Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 17 februari 1951 - Tryckluft inom industrin, av Johan Munck af Rosenschöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 februari 1951
w. 119
Fig. 4. Frikolvkompressor pä 360
ms/h vid 850 slag per minut
(Pescara).
En originell konstruktion, som ger ett första
intryck av att vara enkel och ha stora fördelar,
är frikolvkompressorn, fig. 4. I denna rör sig i
motorcylindern två motgående kolvar, vilka är
stelt förbundna med var sin kompressorkolv.
Kolvsystemen svänger synkront, påverkade av
gastrycket i cylindrarna. Någon egentlig vevaxel
finns inte, utan endast ett länksystem, som
utjämnar avvikelser i krafterna på de båda
kolvparen. Maskinen är sålunda i princip mycket
enkel. Det visar sig emellertid, att driften av
allehanda hjälpaggregat såsom smörj olje-,
bränn-olje- och vattenpump samt start- och
regleringsanordning blir så komplicerade, att det är
tvivelaktigt, om en sådan kompressor blir mer
konkurrenskraftig än en av den typ, som visas i fig. 3.
Tryckluftsverktyg
De vanliga slående verktygen, såsom nit- och
mejselhammare, sandrammar m.fl., har varit
underkastade en lugn utveckling. Det har
kommit nya modeller i marknaden men dessa har
inte inneburit något större framsteg. Vissa
specialhammare för nya användningsområden har
visserligen framkommit, men de kan här
förbigås.
En utvidgad användning av tryckluften på
ångans bekostnad har skett för drift av större
stationära smideshammare, tidigare ofta
benämnda ånghammare. Noggranna mätningar i
praktisk drift har visat, att om en dylik
hammare drives med ånga går det åt ca 12 gånger så
mycket energi, som om den drives med tryckluft.
Man måste sålunda ha mycket billig ånga för att
det skall löna sig använda den i stället för
tryckluft.
För de roterande tryckluftverktygen, såsom
borr- och brotschmaskiner, gängmaskiner,
skruv-och mutteridragare samt slipmaskiner, kan man
notera en livlig utveckling. Denna hänger nära
ihop med förbättringar av den sedan gammalt
kända lamellmotorn. Några mindre kända typer
kan förtjäna ett omnämnande.
För arbeten i aeroplanverkstäder,
karosserifa-briker etc. finns speciella borrmaskiner, fig. 5,
som möjliggör borrning på mycket trånga ställen.
De bör säkert kunna vara till god hjälp även inom
många andra områden. Små tryckluftverktyg för
roterande hårdmetallfilar har visat sig ha en
förbluffande prestationsförmåga vid
gradningsope-rationer, tillverkning av pressverktyg, stansar,
metallmodeller etc. De finns för varvtal från
3 000 till 50 000 r/m.
Gängmaskiner, fig. 6, och skruvidragare
användes mest på varv, plåtslagerier, karosserifabriker
etc. men borde i större utsträckning även kunna
användas på maskinverkstäder. Genom att t.ex.
Fig. 5. Verktyg för roterande hårdmetallfilar, varvtal 50 000
r/m (upptill). Rotorborrmaskin med 3 300 r/m
spindelhastighet för max. 4 mm borr (nedtill).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
