Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 17 februari 1951 - Tryckluft inom industrin, av Johan Munck af Rosenschöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 februari 1951
w. 117
Tryckluft inom industrin
Civilingenjör John Munck af Rosenschölds, Saltsjöbaden
När tryckluften först kom till användning inom
industrin var det huvudsakligen för drift av
handverktyg av olika slag. Tryckluftverktygen
mekaniserade då hårda och tunga operationer,
såsom nitning och mejsling, borrning och
brotschning i plåt samt bergborrning. Det dröjde
emellertid inte länge, innan man började
använda tryckluft även för allehanda andra ändamål.
Denna utveckling var särskilt livlig under och
efter det första världskriget och man kan säga,
att denna andra fas av utvecklingen var avslutad
omkring 1930. Då var de flesta nu tillämpade
användningsområden för tryckluft kända.
V ad som kännetecknar utvecklingen efter denna
tid är införande av tryckluften på bredden inom
industrin. Man har tagit vara på de möjligheter
tryckluften innebär till mekanisering, förenkling
och automatisering av allehanda operationer.
Ofta har erfarenheter från en industri överförts
till en annan och därvid nya
tillämpningsområden kommit fram. Utvecklingen under de senaste
åren har också varit intimt förbunden med den
allmänna rationaliseringen inom industrin och
den har därför varit av stor ekonomisk
betydelse.
Den efterföljande revyn över den senaste
utvecklingen på tryckluftområdet inom industrin
gör inte anspråk på att vara komplett; en sådan
skulle bli synnerligen vidlyftig. Den upptar i
stället, förutom de viktigaste dragen, särskilt
sådana tillämpningar, som ännu ej blivit så
allmänt kända och använda som de förtjänar.
Utvecklingen på kompressorområdet
Den inbördes ställningen mellan de tre
huvudtyperna av kompressorer: kolv-, lamell- och
turbokompressorer är oförändrad.
Lamellkompressorerna användes sålunda på grund av sin sämre
ekonomi vid högre tryck, huvudsakligen för tryck
under 2 at ö, turbokompressorer, också av hänsyn
till verkningsgraden, först vid stora enheter, t.ex.
vid 7 at ö drifttryck först vid enheter om 15 000
m3/h (ca 1 200 kW). Det är möjligt att här om
några år kommer fram nya förbättrade typer,
som förskjuter denna sistnämnda gräns.
Turbokompressorer används nämligen i gasturbiner
och dessas ekonomi är som bekant till stor del
621.54
beroende av kompressorns verkningsgrad. Det
pågår därför en intensiv forskningsverksamhet
i ett flertal industriländer på detta område och
det är möjligt, att detta så småningom resulterar
i framsteg även för kommersiella
turbokompressorer eller andra roterande kompressorer, såsom
skruvhjulskompressorer e. d.
Kolvkompressorn är fortfarande den mest
använda kompressorn och den finns i
konstruktioner avpassande efter de mest skiftande behov.
Dess utveckling har huvudsakligen
kännetecknats av en strävan mot högre varvtal, lättare
och mera genomarbetade och trimmade
konstruktioner och att drivmotorn intimt
sammanbyggts med kompressorn till en enhet. En
illustration av denna utveckling ger fig. 1. Trots
att den moderna kompressorn är 75 % större
väger den endast 80 % av den äldre, tar mindre
utrymme och fordrar mindre fundamentvikt.
En nyhet inom kompressorområdet är
tillvaratagandet av kompressionsvärmet från luften.
Det är känt från termodynamiken, att om man
komprimerar en viss volym luft och efter
kompressionen kyler tryckluften till den temperatur
luften hade före kompressionen, får man ut i
form av värme all den energi man uppoffrat i
kompressionsarbete. Om man alltså har en
kompressor, som för sin drift fordrar 100 kW, kan
man teoretiskt ur kylvattnet för cylindrar,
mellan- och efterkylare tillgodogöra sig en värme-
Föredrag i avd. Mekanik den 10 oktober 1950.
Fig. 1. Kolvkompressorer (Atlas); i förgrunden en modern
kompressor på 3 000 m3lh vid 333 r/m, i bakgrunden en
äldre på 1 700 m’/h vid 300 r/m. Observera utförandet av
motorerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
