnetiska material,
alltså material med ett permeabilitetstal i närheten av 1.
Det förekommer dock att man med "antimagnetisk" i
stället menar magnetiskt mjuk, dvs. utan benägenhet att
vid magnetisering bli permanent magnetisk, men med hur
stor permeabilitet som helst. Denna dubbeltydighet gör
att ordet i tekniska sammanhang bör undvikas och
ersättas med de angivna synonymerna.
En damejeanne är en mycket stor, bukig och korthalsad
(glas) flaska i korg eller flätverk. Ordet antages komma
från franska dame Jeanne, "fru Johanna", och skulle då
syfta på likheten med ett korpulent fruntimmer. Enligt
TNC:s erfarenhet uttalas ordet av dem som använder
sådana flaskor oftast damesja’n. Svenska Akademiens ordlista
anger emellertid det mera franskklingande uttalet
damm-sjann’, och någon försvenskning av stavningen har man
inte gett sig på.
Till verbet kassera hör två substantivformer, kassering
och kassation. Båda orden kan innebära handlingen att
kassera, dvs. att förklara odugligt, icke godkänna. Ordet
kassation kan dessutom användas i mera konkret
bemärkelse om (mängden av) det kasserade. Man kan alltså
säga: vid kasseringen eller kassationen av en del föråldrat
gods..., en ovanligt stor kassation. Ordet kassering är en
regelbunden svensk avledning av verbet kassera.
Standard-centralen, SMS, använder uttrycket "toleransgräns på
kas-seringssidan" om den toleransgräns vars överskridande
medför arbetsstycket kassering. I valet mellan kassering
och kassation, för själva handlingen, måste TNC alltså ge
förord åt kassering.
Ordet multipel heter i plural multipler eller multiplar. En
multipel av n betyder produkten av n och en faktor
utgörande ett helt, positivt tal. Uttrycket "hel multipel" eller
"heltalsmultipel" innebär alltså en dubbelsägning och bör
undvikas. Om det inte är nödvändigt att faktorn skall vara
ett helt tal kan man använda det mera obestämda
uttrycket: mångfald.
Prestanda är plural av prestandum, som betyder: vad
man är skyldig att prestera, fullgöra. Vad man verkligen
presterar heter prestation. Härmed kan jämföras t.ex.
ob-servandum, vad man bör observera, och observation, vad
(eller att) man observerar. Felanvändning av "prestanda"
i betydelsen prestationer eller prestationsförmåga är
ganska vanlig inom tekniken och måste motarbetas. Ordet kan
ofta ersättas med (drift) egenskaper, (provnings) data,
(prestations) förmåga.
Ett engelskt ord som tycks ha fått ökande användning i
svenskan är adjektivet "transient". Det betyder
övergående, kortvarig, tillfällig. Vissa störningsfenomen t.ex. inom
elektrotekniken är just av denna natur, och i samband med
det vetenskapliga studiet av sådana fenomen är det som
ordet smugit sig in i vårt språk. Vi bör dock hålla oss till
förleden övergångs- och det participiella adjektivet
övergående, t.ex. övergångsfenomen, övergående
strömkomponent. Ibland passar orden inkopplings (ström), bryt
(spänning), utjämningsförlopp, insvängningsförlopp m.fl.
J IV
Nya produkter
För förtöjning av fartyg vid kaj har A G Ohlsson,
Stockholm, konstruerat en anordning vilken, såsom bilden
visar, består av två i betongen ingjutna, svagt lutande be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
